Poddavsnitt

I detta avsnitt av podcasten "Rika Tillsammans" diskuteras den nuvarande oroliga situationen på börsen och vad investerare bör göra. Programledarna Caroline och Jan intervjuar fem olika experter som ger sina perspektiv på frågan om man ska "sitta still i båten" eller agera. Patrik Adamsson, VD för fondroboten Lysa, betonar vikten av att inte agera impulsivt under nedgångar och påpekar att börsen historiskt sett har haft liknande situationer var femte år. Han rekommenderar att man ska vara förberedd och ha en tydlig strategi för sina investeringar. Niklas Laninge, sparpsykolog, framhäver att det är viktigt att inte låta sig påverkas av kortsiktig oro och att man bör zooma ut och se på längre tidsperioder för att få perspektiv. Rickard Nylund, finansiell rådgivare, varnar för att göra emotionella beslut baserade på nyhetsflöden och rekommenderar att man har en stabil plan för sina investeringar. André Granström, som driver en aktietipstjänst, påpekar att de som investerat i globala indexfonder har gjort det av en anledning och att de inte bör agera annorlunda bara för att marknaden går ner. Sammanfattningsvis betonas vikten av att ha en genomtänkt strategi och att inte låta känslor styra investeringsbeslut, särskilt under turbulenta tider. Avsnittet ger en djupgående analys av olika perspektiv på hur man bäst navigerar i en osäker ekonomisk miljö.

I det senaste avsnittet av Börslunch diskuterades hållbarhetsbranschen, som har fått kritik från Donald Trump och andra håll. Den 17 mars presenterade Patrik Lindqvist från Handelsbanken och Nina Ahlstrand från DNB Markets sina insikter om sektorn. OECD har sänkt sin globala tillväxtprognos till 3,1 % för året, delvis på grund av osäkerhet kopplad till Trumps politik. Lindqvist reflekterade över att osäkerhet ofta leder till att företagsledare blir mer försiktiga i sina investeringar. Det framkom att hållbarhetsfokus har förändrats över tid, där tidigare kritik nu har övergått till en mer nyanserad diskussion om risker och möjligheter. Deltagarna diskuterade också hur räntor påverkar investeringar inom hållbarhet, med en betoning på att stabila räntor är mer fördelaktiga än svängande. Det påpekades att även om hållbarhetsfonder har sett en nedgång, så fortsätter vinsterna inom sektorn att växa, och många företag inom förnybar energi presterar bra. Diskussionen berörde också den geopolitisk osäkerheten och hur den påverkar klimatfrågor och investeringar. AstraZeneca annonserade ett stort förvärv av Iso Biotech, och Gotlandsbolaget rapporterade om kostnadsökningar. Saab-aktien fortsätter att stiga, delvis på grund av ökat intresse för europeiska försvarsprodukter. Avsnittet avslutades med en diskussion om elektrifiering och hur detta tema förblir starkt oavsett politiska svängningar. Deltagarna betonade vikten av att se hållbarhet som en lönsam investering och att det är avgörande att koppla hjärtat till plånboken för att driva förändring. Det framhölls att energilagring och effektivitet är centrala för att hantera framtida energibehov.

I det senaste avsnittet av Kort & Lång, som spelades in den 17 mars, diskuterar Felicia Åkerman, Agneta Jönsson och Johan Wendel aktuella händelser på börsen och kommande nyheter. Börsen är svagt nedåt under inspelningen, och de inleder med att reflektera över sina önskningar för veckan. De nämner att Millicom har sin sista dag på Stockholmsbörsen, vilket Johan beskriver som slutet på en era för företaget, och att Xavier Niel nu är den största ägaren. De diskuterar också Klarna, som planerar att gå till börsen i New York i april, och hur värderingen kan landa på omkring 15 miljarder dollar. Det finns osäkerhet kring hur Klarna ska värderas, med jämförelser till andra aktörer som Affirm och Paypal. Johan uttrycker skepticism kring Klarnas förmåga att konkurrera med etablerade företag som Visa och Mastercard. Vidare pratar de om det kommande räntebeskedet från den amerikanska centralbanken Federal Reserve, som förväntas ligga stilla men med nya prognoser. De diskuterar också arbetsmarknaden och inflationsutsikterna. I Sverige förväntas Riksbanken också ge ett räntebesked, där det kan bli en väntan på ytterligare sänkningar. De nämner även Nordea som har sin stämma och diskuterar utdelningar, där de ger råd om att sälja aktier innan utdelningen för att undvika skattekrångel. Avslutningsvis pratar de om aktien Creades, som har fått en positiv reaktion på rekommendationer, men de varnar för att aktien är starkt kopplad till Avanza och att investerare bör vara medvetna om riskerna. Diskussionen avslutas med en reflektion över osäkerheten på marknaden och vikten av att följa kommande statistik.

Ekonomiekot inleder med att diskutera den ökade efterfrågan på försvarsprodukter och hur försvarsföretag nu håller större lager av krut och andra komponenter för att möta detta behov. Daniel Ljunggren, vd för försvarsföretaget Mildef, påpekar att det kan ta upp till tio år att leverera en beställning av en försvarsprodukt, vilket skapar flaskhalsar som strider mot Europas önskan att rusta upp omgående. Robert Limmergård, generalsekreterare för branschorganisationen Säkerhets och försvarsföretagen, nämner att företag har börjat lagerhålla mer komponenter för att kunna öka produktionen och säkra kontrakt. Mildef, som tillverkar militära IT-lösningar, har ökat sin lagerhållning, liksom Saab, vars vd Mikael Johansson noterar att de ser inga risker med att ha mer i lager, även om det binder kapital. Ljunggren beskriver lagerhållningen som en balansakt med risker för obsoleta produkter. Rapporten avslutas med en sammanfattning av börsutvecklingen i Asien och USA, samt aktuella valutakurser. Carl W Andersson presenterar nyheter från Vetenskapsradion om förbättringar i samspelet mellan rennäringen och skogsbruket.

Ekonomiekot inleder med att försvarsföretag har börjat hålla större lager av komponenter för att möta den ökade efterfrågan. Branschföreträdare, inklusive Daniel Ljunggren, vd för Mildef, påpekar att detta har blivit nödvändigt efter pandemin för att kunna korta ledtiderna, då just-in-time-leveranser nu är mindre vanliga. Det finns dock risker med att ha stora lager, som att komponenter kan bli obsoleta. Tidigare rapporter från Ekot har visat att det kan ta upp till tio år att leverera en beställning av en försvarsprodukt, vilket skapar flaskhalsar i produktionen och står i kontrast till Europas behov av att rusta upp omgående. Robert Limmergård, generalsekreterare för Säkerhets- och försvarsföretagen, nämner att företag har börjat lagerhålla mer för att säkerställa produktionen av viktiga komponenter. Mildef, som tillverkar IT-lösningar för militära fordon, och Saab har båda ökat sin lagerhållning. Saab's vd Mikael Johansson ser ingen risk med att binda kapital i lager, men på Mildef beskriver Ljunggren det som en balansakt. I nyheterna om börserna rapporteras det att Asienbörserna har stigit, med Tokyobörsen upp 1,1 procent och Shanghai upp 0,2 procent. I USA stängde Nasdaq upp 2,6 procent och Dow Jones steg 1,7 procent. Stockholmsbörsen stängde också upp 1,7 procent. Valutakurserna visar att en dollar kostar 10 kronor och 14 öre och en euro kostar 11 kronor och 4 öre.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras hur försvarsföretag har börjat hålla större lager av komponenter för att möta den ökade efterfrågan på grund av förändringar i säkerhetsläget. Flera branschföreträdare, inklusive Daniel Ljunggren, vd för Mildef, påpekar att just-in-time-leveranser, som tidigare var normen, nu har blivit mindre vanliga. Ljunggren framhäver att det finns en balans mellan att ha tillräckligt med lager för att säkra kontrakt och risken för att lagret blir föråldrat. Robert Limmergård, generalsekreterare för branschorganisationen Säkerhets och försvarsföretagen, bekräftar att många företag har ökat sina lager för att kunna öka produktionen vid behov. Mildef, som tillverkar militära IT-lösningar, har ökat sin lagerhållning sedan före februari 2022, och även Saab har valt att ha mer i lager. Vd Mikael Johansson nämner att om de får tag på krut, kan de lagra det i upp till 3–4 år. Det råder en viss konkurrens om kritiska komponenter när flera aktörer satsar på att stärka sina försvarskapaciteter samtidigt.

I detta avsnitt av podden diskuteras den turbulenta starten på 2025, präglad av en börskrasch, inflationsöverraskningar och Donald Trumps ständiga närvaro i nyheterna. Dessa händelser påverkar både den svenska och den globala ekonomin, och podden berör hur geopolitik och handelsfrågor skakar om USA:s rättsstat. För att hantera detta kaotiska klimat planeras en livepodd den 7 maj i Stockholm, där Federal Reserve kommer att meddela sitt räntebesked. Det finns spekulationer kring möjliga räntesänkningar, och podden kommer att sända live från biografen Zita. Evenemanget börjar med en after work-kväll för makroentusiaster, följt av presskonferensen klockan 20:30. Deltagare kommer att inkludera Anna Hammer från Länsförsäkringar och Olof Manner från Swedbank, som kommer att diskutera Fed-beskedet och räntebesked från andra centralbanker som Riksbanken, Bank of England och Norges Bank dagen efter. Det uppmanas också att anmäla sig via en länk i avsnittsbeskrivningen. Podden välkomnar alla centralbanksintresserade att delta i detta evenemang.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot extra diskuteras de stigande matpriserna i Sverige, som har ökat med nästan 4 procent på ett år, vilket påverkar särskilt låginkomsttagare som har mindre marginaler att justera sin konsumtion. Debatten kring prissättning har intensifierats, där politiker ifrågasätter om livsmedelsföretag höjer priserna orimligt. Fredrik NG Andersson, forskare vid Lunds universitet, kommenterar också konkursen av batteritillverkaren Northvolt, som hade nästan 60 miljarder i skulder, och diskussionen kring företagsledning och klimatomställning. Det framhävs att livsmedelsproducenter har haft svårt att gå med vinst och att kostnader för produktion har ökat på grund av faktorer som energikris och kriget i Ukraina. En debatt mellan Ica-handlarnas vd och en politiker från Vänsterpartiet belyser skillnader i uppfattningar om vinster inom livsmedelsbranschen. Det nämns att mjölkbönder nu får bättre betalt på grund av brist på mjölk globalt. Samtidigt diskuteras hur spekulation på råvarumarknaden påverkar priser. Avsnittet avslutas med en diskussion om framtida räntebesked från Riksbanken och förväntningar på fortsatt inflation.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 14 mars, diskuterade programledaren tillsammans med gästerna Martin Nilsson och Maria Landeborn den snabba förändringen på marknaderna och hur europeiska aktier har blivit mer attraktiva i jämförelse med amerikanska aktier. De reflekterade över hur marknaderna har svängt sedan november-december förra året, när USA ansågs vara det självklara valet för investeringar. Nu ser man istället ett ökat flöde av kapital till Europa, vilket delvis beror på osäkerheten kring den amerikanska ekonomin och Trumps politik. Martin Nilsson nämnde att det har varit rekordstora inflöden till svenska fonder under februari, medan nordamerikafonder såldes av. Samtalet berörde också risken för recession i USA, där risken har ökat på grund av handelskonflikter. Båda gästerna ansåg att det fortfarande finns möjligheter för investeringar i Europa, särskilt med tanke på de kommande investeringarna i försvar och infrastruktur. De diskuterade även Sveriges position i förhållande till Europa och hur landets diversifierade industri kan gynnas av en uppgång i den europeiska ekonomin. Avsnittet avslutades med en reflektion kring osäkerheten på marknaderna och vikten av att följa utvecklingen noga. Programmet avslutades med en uppmaning att prenumerera på Finansmagasinet för mer analyser och insikter.

I det senaste avsnittet av Kort & Lång, som spelades in den 14 mars, diskuterade Felicia Åkerman och hennes kollegor Julia Forsberg och Uffe Pettersson den aktuella marknadssituationen. De noterade att OMXS30 hade en uppgång på cirka 0,6 procent och reflekterade över en turbulent vecka präglad av konjunkturoro och tullar, särskilt i USA, där marknaderna hade en svag start. Uffe uttryckte en viss optimism kring Stockholmsbörsen och nämnde att många kvalitetsbolag har fallit med 20 procent, vilket kan skapa köpmöjligheter. Julia var positiv till rapporten från Skistar som väntas nästa vecka, baserat på bra beläggningssiffror. Diskussionen berörde även inflationssiffror, där både konsumentprisindex och producentprisindex visade sig vara bättre än väntat. Uffe och Julia reflekterade över osäkerheten på marknaden och hur centralbankernas beslut, särskilt från Fed, kan påverka framtiden. De pratade också om specifika bolag som Clas Ohlson och Rusta, vars rapporter visade blandade resultat, med Clas Ohlson som hade en stark försäljning men där marknaden reagerade negativt på försäljningsdatan för februari. Vidare diskuterades H&M:s kommande rapport och hur väderförhållanden kan påverka försäljningen, samt Sectra, som hade en blandad rapport men vars aktie ändå steg. De nämnde också den nya noteringen av Röko och hur det kan påverka förvärvsklimatet på marknaden. Avsnittet avslutades med en blick framåt mot kommande händelser, inklusive viktiga räntebesked från centralbankerna, vilket alla såg fram emot med stor nyfikenhet.

Ekonomiekot diskuterar de stora satsningar som görs på försvaret i Europa, vilket förväntas öka försäljningen av svenska lastbilar. Christian Levin, vd för Scania, nämner att företaget nyligen ingått den största affären med det svenska försvaret sedan 80-talet, där försvaret ska köpa lastbilar för cirka 1,4 miljarder kronor, även från konkurrenten AB Volvo. Den förändrade geopolitiska situationen har lett till att många länder i Europa och EU planerar stora investeringar i försvar, vilket ökar efterfrågan på transporter och därmed nya lastbilar. Levin framhäver att Scania arbetar för att möta den ökande efterfrågan och att det ställs höga krav på leveranserna till försvaret. Podcasten ger även en kort uppdatering om börserna, där Asienbörserna har stigit, medan den amerikanska marknaden har sett en nedgång, med S&P 500 som fallit mer än 10 % från sin topp för mindre än en månad sedan. Valutakurserna rapporteras också, med en dollar värd 10 kronor och 22 öre och en euro för 11 kronor och 8 öre.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras de stora satsningarna på försvaret i Europa och hur detta kan påverka försäljningen av svenska lastbilar. Christian Levin, vd för Scania, nämner att företaget är i diskussioner med många av Europas försvarsmakter om framtida logistiklösningar, vilket förväntas leda till en ökad försäljning av gröna lastbilar. Han framhäver att Scania nyligen har gjort den största affären med det svenska försvaret sedan 1980-talet, där affären totalt var värd runt 1,4 miljarder kronor. Dessutom kommer även konkurrenten AB Volvo att leverera lastbilar till försvaret. Levin påpekar att det förändrade geopolitiska läget har lett till att många länder i Europa och EU pratar om att investera mer i försvaret, vilket skapar en ökad efterfrågan på transporter och därmed nya lastbilar. Scania arbetar för att möta de höga krav som försvaret ställer och han betonar att de har uppdrag som sträcker sig från Arktis till södra Europa. Avsnittet avslutas med en uppdatering om börserna, där Asien visar positiva siffror medan den amerikanska marknaden har sett nedgångar. En dollar kostar för närvarande 10 kronor och 22 öre, och en euro ligger på 11 kronor och 7 öre.

Ekonomiekot diskuterar de stora satsningar som görs på försvaret i Europa och hur detta kan påverka försäljningen av lastbilar. Christian Levin, vd för Scania, nämner att företaget nyligen genomförde den största affären med det svenska försvaret sedan 1980-talet, där försvaret ska köpa lastbilar för cirka 1,4 miljarder kronor, även från konkurrenten AB Volvo. Den förändrade geopolitiska situationen har fått många länder i Europa och EU att fokusera på att öka sina försvarsutgifter, vilket kan leda till en ökad efterfrågan på transporter och därmed nya lastbilar. Levin betonar att försvarsindustrin måste öka sin kapacitet för att möta denna efterfrågan, vilket kommer att gynna tunga transporter och därmed Scania. I den ekonomiska rapporteringen nämns också att Stockholmsbörsen har stigit med 0,9 procent, medan Shanghai och Hongkong har ökat med 1,6 respektive 2,1 procent. I USA har det breda indexet S&P 500 fallit med mer än 10 procent från sin topp för mindre än en månad sedan, med Nasdaq som stängde ner 1,3 procent och Dow Jones på minus 2 procent.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras vikten av att hålla sig lugn och följa sin investeringsplan även under marknadsnedgångar. Programledaren nämner att många har uttryckt oro över sina investeringar, särskilt med tanke på att vissa indexfonder har sett en nedgång sedan början av året. Trots att det kan kännas jobbigt att se negativa siffror på kontot, är det viktigt att förstå att nedgångar är en del av marknaden och att historiskt sett är en nedgång på 10% relativt liten. Programledaren betonar vikten av långsiktigt sparande i breda, billiga globala aktieindexfonder och att man bör ha en tydlig plan för sitt sparande. Det rekommenderas att man gör en lämplighetsbedömning för att säkerställa att man har rätt risknivå i förhållande till sin ekonomiska situation. Dessutom diskuteras hur man bör hantera sin riskaptit och förmåga att bära risk, samt vikten av att ha en buffert för att kunna sova gott om natten. Podcasten avslutas med att uppmuntra lyssnarna att inte agera impulsivt utan istället fokusera på långsiktiga mål och att inte låta kortsiktiga marknadsrörelser påverka deras beslut.

I detta avsnitt av Börslunch, som sändes den 13 mars, diskuterar programledaren och Torbjörn Söderberg, chefsstrateg på JRS, de exceptionella tider vi befinner oss i, med fokus på rädsla, värderingar och den ekonomiska situationen kopplad till Berlinmuren. Söderberg reflekterar över den senaste tidens marknadsrörelser och betonar den stora optimismen som präglade förra året, med räntesänkningar och vinstökningar, men som nu har svängt till en mer försiktig inställning på grund av ökande räntor och makroekonomiska bakslag. Han påpekar att medan USA:s börs, särskilt Nasdaq, har sett dramatiska nedgångar, har Europa klarat sig relativt bra, vilket han förklarar som en kapitalallokering snarare än en traditionell börsnedgång. Det framhävs att den politiska osäkerheten har nått rekordnivåer, vilket skapar oro bland investerare och företagare. Diskussionen berör också hur flöden av kapital har börjat återvända till Sverige, med en ökning av investeringar i svenska aktier. Söderberg nämner att om osäkerheten fortsätter kan vi se en recession, vilket skulle påverka marknaderna ytterligare. Han avslutar med att beskriva sin nuvarande allokering, där han har övervikt på svenska små och medelstora företag, och ser positivt på den svenska ekonomin i förhållande till den globala situationen. Avsnittet avslutas med en påminnelse om att lyssna på kommande avsnitt och prenumerera på Finansmagasinet.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras den aktuella inflationssiffran för februari, som uppmättes till 2,9 procent enligt KPIF, där ränteeffekter har exkluderats. Denna siffra stämmer överens med den preliminära inflationssiffran från veckan innan. Huvudorsakerna till inflationstakten är ökade elpriser samt prisökningar på livsmedel och alkoholfria drycker, vilket Statistiska centralbyrån rapporterar. Det noterades att priserna på kaffe, te och choklad hade ökat mest, och även smör, mjölk och ost blev dyrare. Dessutom ökade lägenhetshyrorna med 6,3 procent. Den oväntat höga inflationssiffran har lett till att ekonomer ifrågasätter möjligheten till fler ränte sänkningar. SBAB, en statlig bank, var först med att höja den rörliga bolåneräntan med 0,05 procentenheter och även räntorna på lån med längre bindningstider. Vidare behandlas Northvolts konkurs och dess påverkan på lastbilstillverkaren Scania, som fortsätter produktionen av elektriska lastbilar trots konkursen. Scania har säkerställt framtida leveranser av battericeller och har även bidragit med ett miljardlån för att försöka rädda Northvolt. Börsutvecklingen nämns också, där Tokyo, Shanghai och Hongkong visade negativa siffror, medan Nasdaq i USA stängde upp med 1,2 procent. Valutakurserna anges med en dollar på 10,10 kronor och en euro på 10,99 kronor.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras Northvolts konkurs och dess påverkan på lastbilstillverkaren Scania. Trots konkursen kommer Scania att fortsätta producera ellastbilar, enligt presschefen Erik Bratthall, som också nämner att de har säkrat framtida leveranser av battericeller. Scania har bidragit till Northvolts räddningsförsök genom att ge ett miljardlån, där företagets forskning används som säkerhet. Konkursförvaltaren kommer nu att arbeta med ärendet för att se hur situationen utvecklar sig. Vidare tas bidragsbrott upp, där Tullverket och Försäkringskassan planerar att öka sina insatser för att stoppa brott, särskilt vid Arlanda flygplats. Under året har kontroller lett till upptäckter av bedrägerier och felaktigheter till ett värde av cirka 10 miljoner kronor. Samarbetet mellan Tullverket och Försäkringskassan kommer att fortsätta och utökas under 2025 för att avslöja fler bidragsbedrägerier. Ekonomiska indikatorer nämns också, där Stockholmsbörsen stängde på plus 0,4% och dollarn handlas för 10 kronor och 10 öre. En definitiv inflationssiffra för februari förväntas klockan 8.

I det senaste avsnittet diskuteras Northvolts konkurs och dess påverkan på Scania. Trots konkursen fortsätter Scania att producera eldrivna lastbilar och bussar, enligt presschefen Erik Bratthall. Scania är både delägare i Northvolt och köper batterier från företaget, vilket gör att konkursen har betydelse för dem. För närvarande finns det tillräckligt med batterier för att upprätthålla produktionen, och Scania bekräftar att den gröna omställningen fortsätter. Enligt tidningen Norran berörs 25 personer av konkursen. Avsnittet avslutas med en kort sammanfattning av börsutvecklingen, där Tokyo visar en uppgång på 0,2%, medan Shanghai och Hongkong visar nedgångar på 0,6% respektive 1,1%. Valutakursen för en dollar ligger på 10 kronor och 8 öre, medan en euro handlas för 10 kronor och 98 öre.

I detta avsnitt av podden "Ett rikare liv" med Helene Rothstein och Helene Barnekow diskuteras en rad ämnen relaterade till teknikbranschen och ledarskap. Barnekow, som har en lång karriär inom teknikföretag som Microsoft och Telia, pratar om sina erfarenheter och insikter från branschen. Hon nämner att hon blivit ordförande för Mindler och Storytel, och att båda företagen har genomgått betydande förändringar. Det diskuteras även om hur den europeiska tekniksektorn halkar efter den amerikanska, där Apple och andra företag har lyckats disrupta marknaden. Barnekow reflekterar över hur iPhone revolutionerade mobiltelefonindustrin och hur etablerade företag som Ericsson och Nokia inte förstod hotet i tid. Hon betonar vikten av att alltid ha kunden i fokus och hur företag som har en stark kundorientering mår bättre och är mer effektiva. Samtalet berör även Barnekows tid på Telia, där hon ledde en förändringsprocess med fokus på kundnöjdhet efter en kris i företaget. Vidare diskuteras Storytels framtid och hur företaget arbetar med AI och nya strategier för att återlansera på slumrande marknader. Podden avslutas med en reflektion över den snabba förändringen i näringslivet och vikten av att anpassa sig till nya teknologier och kundbehov.

I det här avsnittet av podcasten presenteras olika produkter och tjänster. Först nämns Fischer Crisp från Findus, som beskrivs som krispigt och gott, särskilt i kombination med klyftpotatis och ugnsgrönsaker. Sedan går samtalet över till Verisure Larmcentral, som rapporterar om inbrottslarm kopplade till en altandörr. Trots att ingen har tagit sig in i hemmet, har två personer setts på utomhuskameran, och väktare är på väg för att hantera situationen. Avsnittet avslutas med en reklam för IKEA, där de lyfter fram sina ångfunktioner i ugnen och hur dessa kan användas för att laga olika maträtter, samt vikten av en god natts sömn och deras utbud av sköna och prisvärda produkter.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 12 mars, diskuteras olika hedgefondstrategier med fokus på marknadsutvecklingen och specifika aktier som Nibe. Programledaren samtalar med Marcus Plyhr om hur man bör agera i en tid av osäkerhet, särskilt med tanke på Donald Trumps politiska utspel som har påverkat marknaden. Plyhr förklarar att hedgefonder kan erbjuda skydd och möjligheter till avkastning även i volatila marknader, och han beskriver skillnader mellan olika hedgefondstrategier såsom long short och multistrategi. En hedgefonds mål är att skapa riskjusterad avkastning, vilket innebär att man strävar efter att ge positiv avkastning oavsett marknadsförhållanden. Diskussionen berör också hur man mäter riskjusterad avkastning och skillnaden mellan relativ och absolut avkastning. Plyhr tar upp Nibe som ett exempel på en aktie med hög blankningsrisk och förklarar varför vissa hedgefonder väljer att gå kort i den. Han framhäver osäkerheten kring Nibes framtida tillväxt och konkurrenssituationen, särskilt med tanke på att räntorna har höjts och investeringsviljan kan ha minskat. Vidare diskuteras den allmänna marknadstrenden, där S&P 500 har brutit under sitt 200-dagars glidande medelvärde, vilket har skapat oro bland investerare. Plyhr noterar att det har skett en kapitalflykt från USA till Europa, där europeiska tillgångar nu anses mer attraktiva. Avsnittet avslutas med en reflektion kring hur marknaden kan reagera på framtida politiska utspel och den osäkerhet som råder.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras den allvarliga situationen kring batteritillverkaren Northvolt, som nyligen har ansökt om konkurs. Victor Jensen, reporter på Ekonomiekot, förklarar att Northvolts styrelse har fattat beslutet att ansöka om konkurs på grund av brist på pengar och misslyckade försök att få in ny finansiering under flera månader. Detta markerar en av de största konkurserna i svensk historia, och Northvolts ordförande Tom Johnston beskriver dagen som extremt svår för alla anställda. En konkursförvaltare kommer nu att utses för att hantera försäljningen av konkursboet och beslut om de cirka 5 000 anställda. I avsnittet diskuteras även arbetslöshetssiffror, där Arbetsförmedlingen rapporterar att arbetslösheten har minskat något för första gången på länge, med drygt 378 000 inskrivna som arbetslösa i februari, vilket motsvarar 7,2 % av arbetskraften. Trots den svaga minskningen är antalet arbetslösa fortfarande 20 000 fler än för ett år sedan, och över 4 800 personer har varslats om uppsägning. Prognoschef Lars Lindvall betonar att det är för tidigt att säga att arbetsmarknaden har vänt, trots de positiva siffrorna som avviker från SCB:s officiella statistik som visade en betydande ökning av arbetslösheten.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras den akuta situationen för batteritillverkaren Northvolt, som står inför en konkursansökan på grund av att bolaget har slut på pengar. Reporter Viktor Jensen förklarar att Northvolt har kämpat för att överleva men inte lyckats få in tillräckligt med nya investeringar, vilket har lett till att kassaflödet är helt tomt. En källa nämner att det skulle krävas ett mirakel för att rädda företaget, och även om Northvolt inte officiellt har bekräftat konkursryktena, ser det ut som att en konkurs kan komma att ske under dagen. Vid en eventuell konkurs kommer en konkursförvaltare att tillsättas för att hantera tillgångarna och verksamheten, vilket riskerar att påverka omkring 5 000 anställda. Det kan bli en av de största konkurserna i svensk historia. Vidare presenteras statistik om arbetslösheten i Sverige. I slutet av februari var över 378 000 personer inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar 7,2 procent av arbetskraften. Arbetslösheten har minskat något med över 2 000 personer jämfört med januari, men det finns fortfarande 20 000 fler arbetslösa än för ett år sedan. Trots den svaga nedgången är arbetsgivare försiktiga med att annonsera lediga jobb, och över 4 800 personer har varslats om uppsägning. Arbetsförmedlingens prognoschef Lars Lindvall varnar för att det är för tidigt att säga att trenden har vänt, även om siffrorna ger en mer positiv bild jämfört med den officiella statistiken från SCB, som visade på en kraftigt stigande arbetslöshet till över 10 procent i en urvalsundersökning.

Ekonomiekot inleder med att rapportera om den krisdrabbade batteritillverkaren Northvolt, som kan komma att ansöka om konkurs om inte nya finansiella resurser tillskjuts omgående. Reporter Viktor Jensen uppger att företaget har haft stora ekonomiska problem under en längre tid, vilket har lett till ett styrelsemöte för att diskutera framtiden. Det finns uppgifter om att en konkursansökan kan lämnas in redan under morgonen. Om detta sker, kommer en tingsrätt att utses för att hantera konkursen, inklusive utnämning av en konkursförvaltare. Denna förvaltare får i uppdrag att försöka sälja Northvolts tillgångar, som inkluderar batterifabriken i Skellefteå och utvecklingscentret i Västerås. Dessutom kommer förvaltaren att hantera situationen för de cirka 5000 anställda i Sverige, som riskerar att förlora sina jobb om konkursen blir verklighet. Vidare rapporteras det att Tokyobörsen har stigit med 0,3 %, medan Shanghai ligger runt nollan och Hongkong har minskat med 0,6 %. I USA stängde Nasdaq ner med 0,2 % och Dow Jones med 1,1 %, medan Stockholmsbörsen stängde ner med 2 %.

I detta avsnitt av podcasten diskuterar Theresa och Nemo övergången till Shopify för deras Nemobordsshop, som nu fungerar bättre på mobila enheter. De introducerar veckans sponsor, Plug Horse, en AI-baserad tjänst som hjälper tonåringar att förbättra sina skolresultat, och delar en utvärdering från deras egen 14-åring. I del två av avsnittet fokuserar de på bilekonomi och bilmarknaden 2025, där de svarar på frågor från sin community om dieselpriser, bilförsäkringar och bästa tidpunkten för att köpa bil. De betonar att elbilar och bensinbilar samexisterar, och att bilmarknaden har stabiliserats efter en dipp. De ger konkreta tips om bilköp och diskussioner kring leasing och momsavdrag för företagare. Dessutom berörs nya EU-regler kring säkerhetsfunktioner i bilar som trädde i kraft i juli 2023. Avsnittet avslutas med frågor och svar om bränslepriser, leasing och bilförsäkringar, och vikten av att välja rätt bilförsäkring och leasingalternativ.

I detta avsnitt av podcasten "Rika Tillsammans" diskuterar programledarna Caroline och Jan Bolmesson bilmarknaden med bilrådgivaren Erik Näsén. De inleder med att presentera veckans sponsor, Plug Horse, en AI-baserad tjänst som hjälper tonåringar med sina studier. Erik Näsén, som är en välkänd expert inom bilbranschen, ger sin syn på hur bilmarknaden ser ut 2025, med fokus på övergången till elbilar och de utmaningar som branschen står inför. Han förklarar att EU:s nya regler om utsläpp kommer att pressa biltillverkare att sälja fler elbilar och att det kan bli en "perfekt storm" för branschen med både ekonomiska och miljömässiga påtryckningar. Programmet går vidare till att diskutera specifika bilmodeller, där de reflekterar över sina egna erfarenheter av bilägande. Caroline och Jan berättar om sin tid utan bil och insikterna de fått kring bilens verkliga kostnader och behov. De diskuterar också vikten av att tänka på totalkostnaden vid bilköp, inklusive värdeminskning och finansiering. Erik betonar att många bilägare underskattar kostnaderna för äldre bilar och att det ofta är mer ekonomiskt fördelaktigt att leasa en ny bil än att köpa en begagnad. Vidare tar de upp vanliga misstag vid bilköp och hur man kan undvika att lura sig själv i sin bedömning av kostnader. Erik ger också råd om hur man ska tänka kring kravspecifikationer och val av bil beroende på livssituation och behov. De diskuterar också trender kring elbilar och vad som kan påverka andrahandsvärdet. Avsnittet avslutas med en uppmaning att lyssna på del två av diskussionen.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 11 mars, diskuteras den turbulenta situationen på världens börser, där Stockholm försöker hålla sig över nollstrecket efter måndagens kraftiga nedgång på Nasdaq. Sunniva Bratt Sletter, portföljförvaltare på Storebrand, deltar i diskussionen och reflekterar över den nuvarande marknadsoron, som hon beskriver som det "nya normala". Hon nämner att provinsen Ontario i Kanada har infört 25 % tull på elektrisk export till USA, vilket bidrar till osäkerheten. Det framhävs också att marknaden har korrigerat sig efter att Nasdaq har värderats högt. Daniel Macfie från EFN skriver om detta och påpekar att volatiliteten kan ge möjligheter, där dyrare aktier blir billigare. Diskussionen berör även flöden på marknaden, där Carl-Henrik Söderberg från Ålandsbanken nämner att investerare säljer av amerikanska aktier och flyttar kapital till Europa, vilket skapar en risk-off-mentalitet. Det rapporteras om att aktien för Röko, en nykomling på Stockholmsbörsen, har ökat i värde under sin första handelsdag. Jeffries varnar för att reserelaterade bolag kan pressas efter att Delta vinstvarnat, vilket indikerar att nedskärningar börjar påverka verkliga företag. Sunniva Bratt diskuterar också hållbara investeringar och nämner sin fond med fokus på smarta städer, med teman som vattenhantering och elektrifiering av mobilitet. Hon lyfter fram tre hållbara företag med hög ESG-rating: Skanska, Sweco och Schneider Electric. Skanska, med en stor del av sina intäkter från USA, är involverad i urban planering och byggande. Sweco har en stark position inom vattenhantering och har visat bra prestationer trots en utmanande makroekonomi. Schneider Electric, som fokuserar på elektrifiering och digitalisering, jämförs med ABB och framhävs för sin disciplin och kapitalallokering. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av diskussionerna och en inbjudan till lyssnarna att följa Börslunch i framtiden.

I avsnitt 162 av podden Affärsvärlden Analys, som spelades in den 10 mars, diskuterar Daniel Zetterberg, Björn Rydell och Anton Ingves flera företag och deras aktuella situationer. Först pratar de om Cellavision, ett medicinteknikbolag som specialiserar sig på digital blodanalys. De noterar att företaget har en stark marknadsposition men har upplevt svagare tillväxt under det senaste året, med en organisk tillväxt på 7 procent för 2024. De nämner också ökad konkurrens, särskilt från den kinesiska aktören Mindray, vilket kan påverka Cellavisions marknadsandelar. Trots detta har företaget en stark balansräkning och förväntas växa med 10 procent årligen framöver, vilket ger en köprekommendation. Därefter diskuteras BAE Systems, Europas största försvarskoncern, som har haft en stark aktietillväxt på nästan 30 procent det senaste året. De framhäver företagets diversifierade produktportfölj och stabila marginaler, men noterar även att tillväxten förväntas vara mer blygsam, runt 6-8 procent årligen. Trots detta bedöms värderingen som rimlig, vilket leder till en köprekommendation. Podden fortsätter med att prata om Carnel, en serieförvärvare som noterades i mars 2024. De har haft en positiv tillväxt men har också stött på utmaningar, särskilt på byggmarknaden. För 2025 förväntas en tillväxt på 18 procent, men de ger ett neutralt råd om aktien på grund av osäkerhet kring framtida förvärv och marknadsutveckling. Röko, som noteras dagen efter inspelningen, diskuteras också. Företaget har en stark grundarhistorik men har en hög värdering, vilket gör att de ger ett neutralt råd. De nämner att det kan bli svårt för investerare att få aktier vid noteringen. Aligo, som är en stor återförsäljare av arbetskläder och verktyg, har också haft en tuff period på grund av svaga byggmarknader. Trots detta förväntas en tillväxt på 9 procent för 2025 och de ger en köprekommendation baserat på en attraktiv värdering. Slutligen pratar de om Cibus Nordic, ett fastighetsbolag med fokus på dagligvaror, som har en stabil utdelning och en stor portfölj av fastigheter. De noterar att bolaget har en hög belåningsgrad men bedömer att det är en köpvärd aktie trots potentiella ränterisker. Sammanfattningsvis ger podden en djupgående analys av flera företag med rekommendationer baserade på deras aktuella marknadspositioner och framtidsutsikter.

Ekonomiekot inleder med att rapportera om de kraftiga fallen på de amerikanska börserna och den växande oron för den framtida ekonomiska utvecklingen i USA. President Trump medgav i en intervju med Fox News att det kan finnas kortsiktiga problem och uteslöt inte en lågkonjunktur. Analytiker påpekar att många investerare är osäkra på vad denna övergång kommer att leda till. I Asien har börserna också sett skakiga tider, med Tokyobörsen som sjunkit med 0,6 procent, medan Shanghai ligger på plus 0,4 procent och Hongkong på minus 0,1 procent. Stockholmsbörsen stängde ner med 1 procent. Valutorna visar också på förändringar, där dollarn sjunker och kostar nu 10 kronor och 6 öre, medan en euro kostar 10 kronor och 95 öre. Podcasten tar också upp batteritillverkaren Northvolt, som trots en svår ekonomisk situation fortsätter att anställa. Shanaka Jeffrey, vice ordförande för Unionens fackklubb på Northvolts fabrik i Skellefteå, berättar om de stora förändringar som skett, där över tusen kollegor sagts upp men där produktionen fortfarande pågår. Northvolt söker nu personal till olika positioner, trots miljardskulder och en pågående juridisk process i USA. Presschefen Erik Shiga förklarar att företaget är i en kritisk omvandlingsfas och behöver de bästa medarbetarna för att ta sig igenom situationen.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras de kraftiga fallen på de amerikanska börserna och den växande oron för den ekonomiska utvecklingen. En reporter i USA rapporterar om hur handelskonflikter med Kanada, Kina och Mexiko samt geopolitiska förändringar påverkar landets ekonomi. President Trump medgav i en intervju med Fox News att det finns kortsiktiga problem och att en lågkonjunktur inte kan uteslutas. Analytiker uttrycker osäkerhet kring vad den ekonomiska övergången kommer att leda till. Asienbörserna har också sett nedgångar, med Tokyobörsen som sjunkit med 0,9 procent och Hongkong med minus 0,8 procent. I Sverige stängde Stockholmsbörsen ner med 1 procent. Valutakurserna visar att dollarn sjunker och kostar nu 10 kronor och 10 öre, medan en euro kostar 10 kronor och 97 öre. Vidare diskuteras batteritillverkaren Northvolt, som trots en svår ekonomisk situation fortsätter att anställa, med fokus på fabriken i Skellefteå. Trots att över tusen anställda har sagts upp och företaget har miljardskulder, söker Northvolt nu efter nya medarbetare för olika positioner. Erik Shiga, presschef på Northvolt, förklarar att produktionen i Skellefteå pågår för fullt och att företaget behöver de bästa medarbetarna för att ta sig igenom den kritiska omvandlingen.

Ekonomiekot inleder med att rapportera om de kraftiga nedgångarna på börserna, där USA:s börser igår såg stora fall, särskilt inom tekniksektorn. Tesla, en stor aktör inom bilindustrin, drabbades hårdast med en nedgång på över 15 procent. Nasdaq stängde på minus 4 procent och Dow Jones gick ner med 2,1 procent. Även Asienbörserna visade en nedåtgående trend på morgonen, med en total nedgång på 1,3 procent, där Shanghai föll med en halv procent och Hongkong med 0,8 procent. I Sverige stängde Stockholmsbörsen igår på minus 1 procent. Vidare diskuteras batteritillverkaren Northvolt, som fortsätter att rekrytera trots den svåra ekonomiska situationen. Eric Shige, presschef på företaget, nämner att det har skett stora förändringar på fabriken i Skellefteå, där teknikern Shananka Jeffrey observerat att många anställda har sagts upp under det senaste halvåret, vilket har påverkat arbetsuppgifterna för de kvarvarande 3 000 anställda. Jeffrey beskriver att även om de inte jobbar hårdare, så arbetar de på ett annorlunda sätt nu.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 10 mars, diskuterades den pågående lågkonjunkturen i USA och stimulanserna i Europa. Susanne Spektor, ny chefsekonom på Danske Bank, och Thomas Jellvik från DNB analyserade marknadsläget. Börsen öppnade svagt och det råder fortsatt osäkerhet på marknaderna, särskilt i USA där räntorna sjunker på grund av förväntningar om sämre tider. I Europa har räntorna stigit, vilket kan bero på hopp om ökad tillväxt. Diskussionen berörde även inflation, där starka siffror från Norge och Sverige kontrasterades mot deflation i Kina. Det framkom att högre matpriser och globala pristryck är viktiga faktorer, men att en kommande avmattning i varuinflationen kan förväntas. Konsumentförtroendet i Sverige är lågt, med en BNP-tillväxt som väntas vara svag. Det noterades att bostadsmarknaden är trög och att hushållen är besvikna över uteblivna räntesänkningar. Det diskuterades också hur osäkerheten kring tullar påverkar investeringar och konsumtion, vilket kan leda till en långsam tillväxt. Traton rapporterade en dämpad efterfrågan på lastbilar, vilket speglar en osäkerhet i den globala ekonomin. I USA visade jobbsiffror på en blandad bild, med tecken på svaghet i sysselsättningen. Diskussionen rörde även riskerna för en recession och hur hushållens riskaversion kan öka. I Europa talades det om stimulanspaket som kan ge en positiv effekt på ekonomin, och det framhölls att det finns utrymme för ökad statsskuld utan att nå Maastricht-skuldankaret. Avsnittet avslutades med en diskussion om investeringar, där det föreslogs att titta på verkstadsaktier med lägre värdering som kan gynnas av framtida stimulansåtgärder. Programmet avslutades med en påminnelse om nästa sändning och andra kommande program.

I det senaste avsnittet av Kort och lång, analyspodden från Dagens Industri, diskuterar Felicia Åkerman och hennes kollegor Mikael Olsson och Johan Wendel aktuella händelser på börsen och ekonomiska trender. Den 10 mars 2024 noteras en liten nedgång på börsen, omkring 0,1 procent. Mikael uttrycker att han inte skulle vilja vara Elon Musk, med tanke på den ökande irritationen kring hans agerande, medan Johan nämner att han skulle vilja vara Kanadas nya premiärminister Mark Carney för att få delta i förhandlingar med Donald Trump. De pratar också om det pågående generationsskiftet inom Wallenbergssfären, där den sjätte generationen nu kliver fram i styrelsepositioner, vilket är en historisk händelse för Sveriges mäktigaste finansfamilj. Vidare diskuteras den norska inflationssituationen, där kärninflationen har överstigit förväntningarna, vilket kan påverka Norges banks räntepolitik. Sverige förväntas också få inflationssiffror som kan påverka marknaden. Diskussionen rör sig mot aktienoteringar, inklusive den kommande noteringen av företaget Röko, som förväntas bli intressant med en unik ägarstruktur och hög värdering. Avsnittet avslutas med en titt på rapporter från företag som Clas Ohlson och Rheinmetall, där det finns stora förväntningar på deras framtida prestationer och hur de påverkas av aktuella ekonomiska faktorer.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras den minskade bruttonationalprodukten (BNP) i Sverige, som sjönk med en halv procent i januari, enligt Statistiska centralbyrån. Det rapporteras att hushållens konsumtionsutgifter, produktionen inom tillverkningsindustrin och byggverksamheten också minskade, med klädhandeln och fordonsbranschen som de mest drabbade. Vidare presenteras Traton, det tyska lastbilskoncernen som äger Scania, som redovisar ett rörelseresultat på nästan 48 miljarder kronor för hela föregående år, vilket är en ökning från drygt 44 miljarder året innan. Scania rapporterar dessutom en ökning av orderingången med 10% under det fjärde kvartalet och ett rörelseresultat på 7,7 miljarder kronor för samma period. Avsnittet tar också upp nedstängningen av 2G-nätet i Sverige, som bekräftades av Tele2 och Telenor att ske den 1 december. Det påpekas att produkter som robotgräsklippare och larmsystem kan sluta fungera, och att det är lag på att informera kunder om detta. Linnea Fernström från Konsumentverket förklarar att företag måste ge tydlig information om produkter som kommer att sluta fungera. En granskning av 36 företag visade att 17 av dem sålde sådana produkter utan att informera kunderna. I avsnittet nämns också att den inhemska konsumtionen i Kina fortsätter att vara svag, med en nedgång i konsumentpriserna på 0,7 procent i februari jämfört med året innan, vilket är första gången på över ett år som prisutvecklingen är negativ. Börsutvecklingen i olika länder diskuteras, med Tokyobörsen upp 0,4%, medan Shanghai och Hongkong visar negativa siffror. I USA stängde Nasdaq och Dow Jones med uppgångar på 0,7% respektive 0,5%. Valutakurserna för dollar och euro redovisas också.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras viktiga frågor kring nedläggningen av 2G- och 3G-näten, där Linnea Fernström, jurist på Konsumentverket, förklarar att företag enligt lag är skyldiga att ge tydlig information till konsumenter om att produkter som använder dessa nätverk kommer att sluta fungera. Den 1 december stängs 2G-nätet, vilket innebär att många produkter, såsom robotgräsklippare och larmsystem, kan bli obrukbara. Trots detta fortsätter försäljningen av produkter med gammal teknik, och en undersökning av Ekonomiekot visade att en åtelkamera på Hemmy.se saknade information om att den snart skulle bli obrukbar. Detta bryter mot distansavtalslagen och marknadsföringslagen. Företagen har i stor utsträckning rättat sig efter tidigare granskningar, men kontrolleras fortfarande. Konsumenter har tre år på sig att klaga enligt konsumentköplagen om de köpt en produkt som slutar fungera. Avsnittet berör även ekonomiska frågor globalt, där Isabel Schnabel från ECB nämner att inflationen kan stanna över målet längre än förväntat, vilket kan påverka räntebeslut. I Kina har inhemsk konsumtion visat svaghet, med en nedgång i konsumentpriserna med 0,7 % i februari. I Sverige visar en undersökning av SEB att färre hushåll tror på stigande bostadspriser, som nu ligger på 55 %, en minskning från tidigare 60 %. Avsnittet avslutas med en sammanställning av börsutvecklingen i olika städer och valutakurser.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras den pågående nedstängningen av 2G- och 3G-näten och hur detta påverkar försäljningen av produkter som använder dessa teknologier. Linnea Fernström, jurist på Konsumentverket, påpekar att det inte är olagligt att sälja varor som snart kommer att sluta fungera, men att kunderna ska informeras om detta, vilket ofta inte sker. Det framkommer exempel på produkter, som robotgräsklippare och larmsystem, som fortfarande säljs trots att de använder gammal teknik. En specifik produkt, en åtelkamera från Hemmy.se, hittades av Ekonomiekot utan någon information om att den snart skulle sluta fungera. Efter kontakt med företaget togs kameran bort från sajten och företaget erkände att det var ett misstag. Enligt konsumentköplagen har kunder som köpt en sådan produkt tre år på sig att klaga, och de kan eventuellt ha rätt att häva köpet om produkten upphör att fungera helt. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av aktuella börsnoteringar, där Tokyobörsen stiger med 0,4 %, medan Shanghai och Hongkong sjunker. I USA stängde Nasdaq upp 0,7 % och Dow Jones upp 0,5 %. Stockholmsbörsen var ned med 1,2 % under föregående vecka, och valutakurserna visar att en dollar kostar 10 kronor och 10 öre, medan en euro handlas för 11 kronor.

I detta avsnitt av podden "Gött Kött om Aktier" diskuterar Marcus Gedda och Erik Hästen Lundberg aktuella aktiemarknader och specifika bolag. De spelar in avsnittet den 4 mars och planerar att delta i en börspodd i Göteborg där de ser fram emot att diskutera olika aktier och dricka öl. De nämner bolag som CodeMill, Freetrail, Shuffle-O och Sleepcycle som intressanta ämnen för diskussion. De reflekterar över den senaste nedgången på OMX, där marknaden sjönk med 3%, och diskuterar hur den svaga dollarn kan påverka företag som Premium Snacks. De går vidare till att diskutera CodeMill, som har haft en stark tillväxt och nyligen fått ett bud på aktien. De analyserar bolagets finansiella ställning och dess utveckling. De pratar också om Sheffield Lowe och dess värdering, där de diskuterar hur man ska räkna på Enterprise Value och justera för leasing. Podden tar också upp BPC, som arbetar med analysinstrument för den gröna omställningen och har visat stark tillväxt, samt Kompodium, som erbjuder mjukvarulösningar för säker digital kommunikation. De går igenom kvartalsrapporter, intäkter och framtidsutsikter för dessa företag. Avsnittet avslutas med en diskussion om HomeMade och dess tillväxtstrategi, samt en reflektion över marknadsförhållanden och potentiella politiska risker som kan påverka bolagets verksamhet. Podden betonar vikten av att göra egna analyser och att investeringar alltid medför risker.

Ekonomiekot inleder med att rapportera om ett trendbrott på arbetsmarknaden i Sverige, där antalet gästarbetare som kommit som utstationerad arbetskraft minskat med drygt 5 700 personer under det senaste året, enligt Arbetsmiljöverket. Robert Schallini, enhetschef på myndigheten, förklarar att byggbranschen, som står för cirka 44 procent av de utstationerade, samt en betydande minskning inom jordbruk, skogsbruk och fiske, bidrar till denna nedgång. Specifikt har antalet thailändska bärplockare minskat, vilket kopplas till avslag på arbetstillstånd. Totalt anmäldes knappt 69 000 utstationerade arbetstagare, vilket är den första minskningen sedan registret inrättades för över tio år sedan, med undantag för pandemin. En sämre konjunktur, särskilt inom husbyggen, har också påverkat statistiken, där antalet gästarbetare minskat med en tredjedel sedan 2022. Trots detta är byggsektorn fortfarande den mest attraktiva för gästarbetare, med över 30 000 registrerade förra året. Tyskland har nu gått om Polen som det största utstationerande landet, med en större inriktning på tillverkningsindustri och juridik. Ekonomiekot diskuterar även regionala skillnader i utstationering, där större projekt som stålverket i Boden och serverhallar i Gävle drar till sig arbetskraft. Det finns en diskussion om huruvida minskningen kan bero på att fler arbetar svart, men Schallini anser att fler nu känner till registret och följer reglerna. Avslutningsvis rapporteras om en uppgång på de amerikanska börserna efter en uppskov av tullar mot Kanada och Mexiko, vilket även påverkat Stockholmsbörsen positivt. Valutakurserna visar att en dollar kostar 10 kronor och 17 öre, medan en euro ligger på 10 kronor och 99 öre. Ekonomiekot återkommer snart med nya inflationssiffror.

Ekonomiekot inleder med att rapportera om ett trendbrott på arbetsmarknaden, där antalet personer som kom till Sverige för att arbeta tillfälligt som utstationerad arbetskraft minskade med över 5 700 personer under det senaste året, enligt Arbetsmiljöverket. Robert Schalini, enhetschef på myndigheten, förklarar att byggbranschen, som står för cirka 44 procent av de utstationerade, drabbas hårt av denna minskning. Dessutom har det skett en betydande nedgång inom jordbruk, skogsbruk och fiske, vilket delvis beror på att antalet thailändska bärplockare har minskat jämfört med tidigare år. Detta markerar en förändring, då utstationeringen tidigare har ökat varje år sedan registret inrättades för drygt tio år sedan, med undantag för pandemin. Förra året är det första året utan en ökning, förutom under pandemin. Rapporten av Anders Gjelmin följs av en uppdatering om de asiatiska och amerikanska börserna, där Shanghai har stigit med 1,1 procent och Hongkong med 2,9 procent. Den amerikanska börsen visade också kraftiga uppgångar, med Nasdaq som stängde upp 1,5 procent och Dow Jones som steg med 1,1 procent, efter att fordonsindustrin fick en månads uppskov från tullarna mot Kanada och Mexiko.

I det senaste avsnittet av podden diskuteras ränteförvaltning och den nuvarande ekonomiska situationen med Therese Persson, ränteförvaltare på Lannebo. Therese, som började på Lannebo i december 2022 efter att ha arbetat som makroanalytiker på Danske Bank, förklarar skillnaderna mellan att arbeta på säljsidan och kundsidan inom finanssektorn. Hon betonar att räntefonder generellt har lägre avkastning än aktiefonder, men att de också erbjuder en stabilitet som är viktig för investerare, särskilt institutionella kunder som kräver en viss andel räntepapper i sina portföljer. Therese diskuterar också hur räntekurvor har varit inverterade och vad det innebär för marknaden. Hon nämner att amerikanska räntor har gått ner medan europeiska räntor har stigit, vilket kan bero på politiska faktorer, inklusive oroligheter kring USA:s stöd till Europa och försvarsutgifter. Hon påpekar att det finns en oro för att många europeiska länder har stora budgetunderskott och hur detta påverkar obligationsmarknaden. Vidare tar de upp hur Riksbanken har övergått från kvantitativa lättnader (QE) till kvantitativ åtstramning (QT) och hur detta påverkar marknaden. Therese förklarar att det har funnits intresse för de obligationer som Riksbanken säljer, men att det senaste har varit svårare att sälja hela beloppet som annonserats. Avsnittet avslutas med en diskussion om hur ränteförändringar kan påverka bolåneräntor och hur hushållens konsumtion kan komma att påverkas av den ekonomiska situationen. Therese uttrycker en relativt positiv syn på Sveriges ekonomiska framtid, jämfört med USA och Europa, och betonar vikten av att ha en långsiktig makrovy i den nuvarande volatila marknaden.

I det här avsnittet av podcasten diskuteras olika erbjudanden och kampanjer från IKEA och Hallon. IKEA presenterar en barnmeny som kostar endast 15 kronor när man köper en varmrätt, och detta erbjudande gäller fram till den 9 mars för medlemmar i IKEA Family. Menyn inkluderar köttbullar, nuggets, pannkakor med sylt och glass, vilket gör det till ett attraktivt alternativ för familjer. Dessutom introducerar Hallon en kampanj där kunder får dubbel surf för livet när de skaffar ett mobilabonnemang, så länge de behåller det. Abonnemanget börjar på 49 kronor i månaden, och det betonas att denna surf kan leda till viktiga relationer, såsom vänskap eller kärlek. Avsnittet avslutas med en vänlig hälsning från Hallon.

I det senaste avsnittet av podcasten "Kort och lång" diskuterar Felicia Åkerman tillsammans med Johan Wendel och Malin Rising aktuella händelser inom försvar och säkerhetspolitik. Avsnittet spelades in den 5 mars, dagen efter Donald Trumps tal till kongressen, där han visade en mer försonande ton gentemot Ukraina, trots att USA har pausat sitt stöd. Diskussionen berör också ett kommande toppmöte i Bryssel där EU-ledare ska diskutera försvarssatsningar. En stor nyhet från Tyskland är att CDU och SPD har kommit överens om en infrastrukturfond på 500 miljarder euro och lättnader i skuldbromsen för investeringar i försvarssektorn, vilket de vill driva igenom innan det nya parlamentet tillträder den 25 mars. Det diskuteras hur detta kan påverka Tysklands försvarsbudget och marknaden, där aktier som Rheinmetall förväntas dra nytta av ökad försvarsfinansiering. Även EU-kommissionens förslag om en lånemekanism på 150 miljarder euro för försvarsinvesteringar tas upp, men det finns osäkerhet kring hur snabbt dessa beslut kan implementeras. Under toppmötet väntas diskussioner om EU:s stöd till Ukraina, men det finns farhågor om att inga konkreta nya paket kommer att presenteras på grund av motstånd från Ungern. Avsnittet avslutas med reflektioner kring den långsiktiga europeiska säkerhetssituationen och hur marknaden reagerar på förändringar inom försvarssektorn, med en optimistisk ton gentemot framtida investeringar och samarbeten i Europa.

I det senaste avsnittet av Börslunch diskuterades hur svenska småbolag påverkas av den nuvarande turbulensen på marknaden, där börsen visade stora svängningar. Johanna Ahlqvist och programledaren pratade om hur småbolagsförvaltare navigerar i en osäker värld, med fokus på bolag som Axfood som de investerat i. Det framkom att tullkriget och den geopolitiska situationen, inklusive kriget i Ukraina, skapar osäkerhet, men att många svenska småbolag med lokal förankring inte påverkas direkt. Det noterades att småbolag ofta presterar bättre än stora bolag i riskfyllda tider och att rapporterna för Q4 visade på en övergripande positiv utveckling för många småbolag. Programmet berörde också specifika bolag som Idun-industrier, som rapporterade en organisk tillväxt på 4 %, och Sweco, som anses ha en stabil finansiell historik och goda tillväxtmöjligheter. Diskussionen rörde sig även till Vitec och OEM, där EQT nyligen blivit ny ägare, och hur det kan påverka bolagets framtida tillväxt och synlighet. Avsnittet avslutades med en optimistisk ton kring möjligheterna för småbolag under året, förutsatt att inflationen kan stävjas och att marknaden fortsätter att utvecklas positivt. Programmet avslutades med en inbjudan till lyssnarna att återkomma nästa dag för mer insikter.

I det senaste avsnittet av Ekot diskuteras Ica-gruppens försäljning av dagligvaruverksamheten Rimi Baltic i Estland, Lettland och Litauen för 14,4 miljarder kronor till den danska Sulling Group. Försäljningen syftar till att frigöra medel för investeringar i den svenska verksamheten, och Ica har inga planer på att expandera utanför Sverige. Vidare tas frågan om utfasningen av 3G och 2G-näten upp, där många produkter som robotgräsklippare och värmepumpar riskerar att sluta fungera. Trots att det har varit känt länge att dessa nätverk ska avvecklas, säljs fortfarande produkter som använder den gamla tekniken, vilket kritiseras av telekom-experten Mats Larsson och Pernilla Rydmark från Post- och telestyrelsen. De uttrycker oro över att konsumenter kan bli lurade av leverantörer som fortfarande säljer utrustning som inte är kompatibel med de modernare 4G och 5G-näten. Dessutom nämns att Riksbanken förväntas sänka styrräntan en gång till innan sommaren, enligt Danske Bank, i en tid där arbetsmarknaden visar få tecken på förbättring, vilket ökar pressen på Riksbanken att agera för att stödja ekonomin.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot, lett av Filip Ramqvist, diskuteras den kommande nedstängningen av 3G- och 2G-näten, vilket innebär att många produkter som robotgräsklippare och värmepumpar riskerar att sluta fungera. Trots att denna information har varit känd under en längre tid, fortsätter många produkter med den gamla tekniken att säljas, vilket telecomexperten Mats Larsson beskriver som en skandal. 3G-nätet har redan påbörjat sin avveckling, och 2G-nätet kommer att stängas ner helt den 1 december i år, med undantag för vissa operatörer som Telia, som kommer att ha 2G-nätet i drift under ytterligare ett par år för specifika tillämpningar som nödlarm och hissar. Pernilla Rydmark från Post- och telestyrelsen uttrycker också oro över att den gamla tekniken fortsätter att säljas, trots att myndigheter och branschorganisationer har försökt informera om utfasningen. Det påpekas att slutkunden ofta inte är den som köper in produkterna, vilket gör att kunskapen om nedstängningen inte alltid når fram. Det har även rapporterats att nybildade bostadsrättsföreningar har problem med hissar som inte är uppgraderade för att fungera med 4G och 5G-näten. Dessutom diskuterades Riksbankens förväntade sänkning av styrräntan innan sommaren, enligt Danske Banks konjunkturrapport, i en tid då arbetsmarknaden visar få tecken på förbättring och både arbetslöshet och inflation förväntas bli högre än tidigare beräknat. Hushållens samlade förmögenhet minskade med 170 miljarder kronor under det fjärde kvartalet, delvis på grund av en negativ börsutveckling, men ökade med totalt 1900 miljarder kronor under hela förra året. Valutan dollarn ligger på 10 kronor och 43 öre.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras den kommande utfasningen av 3G- och 2G-näten, som förväntas ske under året. Mats Larsson, en telekom-expert och ordförande för Critical Communication Sweden, uttrycker sin oro över att många produkter fortfarande säljs med den gamla tekniken, vilket han anser är en skandal. 3G-nätet har redan påbörjat nedstängningen, och 2G-nätet kommer att stängas av helt under slutet av året, med undantag för Telia som kommer att ha 2G-nätet igång i ytterligare ett par år. Den gamla tekniken används i många produkter, inklusive nödlarm, hissar, ventilationssystem och bilar, vilket gör att användare riskerar att bli lurade. Pernilla Rydmark från Post- och telestyrelsen delar Larssons kritik och påpekar att de får många frågor om utfasningen, särskilt från nybildade bostadsrättsföreningar som upptäckt att hissarna i nybyggda hus inte är uppgraderade för att stödja 4G- och 5G-näten. Avsnittet berör även aktuella ekonomiska nyheter, där Hongkong stiger med 1,7%, Shanghai-börsen förblir oförändrad, och de amerikanska börserna stängde på minus, med Nasdaq ner 0,4% och Dow Jones ner 1,6%. Stockholmsbörsen hade sin sämsta dag på två år, med en nedgång på 3,3%. Valutakurserna nämns också, där en dollar kostar 10 kronor och 43 öre och en euro kostar 11 kronor och 43 öre.

I det här avsnittet av podcasten presenteras Plug Horse, en AI-baserad tjänst som hjälper tonåringar med sina studier. En 14-åring som testat tjänsten ger positiva omdömen om dess lättförståeliga förklaringar och anpassningsbara svårighetsgrad, även om den ibland kan vara frustrerande eftersom den inte ger svar direkt. Avsnittet fortsätter med att diskutera tips för att köpa och sälja bostäder, där Per Hedenmark, en erfaren mäklare, ger insikter om hur man får bästa pris vid försäljning och hur man kan vinna budgivningar. Han framhäver vikten av att ha ett bra förhandlingsläge, vilket är enklare om man inte är i en paniksituation och kan vänta på rätt bud. Han rekommenderar att sälja först innan man köper, för att få en bättre position i förhandlingen. Vidare diskuteras förmarknaden, där en stor del av bostadsaffärerna numera görs innan de listas på Hemnet. Det betonas att presentationen av bostaden är avgörande och att det är viktigt att ha koll på eventuella problem med bostaden innan visning. Per ger också råd om hur man väljer mäklare och vad som kännetecknar en bra mäklare. Det nämns att det blir allt vanligare att använda sociala medier för att nå potentiella köpare. Avsnittet avslutas med en teaser för del två, som kommer att handla om bostadsmarknaden och priserna framöver samt en frågesport om vanliga myter kring bostadsaffärer.

I detta avsnitt av Börslunch, som sändes den 4 mars, diskuterar värderingar och det aktuella börsläget med gästerna Peter Hedlund och Per H Börjesson. De inleder med att kommentera det sura humöret på Stockholmsbörsen, där indexet föll nästan 2 %, delvis på grund av oro för den amerikanska marknaden och Donald Trumps agerande. De pratar om att dollarn och den amerikanska börsen är övervärderade, vilket påverkar den svenska marknaden. Diskussionen går vidare till semlor, med fokus på Nordeas semmelindex som visar att en semla kostar 59 kronor i Stockholm, och de reflekterar över hur matinflationen påverkar priserna. Vidare diskuteras stora rörelser på börsen, inklusive att Nvidia föll över 8 %, och effekterna av en svagare krona på svenska sparare. De nämner också att förvärvsbolaget Röko kommer att noteras på börsen nästa vecka, värderat till 30 miljarder kronor, och reflekterar över de höga värderingar som ofta är kopplade till sådana bolag. Samtalet rör sig mot filosofiska frågor kring vad som motiverar värderingar, där de betonar vikten av hög och uthållig vinsttillväxt. De diskuterar även fastighetsbolag och hur marknaden värderar dem, samt vikten av externa faktorer för att driva upp värderingar. Det framhålls att även om värderingar är viktiga, så kan marknaden påverkas av externa händelser. Dessutom berörs ämnet om investeringar i försvarsaktier i ljuset av den geopolitiska situationen, där efterfrågan på försvarsmateriel förväntas öka. Avsnittet avslutas med en lättsam kommentar om semlor och en påminnelse om nästa sändning.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras de nya tullarna som Donald Trump har infört, vilka träder i kraft idag. Dessa inkluderar 25-procentiga tullar mot Kanada och Mexiko samt en höjning av tullarna mot Kina, där de initiala 10 % som infördes i februari nu ytterligare har ökat med 10 %. Tullarna som infördes under Trumps tidigare mandatperiod har kvarstått under Joe Bidens administration, vilket gör att snittullarna nu uppskattas ligga på över 20 %. Kina har svarat på dessa åtgärder genom att införa egna tullar, bland annat en 15 % importtull på amerikanska jordbruksprodukter som majs och sojabönor, och har uppmanat USA att dra tillbaka tullarna. Kinas utrikesministerium har också meddelat att landet inte kommer att ge vika i händelse av ett handelskrig. Det är oklart hur dessa tullar kommer att påverka Kinas ekonomi, som redan kämpar med strukturella problem, men det förväntas att Peking kommer att införa stimulanser för att stödja drabbade företag. Den årliga folkkongressen i Peking inleds imorgon, vilket kan ge mer insikter om Kinas framtida ekonomiska strategi. Vidare rapporteras det att Tokyobörsen har fallit med 1,2 %, medan Shanghai har ökat med 0,2 % och Hongkong har minskat med 0,3 %. Nasdaq och Dow Jones har också sett nedgångar. I en annan del av programmet diskuteras försvarsindustrin, som står inför en ökad efterfrågan på ingenjörer. Nyexaminerade ingenjörer, som Julia Harling, har blivit mer positiva till att arbeta inom försvarssektorn, delvis på grund av den geopolitiska situationen som har ökat medvetenheten om vikten av ett starkt försvar. Johan Kreischbergs från Sveriges Ingenjörer bekräftar att många har ändrat sin syn på branschen och betonar vikten av att rekrytera fler svenskar till försvarsindustrin, då säkerhetshot kan uppstå om anställda har kopplingar till främmande makt.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuterar Filip Ramqvist de senaste börsutvecklingarna efter att Donald Trump meddelade om tullar mot Mexiko, Kanada och Kina, vilket ledde till att börserna i USA föll kraftigt; Nasdaq stängde på minus 2,6 procent, Dow Jones minus 1,5 procent och S&P 500 minus 1,8 procent. Kina har svarat med egna tullar, och de asiatiska börserna visar blandade resultat. Vidare tar programmet upp försvarsindustrins ökade behov av ingenjörer, där nyexaminerade ingenjörer nu är mer positiva till att arbeta inom branschen. Julia Harling, en nyanställd ingenjör på Saab, berättar att hennes syn på försvarsindustrin har förändrats, delvis på grund av de geopolitiska oroligheterna som har ökat medvetenheten om vikten av ett starkt försvar. Johan Kreischbergs från fackförbundet Sveriges Ingenjörer bekräftar att många tidigare skeptiker nu ser värdet i att arbeta inom försvarssektorn. Utmaningen för försvarsindustrin är att rekryteringen är begränsad, och det finns ett behov av fler svenskar som är intresserade av att arbeta där. Avsnittet tar även upp att matpriserna har ökat med 1,3 procent i februari, den största ökningen på två år, och att många kommuner har avtal med friskvårdsportalen Epasi. Daniela Skytt, som driver en yogastudio i Eskilstuna, uttrycker kritik mot att företagare tvingas ansluta sig till portalen för att inte förlora kunder. Hon har kontaktat Konkurrensverket, som för närvarande granskar Epasi för eventuella konkurrensproblem.

I det senaste avsnittet av ekonomiekot diskuteras de negativa effekterna på USA-börserna efter att Donald Trump meddelade att tullar införs mot Kanada, Mexiko och Kina. Nasdaq föll med 2,6%, Dow Jones minskade med 1,5% och S&P 500 sjönk med 1,8%. VIX, som mäter osäkerhet i ekonomin, steg med 16,1%. Kina svarade med att införa egna tullar mot amerikanska livsmedel, och på de asiatiska börserna backade Tokyobörsen med 1,7%, medan Shanghai ökade med 0,3% och Hongkong minskade med 0,1%. Stockholmsbörsen gick däremot upp med 0,5%. Avsnittet tar också upp bristen på ingenjörer inom försvarsindustrin, som behöver förstärkning för att möta den ökade efterfrågan. Enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer är nyexaminerade ingenjörer nu mer positiva till att arbeta inom branschen. Julia Harling, en nyanställd ingenjör på Saab, berättar att hennes val att arbeta inom försvarsindustrin inte var självklart, men att hon nu ser vikten av att ha ett starkt försvar för att skydda samhället och demokratin. Johan Kreischbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer, bekräftar att många skeptiker har ändrat sin syn på branschen på grund av det aktuella geopolitiska läget.

I det senaste avsnittet av Börslunch diskuteras kredit- och räntemarknaderna, där aktiemarknaden visat sig vara stabil trots oro i omvärlden. Under fredagen steg amerikanska börser, vilket överraskade många svenska kommentatorer. På Stockholmsbörsen inleddes veckan med uppgångar, och kreditmarknaden upplevs som lugn och stabil. Det konstateras att det inte finns några stora risker i kreditsidan, och att det har skett en återhämtning i riskaptiten i början av året. Diskussionen berör också Frankrikes president Macrons förslag om gemensam finansiering för försvar, vilket kan påverka valutamarknaderna och eurons värde. En gemensam upplåning kan ses som positiv om den avlastar statsfinanserna i Europa. Vidare nämns Saab, som ökar i värde efter en stor order, och den danska bioteknikfirman Gubra som har sett en kraftig aktieuppgång efter ett licensavtal. Kryptomarknaden diskuteras också, där nyheter om en potentiell valutareserv med olika kryptovalutor har lett till positiva reaktioner. Avsnittet berör även den amerikanska obligationsmarknaden och räntor, där det framhålls att en stark obligationsmarknad är viktig för USA:s ekonomi. Det diskuteras hur räntorna kan normaliseras framöver och att det finns en risk för att långsiktiga problem kan uppstå om inte marknaden hanteras korrekt. Avsnittet avslutas med att fira tioårsjubileet av en grön obligationsfond, vilket visar på en växande marknad för hållbara investeringar i Europa. Programledarna uppmanar lyssnarna att följa med i framtida avsnitt av Börslunch.

I det senaste avsnittet av Kort & Lång, som sändes den 3 mars, diskuterade Felicia Åkerman och Julia Forsberg om den svaga uppgången på börsen, där OMXS30 steg med cirka 0,2 %. De talade om H&Ms vd Daniel Ervér, som har haft en tuff start på året med flera rekommendationssänkningar och en osäker framtid för varumärket. Ulf Pettersson deltog också och nämnde att han inte skulle vilja vara Gerteric Lindqvist på Nibe, som också har haft det svårt. De berörde flera viktiga toppmöten, inklusive ett i London om säkerhetsgarantier till Ukraina, vilket har lett till en ökning av försvarsaktier, där Saab och mindre bolag som Mildef och Invisio har stigit. Diskussionen gick vidare till konjunkturdata, där den svenska inköpschefsindex kom in något över förväntan med ett värde på 53,5, vilket indikerar tillväxt. De pratade också om kommande makroekonomiska siffror från USA, inklusive sysselsättningsstatistik och ett ECB-besked. Vidare diskuterades Zalando, som ska rapportera och vars guidning för helåret är av stor betydelse för marknaden. Nobia, ett köksbolag, beskrevs som ett potentiellt turnaround-case, där aktien har fallit kraftigt men kan återhämta sig om deras nya fabrik i Jönköping lyckas. Diskussionen avslutades med att de reflekterade över marknadsutsikterna och riskerna kopplade till Nobias skuldsättning och den allmänna konsumtionssentimentet. Avsnittet avslutades med att aktierna för Nobia hade stigit med cirka 6 %.

Konkurserna i Sverige fortsätter att minska, men ligger fortfarande på en hög nivå enligt statistik från Creditsafe. Detaljhandeln har dock sett en markant ökning av konkurser, med en ökning på 38 % i februari jämfört med samma månad året innan, och e-handeln har ökat med hela 108 %. I mars inleds också löneförhandlingarna inom industrin, där fack och arbetsgivare nu börjar diskutera löner på allvar. Erland Olausson, som leder förhandlingarna, uttrycker en ökad konfliktrisk i denna stora avtalsrörelse. Förhandlingarna ska resultera i ett så kallat "märke" senast den 31 mars, vilket kommer att påverka löneökningarna för miljoner arbetstagare. Olausson betonar vikten av att industrins avtal blir klara i tid, eftersom många andra avtal också löper ut i slutet av mars. Facken inom industrin vill använda en del av löneutrymmet för arbetstidsförkortning, medan arbetsgivarna förespråkar att det nuvarande systemet ska fasas ut om politikerna lagstiftar. Olausson menar att arbetstidsfrågan bäst löses av parterna själva. På börsen har Hongkong stigit med 0,4 %, medan USA:s börser efter en turbulent period vände uppåt, med Nasdaq som stängde på plus 1,6 % och Dow Jones på 1,4 %. Stockholmsbörsen stängde ner 0,5 %. Valutakurserna visar att en dollar kostar 10 kronor och 73 öre och en euro 11 kronor och 17 öre.

I det senaste avsnittet diskuteras bostadspriserna som inte verkar öka trots ett lägre ränteläge, enligt ny statistik från bostadssajten Booli, som stöds av statliga banken SBAB. Under föregående månad steg priserna med en halv procent jämfört med månaden innan, men justerat för säsongsmönster föll priserna med 0,3 procent, vilket gäller både lägenheter och villor. Vidare tas löneförhandlingarna upp, som nu går in i ett avgörande skede i mars, där fack och arbetsgivare inom industrin inleder diskussioner om löner. Erland Olausson, som leder förhandlingarna, påpekar en ökad risk för konflikt i denna stora avtalsrörelse, men han tror inte att det kommer att bli någon konflikt inom industrin. Olausson, som är ordförande för Industriparternas medlare, betonar vikten av att få fram avtal i tid, särskilt eftersom många andra avtal också löper ut i slutet av mars. Fackens krav på ett lönepåslag på 4,2 procent har avvisats av arbetsgivarna som för högt, och facken vill även använda en del av löneutrymmet till arbetstidsförkortning, vilket arbetsgivarna motsätter sig. Olausson anser att arbetstidsförkortningar är en fråga för parterna och inte politiken, då det påverkar löner och andra villkor på arbetsmarknaden. Avsnittet avslutas med en kort sammanfattning av börsutvecklingen, där amerikanska börser visade en positiv trend efter en initial nedgång, medan Stockholmsbörsen stängde ner en halv procent. Valutakursen för en dollar ligger på 10 kronor och 73 öre.

Ekonomiekot inleder med att löneförhandlingarna nu går in i ett avgörande skede, där fack och arbetsgivare inom industrin i mars börjar diskutera löner på allvar. Erland Olausson, som leder förhandlingarna, påpekar att det finns en ökad konfliktrisk i denna stora avtalsrörelse, där fler avtal ska slutas och fler kompromisser ska skapas, vilket alltid ökar risken för konflikt. Trots detta tror Olausson inte att det kommer att uppstå konflikt inom industrin. Han är ordförande för Industriparternas medlare som underlättar förhandlingarna den sista månaden, där parterna själva sluter avtal. Senast den 31 mars ska förhandlingarna mynna ut i ett så kallat märke, vilket innebär en norm för löneökningar för miljoner löntagare på hela arbetsmarknaden, och det är avgörande att industrins avtal är klara i tid. Fackens krav ligger på 4,2 % lönepåslag i ettåriga avtal, vilket arbetsgivarna har avvisat som för högt. Rapporteringen gjordes av Anders Hjelmin. I Asien har börserna gått upp, där Tokyobörsen har ökat med 1,7%, Shanghai med 0,4% och Hongkong med 1,3%. I USA föll börserna i fredags efter händelser i Vita huset, men stängde senare med en uppgång, där Nasdaq ökade med 1,6% och Dow Jones också visade positiv utveckling.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras den stora affären där Telia säljer TV4 och finska MTV till norska Schibsted Media för drygt 6,5 miljarder kronor. Telias vd, Patrik Hofbauer, uttrycker sin tillfredsställelse över affären och anser att den är strategiskt rätt, medan Schibsted Medias vd, Siv Ljuvik Tveitnes, också ser positiva aspekter för sin verksamhet. Marie Nilsson, vd för Mediavision, påpekar att affären jämnar ut spelplanen i mediemarknaden där Bonnier tidigare haft ett monopol. Schibsted får en stark rörlig affär som kompletterar deras nuvarande verksamhet. Det diskuteras hur affären kommer att påverka konsumenterna, där det initialt inte förväntas några stora förändringar, men att synergieffekter kan uppstå på tech- och administrationssidan. Det finns en oro för att nedskärningar kan ske, särskilt med tanke på att Schibsted just nu genomför ett besparingsprogram. Trots detta hävdar Schibsted att det inte finns några planer på ytterligare neddragningar kopplade till TV4-affären. Historiskt sett har TV4 genomgått flera ägarbyten sedan starten 1990, och affären med Schibsted markerar en ny era för kanalen. Tidigare ägare Telia har kritiserats för att ha varit en obekväm ägare, och affären med Schibsted ses som en möjlighet för TV4 att återfå styrka i en konkurrensutsatt mediemarknad. Diskussionerna berör även hur detta kommer att påverka andra aktörer, som Bonnier och SVT, och hur de kan behöva anpassa sig till den nya situationen. Avsnittet avslutas med en reflektion över framtiden för public service och mediebranschen i stort, där det finns frågor om möjliga sammanslagningar av public service-bolag och hur de ska kunna möta den ökande konkurrensen från globala aktörer.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 28 februari, diskuterades momentum, avkastningspotential och makroläge på aktiemarknaden med siffergurun Peder Du Rias. Efter en kraftig nedgång på Nasdaq, där indexet föll med 2,8%, analyserades orsakerna till dessa rörelser, särskilt med fokus på spekulativa tillgångar som Bitcoin och Nvidia. Peder förklarade att efter en stark period kan det ske en naturlig sättning, och att nuvarande nedgång inte nödvändigtvis är ett tecken på oro för tullar eller den nya administrationen. Diskussionen gick vidare till tre linser för att bedöma aktiemarknaden: momentum, avkastningspotential och makroläge. Det framkom att de flesta indikatorer visade grönt, vilket indikerar ett positivt läge på arbetsmarknaden och starkt momentum i Europa, där många börser har stigit med 10-15%. När det gäller avkastningspotentialen visade analyser att USA:s aktiemarknad har en förväntad avkastning nära noll, medan vissa tillväxtmarknader förväntas ge upp till 15%. Peder påpekade att värderingarna spelar mindre roll på kort sikt, men att de kan påverka långsiktiga avkastningar. Makroläget visade en högre risk för recession och inflation i USA, men Peder menade att aktieägande fortfarande var det bästa alternativet så länge inte båda de första kolumnerna blinkade rött. Diskussionen avslutades med en reflektion kring Europas möjligheter, där både Peder och analyschefen Roger Josefsson uttryckte optimism om Europas potential att växa och förbättra sin ekonomiska situation, särskilt i ljuset av de senaste månadernas positiva utveckling. Avsnittet avslutades med en önskan om en trevlig helg och en födelsedagshälsning till Peders mamma.

I det senaste avsnittet av podden Kort och lång diskuterar Felicia Åkerman och hennes kollegor Agneta Jönsson och Robert Andersson den aktuella situationen på börsen den 28 februari, där den är ner cirka 0,4–0,5 %. Agneta uttrycker att hon skulle vilja vara lång Zalando, som har presterat över 80 % bättre än H&M det senaste året, särskilt med en rapport som kommer nästa vecka. Robert, å sin sida, anser att börsen känns dyr och föredrar att ha en del kontanter i portföljen, snarare än att blanka börsen. De diskuterar även den pågående stormiga veckan med Ukrainas president Zelenskyjs besök i Washington och de diplomatiska spänningarna mellan EU och USA angående Ryssland. Det nämns också tullar som Donald Trump planerar att införa mot Mexiko, Kanada och Kina, samt en deadline i april för en bredare tullutredning. Börsen har påverkats av konjunkturoro i USA, vilket förklarar varför S&P 500 har haft en svag vecka, ner över 4 %. I kontrast har Stockholmsbörsen stängt ner fem av åtta fredagar i år, vilket skapar nervositet. Diskussionen rör sig också kring en rotation från techaktier till mer defensiva investeringar och hur handelskonflikterna kan påverka marknaden. Robert påpekar att det är svårare att hitta köpcase efter en uppgång på 10 % under två månader. De reflekterar över hur marknaden kan reagera om tullarna faktiskt införs och hur detta skulle kunna påverka riskbedömningen i Europa. Det framhålls att den nuvarande övergången mellan amerikanska och europeiska tillgångar känns lugnare än tidigare, med förberedda förvaltare och en brist på oförutsedda händelser. Sammanfattningsvis betonar de vikten av att följa utvecklingen noga, särskilt med tanke på potentiella tullåtgärder och dess inverkan på marknaden.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuterar Victor Jensen den senaste BNP-siffran för Sverige, som visar en tillväxt på 2,4 % i det fjärde kvartalet jämfört med samma period året innan, vilket överträffade förväntningarna. Enligt Statistiska centralbyrån beror detta på en ökning i exporten och en uppgång inom tillverkningsindustrin. Vidare rapporteras det att USA:s president Donald Trump planerar att införa nya tullar mot Kanada och Mexiko nästa vecka, samt att Kina kommer att få en ytterligare tullökning på 10 %. Det finns en förhoppning om att USA ska återvända till dialog för att lösa handelskonflikter, men Kina varnar för att de kommer att vidta motåtgärder om USA fortsätter på sin nuvarande väg. I den globala marknaden noteras nedgångar i Tokyo, Shanghai och Hongkong, liksom på Nasdaq och Stockholmsbörsen. Avsnittet tar också upp försvarsindustrins utmaningar, där Robert Limmergård, generalsekreterare för Säkerhets- och försvarsföretagens branschförening, varnar för flaskhalsar i produktionen av militärprodukter. Han påpekar att det kan ta upp till tio år från beställning till leverans av vissa system, som ubåtar, och att försvarsföretagen behöver tidigare insyn i myndigheternas behov för att kunna planera och investera i produktionen effektivt.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras de ekonomiska effekterna av Donald Trumps uttalanden om tullar, vilket har lett till en nedgång på Tokyobörsen med 2,8 % och Hongkongbörsen med 2,2 %. Robert Limmergård, generalsekreterare för Säkerhets- och försvarsföretagens branschförening, varnar för flaskhalsar i produktionen när europeiska länder rustar upp sina försvar. Han förklarar att större system som stridsfordon och ubåtar tar minst fem till tio år att få på plats efter att politiska beslut har fattats, behovsanalyser genomförts och upphandlingar slutförts. Limmergård påpekar att försvarsföretagen ofta kommer in för sent i processen och efterlyser en tidigare kommunikation av myndigheternas behov för att kunna leverera snabbare. I andra nyheter meddelas att TV4 får en ny ägare i norska Schibsted, vilket påverkar mediemarknaden. Dessutom rapporteras att bitcoin nu handlas för 79 867 dollar, delvis på grund av osäkerhet kring handelskrig och politiska beslut från Trump. Det framkommer också att aktieinnehavare säljer aktier i amerikanska bolag som Tesla, vilket noteras i februari månads aktiestatistik.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras den negativa utvecklingen på de asiatiska börserna efter att den amerikanske presidenten Donald Trump meddelade att USA:s 25-procentiga tullar mot Kanada och Mexiko träder i kraft den 4 mars. Dessutom kommer Kina att få en ytterligare tullökning på 10 procent, utöver den redan införda höjningen på 10 procent från tidigare i februari. Detta har resulterat i nedgångar på flera börser, där Tokyo sjunker med 2,8 procent, Shanghai med 0,9 procent och Hongkong med 2,2 procent. Vidare belyses den långa tidsramen för leverans av militär utrustning, där det kan ta upp till tio år från beställning till leverans. Robert Limmerfors, generalsekreterare för Säkerhets- och försvarsföretagens branschförening, varnar för flaskhalsar i produktionen, särskilt när europeiska länder nu ökar sina försvarsbudgetar och försöker rusta upp sina försvar. Danmarks statsminister Mette Frederiksen uppmanade nyligen landets försvarschef att "köpa, köpa, köpa", vilket speglar det brådskande behovet av militär materiel. Trots den politiska viljan att öka försvarsanslagen kommer det att ta tid innan de efterfrågade varorna är på plats, eftersom det krävs en militär behovsanalys och upphandling innan försvarsföretagen kan börja arbeta med kontraktering av underleverantörer och investeringar i produktionskapacitet.

I detta avsnitt av Börslunch, som sändes den 27 februari, diskuteras det ekonomiska läget i en snabbt förändrad värld med fokus på Donald Trumps senaste tullhot mot Europa. Trump har föreslagit 25-procentiga tullar, vilket skapat oro, särskilt inom fordonsindustrin. En ny rapport från Scott Bescent och US Trade Representative, som förväntas den 1 april, kommer att ha stor betydelse för framtida handels- och finanspolitik. Diskussionen berör också hur politiska och finansiella risker har divergerat, med hög politisk osäkerhet men relativt stabila finansiella marknader. Det framhålls att det är ovanligt att marknaderna inte prissätter den politiska risken, särskilt med tanke på historiska händelser som påverkat ekonomin. Vidare diskuteras den amerikanska budgeten som nyligen godkändes av representanthuset och dess potentiella inverkan på det redan stora underskottet. Samtalet tar också upp hur Europa kan behöva agera mer beslutsamt för att möta de utmaningar som Trump skapar och att det finns en möjlighet för Europa att växa genom att minska regleringar och öka investeringar. Det påpekas att Sverige har goda förutsättningar att dra nytta av en mer avreglerad europeisk marknad, tack vare starka statsfinanser och en innovativ industri. Avsnittet avslutas med en optimistisk ton om Sveriges och Europas framtid, där det framhålls att Sverige kan spela en viktig roll i att bygga upp Europa efter kriser.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 27 februari, diskuterades det ekonomiska läget i en föränderlig värld med fokus på Donald Trumps senaste utspel om 25-procentiga tullar på Europa. Panelen uttryckte skepticism kring Trumps uttalanden men betonade att tullar från USA bör tas på allvar, särskilt med tanke på den kommande rapporten från Scott Bescent och US Trade Representative den 1 april, som förväntas påverka finanspolitiken. Det framkom att flera europeiska fordonsaktier föll efter Trumps tullutspel, och även Elekta-aktien påverkades negativt av att deras vd avgick. Nvidia diskuterades som en viktig indikator för techinvesteringar och AI, med hänvisning till dess betydelse för att förstå marknadstrender. Vidare togs det upp att avvikelserna mellan politiska och finansiella risker är större än någonsin, med hög politisk osäkerhet men lugna finansiella marknader. Panelen reflekterade över hur Trump, trots sin nyckfullhet, kan ha skapat en situation där Europa nu har incitament att förbättra sin politik och ekonomi. Det diskuterades även en ny budget i det amerikanska representanthuset som förväntas öka underskottet med 2 800 miljarder dollar över tio år, men marknaden reagerade knappt på nyheten. Panelen lyfte fram att det finns en låg risk för recession i USA, trots höga värderingar och en stark tillväxt, vilket kan verka ansträngt. Det påpekades att Trump kan skapa osäkerhet som påverkar företagens förtroende. Diskussionen rörde sig också mot Europas möjligheter att växa och förbättra sin ekonomi, med hänvisning till Draghi som betonade att inhemska politiska problem är det största hindret för tillväxt. Det konstaterades att Sverige, med sina starka statsfinanser och innovationskraft, står starkt i en potentiellt mer avreglerad europeisk ekonomi. Avsnittet avslutades med en optimistisk ton kring Sveriges framtid och dess roll i att bygga upp Europa.

I det senaste avsnittet av Ekots nyheter diskuterades flera viktiga ekonomiska händelser. Batteriföretaget Northvolt har börjat bestrida många betalningskrav som skickas till Kronofogden, vilket innebär att företag som söker betalning nu måste driva sina ärenden vidare själva, antingen genom förhandlingar med Northvolt eller genom att ta ärendet till domstol. Detta kan leda till att de riskerar att betala Northvolts juridiska kostnader om de förlorar. Många av de drabbade företagen är frustrerade men vill inte ställa upp på intervju av rädsla för att det ska påverka deras chanser att få tillbaka pengarna. Northvolt har meddelat att de bestrider kraven för att fokusera på att få företaget på fötter genom en process i USA. Dessutom rapporterades det om ökade bolåneräntor, där snitträntan för lån mellan ett och fem år i januari låg på över 2,9 %. Samtidigt fortsatte den rörliga räntan att sjunka. I USA presenterade Nvidia sitt resultat för det fjärde kvartalet, med en intäktsökning på nästan 80 % jämfört med föregående år. Trots att vinsten och intäkterna var något bättre än förväntat, var fokus på framtidsutsikterna för företaget, särskilt efter att en kinesisk konkurrent visat upp en AI-modell som kunde använda enklare och billigare datachips. Nvidia:s aktiekurs har dock återhämtat sig, och vd Jensen Wang uttryckte att framtida AI-modeller kommer att kräva mer datakraft. Avslutningsvis hotade president Donald Trump återigen EU med 25 % strafftullar på bland annat bilar, men detaljer och datum för tullarna har ännu inte offentliggjorts. På börserna noterades Tokyo plus 0,3 %, Shanghai plus 0,2 % och Hongkong minus 0,7 %.

I det senaste avsnittet av "Nu ekonomi" med Filip Ramqvist diskuteras situationen kring batteriföretaget Northvolt, som nyligen har börjat bestrida många av de betalningskrav som skickas till Kronofogden. Sami Lundqvist, sektionschef på Kronofogden i Skellefteå, förklarar att det har framkommit att flera av föreläggandena, alltså ansökningarna om betalning, nu blir bestridda av Northvolt. Detta innebär att Kronofogden inte kan agera vidare i dessa ärenden, och företagen som har krav på Northvolt måste själva driva sina fall, antingen genom att nå en överenskommelse med Northvolt eller ta ärendet till domstol. Det finns en risk för dessa företag att de, om de förlorar i domstol, också får betala Northvolts juridiska kostnader, vilket kan leda till ytterligare ekonomiska förluster. Ekot har pratat med flera av de drabbade företagen, som uttrycker sin frustration men är ovilliga att ställa upp på intervju av rädsla för att det ska påverka deras chanser att få tillbaka sina pengar. Northvolt har också avböjt intervju men meddelar att de måste bestrida kraven för att kunna stabilisera företaget genom en process i USA. Vidare nämns att marknaderna är stabila, med Tokyo oförändrad, Shanghai ned 0,6% och Hongkong ned 1,2%. Valutakurserna rapporteras med dollarn på 10 kronor och 67 öre samt euron på 11 kronor.

I detta avsnitt av podden "Ett rikare liv" träffar Helene Rådstein Henry Karlman, småbolagsförvaltare och ansvarig för aktiedelen på CASE Kapitalförvaltning, som ligger i Cecil coworking i Stockholm. Henry berättar om sin bakgrund, inklusive sin tid på Swedbank Robur och Aternum, där han arbetade med investeringar och fondförvaltning. Han förklarar hur han kom in på CASE efter att ha lärt känna företaget genom sina kollegor och den unika miljön på coworking-stället. Henry diskuterar vikten av att förstå företagande och affärsmodeller, särskilt i småbolagsförvaltning, där han betonar att ägarledda bolag ofta presterar bättre. Han ger också insikter om sina investeringar, inklusive Apotea och Research, och hur han ser på tillväxtmarknader och småbolagsfondens potential. Avsnittet berör även hans filosofi kring investeringar, vikten av att lära känna företagsledare och hur han ser på rapportfloden som just nu pågår. Henry avslutar med att dela med sig av sina tankar kring investeringar och vikten av att vara närvarande i företagsmiljöer för att förstå deras verksamhet bättre.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 26 februari, diskuterade programledaren tillsammans med förvaltaren Anna Jacobsson från Alfred Berg investeringsfilosofi och aktuella bolag på marknaden. De inledde med att prata om sentimentsindikatorn, fear and greed index, där Anna nämnde att hon inte följer det så noga, eftersom deras fond alltid är fullinvesterad. De tog upp Bonesupport, som rapporterade en försäljningsökning på 49 % i fjärde kvartalet och guidar för en fortsatt ökning på 40 % för 2024. Anna uttryckte att bolaget har goda tillväxtmöjligheter trots höga multiplar. De diskuterade också Saab, vars aktie stigit 30 % på en månad, men som påverkades av negativa nyheter om Gripenförsäljningen till Colombia. Anna reflekterade över hur försvarsaktier fått ökat fokus sedan våren 2022 och hur marknaden reagerar kraftigt på nyheter. De nämnde även Kambi, vars aktie föll över 6 % efter en svag rapport, samt Nvidias kommande rapport som förväntas påverka sentimentet. Anna förklarade deras investeringsstrategi, som inkluderar både fundamentala variabler och sentimentanalys. De avslutade med att diskutera Securitas och Scandic Hotels, där Anna lyfte fram deras positiva tillväxtutsikter och aktieägarvänliga strategier. Avsnittet gav en inblick i hur förvaltningsteamet arbetar med att identifiera och utvärdera investeringsmöjligheter.

I det senaste avsnittet av Börslunch diskuteras hållbarhet och dess komplexitet, där Victoria Voskresenska från Lannebo förklarar att hållbarhet sträcker sig bortom miljöfrågor och omfattar sociala aspekter och bolagsstyrning. Viktiga begrepp som ESG och ansvarsfulla företag introduceras, och det framhävs att inte alla företag behöver ha ett tydligt miljöbidrag för att klassas som hållbara. Diskussionen rör sig också kring EU:s regelverk och den nyligen föreslagna förenklingen av dessa, vilket kan påverka hur företag rapporterar om hållbarhet. Det nämns att EU:s CSRD och taxonomin kan komma att begränsas, vilket skulle påverka antalet företag som omfattas av dessa regler. Vidare diskuteras den amerikanska marknaden och dess avtagande stöd för hållbarhetsinitiativ, vilket kan leda till en minskad investering i nya teknologier. Avsnittet berör även den svenska skogen och de nya regler som påverkar skogsindustrin, där EU:s mål för koldioxidupptag kan få stora konsekvenser för avverkningsgraden och därmed marknadspriserna på trä. Sammanfattningsvis belyser avsnittet de utmaningar och förändringar som påverkar hållbarhetsarbetet både i Europa och USA, samt vikten av att företag fortsätter att investera i hållbara lösningar.

I det senaste avsnittet av Börslunch diskuterades hållbarhet och dess komplexitet, där Victoria Voskresenska, hållbarhetsansvarig på Lannebo, deltog som expert. Hållbarhet definierades som mer än bara miljöfrågor och delades in i tre pelare: miljö, sociala frågor och bolagsstyrning (ESG). Voskresenska betonade vikten av att investera i ansvarsfulla bolag, vilket innebär att beakta hållbarhetsrisker och möjligheter, snarare än att enbart fokusera på företag med tydliga miljöbidrag. Avsnittet berörde också aktuella nyheter, såsom Telias försäljning av sin tv-verksamhet till Schibsted för 6,5 miljarder kronor, vilket ligger under det belopp som betalades för samma verksamhet 2019. Dessutom diskuterades Bone Supports starka tillväxt och aktiekursens utveckling. EU:s hållbarhetsregleringar var en central punkt i samtalet. Voskresenska förklarade att EU har infört omfattande regelverk för att stärka hållbarhetsrapportering, inklusive CSRD och EU-taxonomin. Det framkom dock att det finns förslag på att förenkla dessa regler, vilket kan leda till att färre företag behöver rapportera om hållbarhet. Detta kan potentiellt påverka ambitionerna för hållbarhet negativt. Samtalet berörde även USA:s hållbarhetsstrategi, där det konstaterades att det har skett en backlash mot hållbarhetsinitiativ, vilket kan påverka den globala konkurrenskraften och investeringarna i hållbara teknologier. Voskresenska uttryckte en oro för att företag kan minska sina investeringar i hållbarhetslösningar. Avsnittet avslutades med en diskussion om den svenska skogen och de nya regleringar som påverkar skogsindustrin, särskilt LULUCF-reglerna som syftar till att reglera koldioxidupptag. Det framkom att dessa regler kan ha stor påverkan på avverkningsgraden och därmed på marknadspriserna för skogsråvara. Sammanfattningsvis belystes de utmaningar och möjligheter som företag står inför när det gäller hållbarhet och hur förändringar i regleringar kan påverka marknaden och investeringar.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras Telias försäljning av sin tv- och medieverksamhet, inklusive TV4, till den norska mediekoncernen Schibsted. VD:n för Telia, Patrik Hofbauer, förklarar att försäljningen är en strategisk åtgärd och att Schibsted, som redan äger Aftonbladet och Svenska Dagbladet, ses som en bra ägare trots att de har ekonomiska utmaningar och genomför ett besparingsprogram som innebär att 350 tjänster ska skäras ner. Telia köpte TV4 från Bonnier Broadcasting 2019 för över 9 miljarder kronor, men nu säljs verksamheten för ett lägre belopp, vilket Hofbauer menar är en rimlig värdering i dagens läge. Vidare diskuteras det försämrade säkerhetspolitiska läget och dess påverkan på företagsinvesteringar, med Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, som framhåller att osäkerhet leder till avvaktande investeringar. Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos visar en förväntad tillväxt på 1,8 % för året, något lägre än tidigare prognoser. Trots tecken på att ekonomin kan stärkas, som stora utdelningar från börsbolag, tror både näringslivet och facket att det kommer att ta tid innan arbetsmarknaden vänder, med en uppjustering av arbetslöshetsprognosen till 8,7 %.

Telia har sålt sin tv- och medieverksamhet, inklusive TV4 och streamingtjänsten C More, till Schibsted för 6,55 miljarder svenska kronor. I samband med affären genomför Schibsted ett besparingsprogram som innebär att 350 tjänster, motsvarande 13 procent av arbetsstyrkan inom Schibsted Media, kommer att försvinna. Telia har ägt TV4 och C More sedan 2019, då verksamheterna köptes av Bonnier Broadcasting för 9,2 miljarder kronor. Samtidigt förväntar sig USA:s president Donald Trump att tullar mot Kanada och Mexiko träder i kraft nästa månad, efter att ha pausats till den 4 mars. Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, påpekar att det försämrade säkerhetspolitiska läget kan leda till osäkerhet för företag och påverka konjunkturen negativt. Svenskt Näringsliv spår att Sveriges ekonomi kommer att växa med 1,8 procent i år, vilket är en nedrevidering från den tidigare prognosen på 1,9 procent. Arbetslösheten förväntas stiga till 8,7 procent. I Storbritannien har sanktioner införts mot tio kinesiska företag kopplade till Rysslands försvarsindustri, vilket är en del av det största sanktionspaketet sedan 2022. Börserna i Asien har reagerat negativt, med Tokyo ner 1,3 procent och Stockholmsbörsen ner 0,4 procent.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuterar Jan Andersson och Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, det ekonomiska läget i Sverige och hur det påverkas av den försämrade säkerhetspolitiska situationen, särskilt med avseende på Ryssland. Daunfeldt påpekar att osäkerhet i omvärlden skapar en försiktighet hos företag, vilket kan leda till en sämre konjunktur. Han betonar att en instabil säkerhetspolitik inte är gynnsam för företagsutvecklingen och att det finns risker för handelskrig och protektionistiska strömningar i Europa. Svenskt Näringsliv har justerat sin konjunkturprognos och förutspår att Sveriges ekonomi kommer att växa med 1,8 procent under året, vilket är en nedrevidering från den tidigare prognosen på 1,9 procent. Anledningen till detta är att den förväntade konjunkturåterhämtningen inte har inletts som förväntat. Daunfeldt konstaterar att företagens svar om nuläget och framtiden tyder på en normalisering av läget, men att den uppåtgående trenden som syntes under delar av förra året nu har brutits. Han uttrycker en fortsatt tro på att en vändning kommer att ske, men att det kan ta längre tid än tidigare antaget.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 24 februari, diskuterades den ekonomiska tillväxten och vinsterna i USA under det gångna året samt förväntningarna för 2025. Gäst var Patrik Tomenius, marknadsanalytiker på IG. En av de kommande rapporterna som väckte intresse var Nvidias, som förväntades släppas på onsdag. Tomenius betonade Nvidias betydelse för marknaden, särskilt inom AI och teknik. Berkshire Hathaway rapporterade nyligen en rörelsevinst på 14,5 miljarder dollar för helåret, vilket väckte frågor om hur Warren Buffett skulle hantera den rekordhöga kassan på 334 miljarder dollar. Diskussionen berörde även den pågående rapportsäsongen, där många företag sänker sina förväntningar på försäljning och vinsttillväxt. Det framkom att techsektorn, trots nedskruvade prognoser, fortfarande förväntas ha hög tillväxt. Vidare diskuterades makroekonomiska indikatorer, inklusive inköpschefsindex, som visade på en nedgång i tjänstesektorn. Det framkom att konsumenternas sentiment var svagt och att det fanns osäkerhet kring Federal Reserves framtida räntepolitik. Tomenius påpekade att en sänkning av korta räntor skulle kunna leda till högre långsiktiga räntor, vilket skulle vara positivt för marknaden. Diskussionen berörde även dollarns roll och hur den påverkas av politiska faktorer, inklusive Trumps utspel. Avsnittet avslutades med en analys av värderingar mellan USA och Europa, där det konstaterades att Europa kan bli mer attraktivt med lägre multiplar i en tid av sänkta tillväxtförväntningar. Tomenius nämnde även försvarsindustrin som en potentiell tillväxtsektor, med Saab som ett exempel på ett företag som kan dra nytta av ökade försvarsbudgetar. Podden avslutades med en uppmaning att följa fler nyheter och analyser på EFN.se.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 24 februari, diskuterades den amerikanska marknaden och dess tillväxt och vinster under det gångna året, samt förväntningarna inför 2025. Gäst var Patrik Tomenius, marknadsanalytiker på IG, som delade sina insikter om den kommande rapporten från Nvidia, en central aktör inom AI och techsektorn. Berkshire Hathaway rapporterade nyligen en rörelsevinst på 14,5 miljarder dollar, vilket väcker frågor om hur Warren Buffett kommer att hantera sin rekordhöga kassa på 334 miljarder dollar. Diskussionen berörde också sektorrotation, där värdeaktier blir mer intressanta i jämförelse med tillväxtaktier, och hur marknaden reagerar på nedjusterade tillväxtprognoser för 2025. Det framkom att den senaste rapportsäsongen har visat på stark tillväxt, särskilt i Q4 2024, men med en oro för att de stora bolagen behöver fortsätta växa för att behålla sina höga värderingar. Tomenius nämnde att nästan hälften av rapporterna har sänkt sina försäljnings- och vinstförväntningar, vilket kan påverka bolag med höga multiplar som techsektorn. Vidare diskuterades den rådande osäkerheten i den amerikanska ekonomin, inklusive PMI-siffror som visade på en åtstramning inom tjänstesektorn. Det talades även om dollarns roll och dess påverkan på investeringar i USA, samt det politiska läget i Europa med fokus på försvarssektorn och ökade försvarsbudgetar. Avsnittet avslutades med en reflektion kring att det kan bli ett "stockpickers-år" där investerare behöver vara mer selektiva i sina val av aktier och sektorer, särskilt med tanke på lägre tillväxtförväntningar framöver.

I det senaste avsnittet av podden Kort och lång från Dagens Industri, som spelades in den 24 februari, diskuterar Felicia Åkerman och Johan Wendel aktuella händelser på börsen och politik. De inleder med att nämna Friedrich Merz, den kristdemokratiska ledaren i Tyskland, som nyligen gjorde ett bra val. De pratar om Merz ambitioner, inklusive att ta bort skuldbromsen, och om möjligheten att bilda regering. Veckans aktie är Novo Nordisk, som fått en köprekommendation efter att aktien steg nästan 6 % på grund av ett beslut från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, som meddelade att det inte längre råder brist på semaglutid, den aktiva ingrediensen i deras diabetes- och viktminskningsmedel. Diskussionen rör sig också mot nästa generation av läkemedel och hur Novo Nordisk kan ha en fördel gentemot konkurrenter. De pratar om biverkningar och viktnedgång, samt vikten av att utveckla läkemedel som är mer specialiserade för olika patientgrupper. Vidare diskuterar de kommande rapporter från företag som Millicom och Nvidia. Millicom förväntas ge insikter om sitt långsiktiga värde och kassaflöde, medan Nvidia står inför utmaningar på grund av konkurrens från billigare AI-modeller. De reflekterar över hur Nvidias ledning kan hantera dessa utmaningar och de politiska riskerna kopplade till deras verksamhet i Kina. Avsnittet avslutas med en diskussion om den geopolitiska situationen, särskilt med tanke på treårsdagen av Rysslands invasion av Ukraina, och hur detta påverkar försvarsaktier i Europa. De pratar om behovet av ökad försvarsbudget och de ekonomiska utmaningarna för länder med hög statsskuld. Slutligen diskuterar de den svenska ekonomin och Riksbankens potentiella åtgärder för att stimulera tillväxt, med en betoning på vikten av att hantera inflationen.

I det senaste avsnittet av podcasten Kort och lång, som spelades in den 24 februari, diskuterar Felicia Åkerman och Johan Wendel aktuella händelser på börsen och analyserar olika aktier. De inleder med att prata om den tyska kristdemokratiska ledaren Friedrich Merz, som nyligen gjorde ett bra val, och hur hans politiska framtid kan påverka Tyskland. De går vidare till veckans aktie, Novo Nordisk, som fått en fet köprekommendation efter att aktien steg nästan 6 % på grund av ett beslut från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA som meddelade att det inte längre råder brist på semaglutid, den aktiva ingrediensen i deras populära läkemedel för diabetes och viktminskning. Diskussionen rör också framtiden för läkemedel och biverkningar, där de framhäver att Novo Nordisk och Eli Lilly kan ha en fördel på marknaden. Vidare pratar de om kommande rapporter, där Millicom och Nvidia står i fokus. De diskuterar Millicoms framtid på börsen och dess ägare Javier Niel, samt vad man kan förvänta sig av Nvidias rapport, särskilt med tanke på konkurrensen från billigare AI-modeller. De berör också den geopolitiska situationen, inklusive effekterna av Rysslands invasion av Ukraina och hur det påverkar försvarsaktier i Europa. Wendel uttrycker oro för värderingarna i försvarssektorn och diskussionen går in på hur mycket pengar som behöver pumpas in i sektorn. Avsnittet avslutas med en diskussion om den amerikanska ekonomin och potentiella risker, inklusive inflationshot och konsumtionstecken. De reflekterar över Sveriges ekonomiska situation och Riksbankens behov av att agera mer proaktivt för att stimulera ekonomin. Sammanfattningsvis ger avsnittet en djupgående analys av aktuella marknadsfrågor och framtidsutsikter för olika företag och sektorer.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot med Filip Ramqvist diskuteras fackliga krav på ett certifieringssystem för montörer som arbetar med elnätet, vilket lyfts fram av Petter Johansson från Elektrikerförbundet. Detta krav har blivit aktuellt på grund av de säkerhetshot som finns, särskilt med tanke på det förändrade säkerhetspolitiska läget och Rysslands anfallskrig i Ukraina. Både Elektrikerförbundet och Seko, ett större fack inom energisektorn, efterfrågar en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare om utbildning och förkunskaper för montörer, inklusive obligatorisk utbildning i att upptäcka och förebygga säkerhetshot. Trots dessa krav avvisar Energiföretagens arbetsgivareförening, representerad av vd Thomas Torstensson, förslaget och menar att det redan finns ett arbetsgivaransvar för säkerheten. De anser att ett certifieringssystem skulle innebära ytterligare byråkrati och kostnader. I övriga nyheter rapporteras det om en svag start för e-handeln i januari, med en minskning av omsättningen med 6 % jämfört med föregående år, trots fler konsumenter som handlar online. Den genomsnittliga köpesumman har också sjunkit. Dessutom planerar den kinesiska e-handelsjätten Alibaba att investera 550 miljarder svenska kronor i AI och molntjänster under de kommande tre åren, med fokus på AI-driven tillväxt. Avslutningsvis noteras att kvinnors placeringar på Stockholmsbörsen ökade med 5 % förra året, medan männens ökade med 4,3 %.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras fackliga krav på ett certifieringssystem för montörer som arbetar med elnätet, vilket lyfts fram av Petter Johansson från Elektrikerförbundet. Kravet grundar sig på de säkerhetshot som finns, särskilt med tanke på det förändrade säkerhetspolitiska läget efter Rysslands anfallskrig i Ukraina. Både Elektrikerförbundet och Seko, det större facket inom energisektorn, anser att det är viktigt att fastställa vilken utbildning och vilka förkunskaper som krävs för att arbeta med elnätet, inklusive obligatorisk utbildning om hur man upptäcker och förebygger säkerhetshot. Trots dessa krav avvisar Energiföretagens arbetsgivareförening, representerad av vd Thomas Torstensson, förslaget och menar att det skulle innebära en ökad byråkrati och kostnader för företagen. Johansson påpekar att certifiering kan ge medlemmarna en mer exklusiv status och därmed rätt till högre löner. I andra nyheter rapporteras det om en svag start för e-handeln i januari med en minskning av omsättningen med 6 % jämfört med året innan, trots att fler konsumenter handlar online. Alibaba planerar att investera 550 miljarder svenska kronor i AI och molntjänster under de kommande tre åren, och statistik visar att kvinnor har en bättre avkastning på sina investeringar än män på Stockholmsbörsen. Börserna i Shanghai och Hongkong har sett små rörelser, medan Nasdaq och Dow Jones i USA stängde ner under förra veckan.

I det senaste avsnittet av Nu Ekonomiekot, med Filip Ramqvist, diskuteras fackliga krav på ett certifieringssystem för montörer som arbetar med elnätet. Petter Johansson, ansvarig för kraftverksavtalet på Elektrikerförbundet, framhäver att detta system är nödvändigt för att hantera säkerhetshot och förhindra att personer med onda avsikter får tillgång till elnätet. Både Elektrikerförbundet och Seko, det större facket inom energisektorn, stödjer kravet på certifiering, vilket skulle inkludera obligatorisk utbildning i att upptäcka och förebygga säkerhetshot. Å andra sidan avvisar Energiföretagens arbetsgivareförening kravet, med vd Thomas Torstensson som argumenterar för att det redan finns ett arbetsgivaransvar för säkerheten och att ett certifieringssystem skulle innebära stora kostnader. I övrigt rapporteras det om börsutvecklingen, där Shanghai och Hongkong visar små förändringar, medan Tokyobörsen är stängd. I USA stängde Nasdaq ner 2,2% och Dow Jones ner 1,7% i fredags, och Stockholmsbörsen föll 0,7% under hela förra veckan. Valutakurserna rapporteras också, där dollarn kostar 10,60 kronor och euron 11,15 kronor.

I detta avsnitt av podden diskuteras aktuella händelser inom aktiemarknaden och företag som Infracom och Angler. Poddarna uttrycker sin oro över att deras klippare har blivit sjuk, vilket har lett till en stressig inspelning. De nämner att det har varit en bra uppslutning på ett nyligen hållit aktieevent, där flera företag deltog. De pratar också om rapportuppdateringar, med fokus på Infracom och Angler, och hur dessa företag presterade under det senaste kvartalet. Angler rapporterade en minskning av nettoomsättningen med 3,7 procent, men en ökning av EBIT, vilket ledde till en negativ reaktion från marknaden. De diskuterar också företagets satsningar på att förbättra lönsamheten och stabiliteten efter en svajig period. För Infracom visade rapporten på en starkare försäljning än väntat, vilket ledde till en positiv marknadsreaktion. Poddarna reflekterar över marknadens sentiment och hur det verkar finnas en ökad optimism bland investerare. De pratar om olika strategier för att öka tillväxten, både genom organisk tillväxt och förvärv, och hur företag som Infracom jobbar med att paketera sina tjänster för att öka försäljningen. Dessutom diskuteras Paxman, som rapporterade en stabil tillväxt men med ökade kostnader som påverkade vinsten negativt. Trots detta ser poddarna en stark efterfrågan på företagets produkter och en positiv framtid med nya lanseringar och förbättrade affärsmodeller. Avsnittet avslutas med en uppmaning till lyssnarna att stödja podden och en reflektion över vikten av att göra egna analyser innan investeringar.

Den senaste veckan har världspolitiken genomgått betydande förändringar som påverkar säkerhetsläget i Europa. Diskussionerna har intensifierats kring huruvida Europa kan lita på USA som allierad, med insikten att Europa kanske måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Under ett säkerhetsmöte i München nämnde USA:s vicepresident J.D. Vance att hoten från Ryssland och Kina är större än tidigare trott, vilket har lett till en insikt om att Europa inte längre kan räkna med samma stöd från USA. Samtidigt har det hållits samtal mellan USA och Ryssland om kriget i Ukraina, där Ukrainas president Zelenskyj påpekade att Ukraina inte var inbjudet till diskussionerna om sin egen framtid. Ekonomiska experter, däribland Annika Winsth från Nordea och Carl Lallerstedt från FOI, diskuterade hur det osäkra säkerhetsläget kan påverka ekonomin. Winsth påpekade att den nuvarande osäkerheten kan dämpa tillväxten och att det kan bli en trögare återhämtning än förväntat. Lallerstedt varnade för att ökade försvarsutgifter kan leda till mindre investeringar i andra områden som stärker konkurrenskraften. Det framkom också att flera europeiska länder, inklusive Sverige och Danmark, nu planerar att öka sina försvarsutgifter dramatiskt, med Danmark som avser att nå 3 % av BNP. Statsminister Ulf Kristersson betonade behovet av en snabb upprustning av det svenska försvaret, och det talas om att Sverige kan behöva omprioritera budgeten för att finansiera detta. Det har även diskuterats om hur försvarsupphandlingar, som historiskt sett har gått till amerikanska tillverkare, kan komma att förändras för att stärka den europeiska försvarsindustrin. Björn Fägersten från Politea nämnde att det kan bli nödvändigt att investera mer i europeisk försvarsindustri för att minska beroendet av USA. Riksbankschefen Erik Thedéen uttryckte oro över den nya säkerhetspolitiska ordningen och betonade vikten av att Sverige ökar sin beredskap. Han nämnde att Sverige behöver se över sina betalningssystem och vara bättre förberett för kriser, inklusive att återinföra kontanter som betalningsmedel. Diskussionerna rörande Sveriges ekonomiska beredskap i händelse av krig eller kris visade att det finns en del utmaningar, men också styrkor, såsom starka offentliga finanser och en relativt välbalanserad företagssektor. Sammanfattningsvis visar det aktuella läget att Europa står inför en dramatisk förändring i sin säkerhetspolitik, vilket kräver snabba och omfattande åtgärder för att rusta upp försvaret och anpassa ekonomin till de nya förutsättningarna. Det finns en insikt om att Europa måste agera mer självständigt och att det kan bli nödvändigt att omprioritera resurser för att möta de nya hoten.

I detta avsnitt av Börslunch, som sändes på en fredag, diskuteras den avslutade rapportsäsongen och dess konsekvenser för aktiemarknaden. Deltagarna Elinor Becket, Daniel McPhee och Martin Brunngren analyserar hur olika bolag har presterat och konstaterar att det finns stora skillnader mellan dem. Generellt sett har 60 % av OMXS30-bolagen överträffat vinstprognoserna, medan 72 % har överträffat försäljningsprognoserna, vilket ses som en positiv utveckling. Diskussionen berör även orderingången, där det framhålls att det finns tecken på stabilisering snarare än fortsatt nedgång, särskilt bland stora bolag. Småbolagen fortsätter dock att ha det tufft. Deltagarna diskuterar specifika sektorer, där teknik och material har presterat bra, medan konsumentsektorn visar blandade resultat. Exempelvis nämns Björn Borg som har haft en stark tillväxt trots en svag vinst. Fordonssektorn uppvisar tecken på stabilisering, men det är fortfarande utmanande för personbilsmarknaden. Hälsovårdssektorn beskrivs som svår att förutsäga på grund av politisk osäkerhet och budgetfrågor. Avsnittet avslutas med en reflektion kring förväntningar inför 2025 och en diskussion om vilka aktier som deltagarna skulle vilja behålla. Det konstateras att det finns en del positiva tecken, men att det är viktigt att vara försiktig och att marknaden kan behöva en andhämtning efter den senaste tidens uppgångar. Börslunch återkommer på måndag, och det påminns om att EFN Direkt kommer att sända en diskussion om Tyskland inför nyvalet.

I det senaste avsnittet av Analyspodden från Dagens Industri, som spelades in den 21 februari, diskuterar Felicia Åkerman och hennes kollegor Magnus Dager och Ulf Pettersson den aktuella börsutvecklingen och specifika aktier. Börsen visar en svag uppgång på cirka en halv procent. Magnus nämner att han är kort på kabelbrotten i Östersjön, vilket är ett aktuellt ämne med nya incidenter som rapporterats. Ulf, som också är baserad nära Östersjön, bekräftar att han inte har någon koppling till kabelbrotten och uttrycker istället en lång position i Saab, som har haft en stark vecka med en ökning på 50 kronor. Diskussionen går vidare till Elekta, vars aktie har fallit med över 8 procent efter en svag rapport som visade både sämre resultat och prognoser än förväntat. Ulf förklarar att marknaden hade låga förväntningar och att orderingången var okej, men att framtidsutsikterna ser dystra ut, särskilt i Kina och USA. Magnus och Ulf diskuterar även Raysearch, som också har lämnat en rapport med en stark vinst men minskad orderingång. Vidare pratas det om Scandic Hotels, som har rapporterat en ökning av vinsten med nästan 20 procent, delvis på grund av stigande omsättning och minskade kostnader. Ulf är positiv till bolaget men noterar att aktien närmar sig en värdering som inte längre är fyndaktig. De diskuterar även fastighetssektorn och hur räntorna fortfarande pressar bolagen, men att vinsterna förväntas öka gradvis. Ulf och Magnus tar upp Viaplay, vars aktie stigit kraftigt efter en rapport som visade tillväxt och positivt kassaflöde. De diskuterar även den geopolitiska situationen och hur det påverkar försvarsaktier, där aktier som Rheinmetall och Kongsberg har ökat kraftigt sedan kriget i Ukraina inleddes. Magnus uttrycker en viss skepsis kring Saab på grund av företagets historiskt svaga kassaflöden och låga marginaler, trots att marknaden just nu är optimistisk. Avsnittet avslutas med en diskussion om den europeiska och amerikanska aktiemarknaden, där de noterar att europeiska aktier har överpresterat hittills i år, men att det finns osäkerhet kring den ekonomiska återhämtningen och säkerhetssituationen i Europa.

I det senaste avsnittet av Analyspodden från Dagens Industri, som spelades in den 21 februari, diskuterar Felicia Åkerman och hennes kollegor Magnus Dager och Ulf Pettersson den aktuella börsutvecklingen och specifika aktier. Börsen visar en svag uppgång på cirka en halv procent. Dagarna innan avsnittet har det rapporterats om kabelbrott i Östersjön, vilket väcker diskussioner kring försvarsaktier, där Saab nämns som en potentiell vinnare med en stark framtid. Elekta, som nyligen släppte en rapport, uppvisar svagare resultat och prognoser, vilket resulterar i en nedgång på över 8 procent i aktiekursen. Raysearch, ett annat strålterapibolag, visar en stark vinstutveckling men minskad orderingång, vilket också påverkar aktiekursen negativt. Podden berör även Scandic Hotels, som rapporterar en stark ökning av vinsten och en optimistisk framtidsutsikt, trots att aktien närmar sig en hög värdering. Diskussionen rör sig också mot fastighetssektorn, där Magnus Dager noterar att Castellum stabiliseras och att det finns potential för ökad utdelning och förvärv. Vidare diskuteras Balder och Norion, där det finns frågor kring ägarstruktur och konsolidering. Uppmärksamhet riktas också mot Viaplay, som visar en kraftig aktieuppgång efter en positiv rapport. Den geopolitiska situationen, särskilt i relation till försvarssektorn, diskuteras ingående, där aktier som Rheinmetall och Kongsberg har sett stora uppgångar. Det påpekas att det finns stora förväntningar på försvarsbolagen, men att det kan vara svårt för dem att snabbt öka produktionen. Avsnittet avslutas med en diskussion om den europeiska och amerikanska aktiemarknaden, där europeiska aktier har överpresterat hittills i år, men där det finns osäkerhet kring den ekonomiska återhämtningen och säkerhetssituationen. Sammanfattningsvis ger podden en omfattande översikt över aktuella marknadstrender och specifika aktier, med fokus på försvarssektorn och fastighetsmarknaden.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras den ovanligt konfliktfyllda arbetsmarknaden under 2024, där Vårdförbundets strejk för kortare arbetstid och IF Metalls strejk på Tesla har bidragit till nästan 46 000 förlorade arbetsdagar, det högsta antalet sedan 2008. Medlingsinstitutets chefsjurist Per Evaldsson påpekar att en majoritet av de förlorade arbetsdagarna, över 70 procent, kan kopplas till Vårdförbundets strejk som pågick i ungefär tre veckor. Tesla-konflikten, som pågår på lokal nivå och handlar om kollektivavtal, har resulterat i nästan 15 000 förlorade arbetsdagar och är anmärkningsvärd för sin längd, vilket påminner om strejker från 1920-talet. Reporter Anders Jelmin ger en översikt över situationen. Dessutom rapporteras det att den japanska biltillverkaren Nissan planerar att söka investeringar från Tesla, efter att förhandlingarna om en sammanslagning med Honda kollapsade. På börsen har Tokyobörsen stigit med 0,3 % och Shanghai med 0,9 %, medan Hongkongbörsen har sett en ökning på 3,7 % efter Alibabas oväntat starka resultat. Meta, Facebooks ägare, kommer att ge sina högsta chefer en bonus på 200 % av grundlönen, trots att företaget nyligen har sänkt delar av sin personalstyrka. En ny räntesänkning från Riksbanken förväntas inte förrän efter sommaren, enligt SBAB, som justerat sina prognoser på grund av oväntat höga inflationssiffror. Valutamarknaden visar att en dollar handlas för 10 kronor och 64 öre, medan en euro kostar 11 kronor och 17 öre.

Ekonomiekot inleder med nyheter om den japanska biltillverkaren Nissan, som enligt Financial Times planerar att söka investeringar från Tesla, med en grupp ledd av tidigare premiärministern Yoshihide Suga. Gruppen hoppas att Tesla ska vara intresserat av att investera i Nissans amerikanska fabriker, vilket kom efter att förhandlingarna om en sammanslagning mellan Nissan och Honda kollapsade. Nyheten om Teslas potentiella investeringar ledde till en ökning av Nissans aktier med över 11 %. På marknaderna har Tokyobörsen ökat med 0,3 % och Shanghai med 0,8 %, medan e-handelsjätten Alibaba rapporterade starka resultat och rusade på Hongkongs börs. Podcasten tar också upp arbetsmarknaden, som var särskilt konfliktfylld under det föregående året med vårdstrejken och strejken på Tesla. Enligt Medlingsinstitutets chefsjurist Per Evaldsson har antalet förlorade arbetsdagar i konflikter inte varit så högt sedan 2008, med nästan 46 000 förlorade arbetsdagar under 2024. Vårdförbundets strejk för kortare arbetstid bidrog till detta, där deras konflikt stod för över 70 % av de förlorade arbetsdagarna. IF Metalls strejk på Tesla, som pågår på lokal nivå för kollektivavtal, har också bidragit med nästan 15 000 förlorade arbetsdagar. Evaldsson påpekar att Teslakonflikten är anmärkningsvärd och att man måste gå tillbaka till 1920-talet för att hitta en liknande strejk. Avslutningsvis nämns att Mark Zuckerberg inte kommer att få en höjd bonus och att en ny räntesänkning från Riksbanken förväntas dröja till efter sommaren, enligt en prognos från SBAB, som justerat sina förväntningar på grund av oväntat höga inflationssiffror i januari.

Ekonomiekot inleds med en analys av den konfliktfyllda arbetsmarknaden under det föregående året, där vårdstrejken och strejken på Tesla sticker ut. Enligt Medlingsinstitutets chefsjurist Per Evaldsson har nästan 46 000 arbetsdagar gått förlorade på grund av konflikter, vilket är det högsta antalet sedan 2008. Vårdförbundets strejk för kortare arbetstid och IF Metalls strejk på Tesla har bidragit till att 2024 blivit ett särskilt konfliktår. Vårdförbundets konflikt stod för över 70 procent av de förlorade arbetsdagarna, vilket är typiskt när stora förbund är inblandade. IF Metalls strejk på Tesla, som pågår sedan oktober 2023, är en lokal konflikt om kollektivavtal, där i genomsnitt 58 personer deltagit och som har lett till nästan 15 000 förlorade arbetsdagar. På börserna visade Tokyobörsen en ökning på 0,2 procent och Shanghai en ökning på 0,9 procent, medan Hongkong upplevde en ökning på 3,4 procent tack vare ett starkt resultat från e-handelsjätten Alibaba. I USA stängde Nasdaq ner med 0,5 procent och Dow Jones med 1 procent, medan Stockholmsbörsen stängde på plus 0,4 procent. Dagens växelkurs för dollarn är 10 kronor 63 öre.

I avsnittet av Börslunch den 20 februari diskuteras de senaste rapporterna från olika bolag inom streaming, fastigheter och teknik. Lars nämner Sandviks rapport som en positiv överraskning, vilket kan indikera att vi närmar oss botten i cykeln. Det framhålls att bolagen har skjutit upp sina förväntningar på efterfrågan till 2025, vilket skapar osäkerhet. Viaplay rapporterar en ökning på 23 % trots ett negativt rörelseresultat, tack vare prishöjningar, men antalet abonnenter har minskat. Diskussionen går vidare till Storytel, som anses ha en mer hållbar affärsmodell. Bure ökar sitt substansvärde med 30 % under 2024, medan Vitrolife får en boost efter nyheter om subventioner för IVF i USA. Better Collective rapporterar om Brasilien och USA som viktiga marknader, trots tidigare utmaningar. Brothers klädkedja inleder rekonstruktion och blankningar i Nibe minskar medan de ökar i Electrolux. Det diskuteras även fastighetsbolag som Catena, vars kapitalallokering kritiseras, och Castellum som återinför utdelning och annonserar ett projekt i Hagastaden. Banksektorn får också uppmärksamhet, där amerikanska investerare visar intresse för europeiska banker. Avsnittet avslutas med en diskussion om OEM:s rapport och deras belysningsbolag Hyde Light, som går bra, samt en jämförelse med Fagerhult. Det betonas att OEM har en stark orderingång och en bra framtidsutsikt. Podden avslutas med en uppmaning att följa med för fler nyheter och analyser.

I det senaste avsnittet av Ekonomieko diskuteras bilbranschens framtid och dess potentiella påverkan av högre tullar och handelsrestriktioner. Mattias Bergman, vd för Mobility Sweden, uttrycker oro över att den frihandelsbaserade fordonsindustrin hotas av dessa förändringar. Det finns fortfarande osäkerhet kring hur mycket tullar som kommer att införas och hur de kommer att påverka efterfrågan. USA:s president Donald Trump har signalerat att han kan införa importtullar på bilar på upp till 25 %, och redan finns det tullar på elbilar från Kina till EU. Johan Ekdahl, finanschef på Volvo Cars, nämner att de nuvarande tullarna inte medför stora kostnader för företaget, särskilt med tanke på att modellen EX30 snart ska tillverkas i Belgien, vilket kan lösa problemet på sikt. Det finns också risk för högre tullar på import från Mexiko och Kanada som kan påverka amerikanska biltillverkare. Under ett räntebeslut från den amerikanska centralbanken Fed uttrycktes oro för att Trumps politik kan leda till ökad inflation, och Fed planerar att avvakta med ränteförändringar tills inflationens riktning är klar. Nordeas makroekonomer har även reviderat sin prognos för Riksbanken och förväntar sig inga fler räntesänkningar i år på grund av oväntat hög inflation i januari. På de asiatiska börserna stängde Tokyobörsen på minus 1,2 %, och en undersökning visar att 86 % av japanska företagare tror att Trumps politik kommer att påverka deras verksamhet negativt. I USA slutade gömsindexet på plus 0,2 %, medan Stockholmsbörsen stängde på minus 1,9 %, förutom Saab som steg med nästan 3 % efter ökade diskussioner om upprustning i Europa. Dagens dollarkurs är 10,71.

Ekonomiekot inleder med att diskutera bilbranschen och dess potentiella påverkan av högre tullar och ökade handelsrestriktioner, enligt Mattias Bergman, vd för Mobility Sweden. Han framhäver att fordonsindustrin är starkt beroende av frihandel och att de nuvarande hoten kan leda till minskad efterfrågan och mer komplex logistik, inte bara för hela fordon utan även för komponenter och metaller. Osäkerheten kring tullar och deras påverkan på bilindustrin kvarstår. USA:s president Donald Trump har signalerat att han kan införa importtullar på bilar på upp till 25 %, och tullarna på elbilar från Kina till EU har redan trätt i kraft. Volvo Cars finanschef Johan Ekdahl nämner att det handlar om modellen EX30, som snart även ska tillverkas i Belgien, vilket kan mildra problemet. Det finns också risk för högre tullar på import från Mexiko och Kanada, vilket främst skulle påverka amerikanska biltillverkare. Volvo har en fabrik i USA och viss komponentförsörjning från Mexiko, men de bedömer att det inte är ett stort problem. Den amerikanska centralbanken, Fed, uttryckte oro för att Trumps handelspolitik kan leda till ökad inflation, vilket nämndes i ett protokoll utan att Trump namngavs. På de asiatiska börserna har det varit nedgångar efter Trumps uttalanden, med en nedgång på 1,3 % i Tokyo och 1,1 % i Hongkong, medan Shanghai förblev oförändrat. I USA avslutade Dow Jones-indexet på plus 0,2 % och Nasdaq steg med 0,1 %. Stockholmsbörsen stängde på minus 1,9 %, men Saab-aktien fortsatte att stiga med närmare 3 %.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras hur bilbranschen kan påverkas av potentiellt högre tullar och handelsrestriktioner. Mattias Bergman, vd för branschorganisationen Mobility Sweden, uttrycker oro över osäkerheten kring tullar och deras inverkan på bilindustrin. USA:s president Donald Trump har signalerat att han kan införa importtullar på bilar på upp till 25 %. Redan nu har det införts tullar på elbilar som tillverkas i Kina och exporteras till EU, vilket Volvo Cars finanschef Johan Ekdahl kommenterade i samband med bolagets kvartalsrapport. Han påpekade att dessa tullar medför vissa kostnader, men att de inte är betydande ur ett koncernperspektiv. Dessutom rapporteras om nedgångar på Tokyobörsen (-1,4 %), Hongkong (-1,2 %) och Shanghai (-0,1 %), medan Dow Jones-indexet i USA stängde på plus 0,2 % och Nasdaq steg med 0,1 %. Stockholmsbörsen avslutade gårdagen på minus 1,9 %, med försvarskoncernen Saab som ett undantag och en ökning på nästan 3 %.

I detta avsnitt av podcasten "Ett rikare liv" intervjuas Erik Karlsson, en veteran inom hedgefondindustrin med över 20 års erfarenhet. Han berättar om sin bakgrund som uppvuxen i Hässleholm och hur han fått sitt intresse för aktier genom en inspirerande föreläsare under sina studier i systemvetenskap. Efter att ha kämpat för att få jobb efter it-kraschen i början av 2000-talet, fick han en position på Casenove och senare på hedgefonden AKO Capital, där han arbetade i åtta år. Erik diskuterar även hur hedgefondindustrin har förändrats sedan de första fonderna startades i Europa på 90-talet, med en ökad professionalisering och konsolidering. Han arbetar för närvarande på Cape View Capital i London och förklarar att deras fokus ligger på att hitta aktier som antingen kommer att öka eller minska i värde. Erik betonar vikten av att blanka aktier och diskuterar de olika strategier som används av hedgefonder, inklusive att hålla en låg profil för att undvika uppmärksamhet. Han tar upp exempel på aggressiv redovisning och insiderförsäljningar som indikatorer på potentiella problem inom företag. Erik delar också med sig av sina erfarenheter av att starta sin egen fond, Bodenholm Capital, under Brummer & Partners paraply, och hur han senare försökte starta en egen firma i London, vilket ledde till en tuff period och en känsla av misslyckande. Han beskriver hur han hanterade sin psykiska hälsa under denna tid och vikten av att kommunicera med nära och kära. Efter att ha reflekterat över sina erfarenheter återvände han till finansbranschen och började på Cape View Capital, där han nu har varit i nästan sex år. Avsnittet avslutas med en diskussion om hans nuvarande arbete och framtidsutsikter inom hedgefondindustrin.

I det senaste avsnittet av podcasten "Ett rikare liv" gästas programledaren Helene Rådstein av Erik Karlsson, en veteran inom hedgefondindustrin med över 20 års erfarenhet. Erik, som ursprungligen kommer från Hässleholm, diskuterar sin karriär och den svenska hedgefondmarknaden, som började ta form på 1990-talet. Han arbetar för närvarande på Cape View Capital i London, efter att ha bott i flera länder, inklusive England och Spanien, och nu återvänt till Sverige av familjeskäl. Erik förklarar hur hedgefondindustrin har förändrats, med en ökad professionalisering och konsolidering, där stora aktörer dominerar marknaden. Han beskriver sin roll på Cape View Capital, där han fokuserar på att identifiera aktier som kan stiga eller falla i värde. Under samtalet berör de även kontroverser kring blankning av aktier, inklusive den debatt som uppstått kring Viceroy och deras metoder. Erik framhäver vikten av blankning som en funktion för marknaden, som kan fungera som en sorts "polis" för att hålla företag ansvariga. Han delar sina insikter om vad som kännetecknar ett företag som kan vara på väg att misslyckas, inklusive aggressiv redovisning och insiderförsäljningar. Erik talar också om sin egen karriär, inklusive svårigheter han stött på när han försökte starta sin egen fond, och hur han hanterade den psykiska påfrestningen av att misslyckas. Han betonar vikten av att prata om sina problem och att söka stöd från nära och kära under svåra perioder. Avsnittet avslutas med att Erik delar med sig av sina tankar om investeringar, inklusive rekommendationer för den som vill investera små belopp. Sammanfattningsvis ger avsnittet en djupgående insikt i hedgefondindustrin, blankningens roll på marknaden och personliga erfarenheter av framgång och motgångar.

I detta avsnitt av podcasten presenteras olika reklaminslag för Otto Casino, där det betonas att spel är för personer över 18 år och att det är viktigt att spela ansvarsfullt. Det nämns också hur man kan förbättra stämningen på arbetsplatsen, med en hänvisning till Ikea som erbjuder hjälp med planering och inredningslösningar. Dessutom informeras lyssnarna om Julas stora vinterrea, där utvalda produkter har rabatter på upp till 50%, både i butiker och online. Sammanfattningsvis handlar avsnittet om spel, arbetsmiljö och vintererbjudanden.

I detta avsnitt av Börslunch, som sändes den 19 februari, diskuterades aktuella händelser inom fastigheter och hälsovård med gästerna Simon Tarvainen och Christian Brunlid. Programmet inleddes med en analys av dagens aktiemarknad och reaktionerna på rapporter från olika företag, där Simon påpekade att det har varit stora rörelser, särskilt bland mindre bolag under rapportperioden. De diskuterade specifikt biotage, vars aktie sjönk efter en sämre än väntad rapport, delvis på grund av problem med det förvärvade bolaget Astrea. Diskussionen rörde sig sedan till Castellum, som meddelade ett bud på Entra och planerade stora investeringar i en ny kontorsfastighet. Christian påpekade att fastighetsbolag ofta har svaga rapporter, men Castellums utdelning var ett positivt tecken. Vidare analyserades Scandic, vars beläggning och kassaflöden ökade mer än väntat, vilket gjorde bolaget stabilt i portföljen. Inwido diskuterades också, där man förväntade sig tillväxt trots pressade marginaler i vissa marknader. Bico, som haft utmaningar, visade tecken på förbättringar under ledning av vd Maria Forss, vilket ledde till positiva reaktioner på marknaden. Vidare nämndes Surgical Science och Vitrolife, där det fanns förväntningar på framtida tillväxt kopplad till IVF-marknaden. Avsnittet berörde också OEM:s kommande rapport och förändringar i ägarstrukturen, samt Truecaller, som visade stark tillväxt i användarbasen. Diskussionen avslutades med en reflektion över bolagets framtida potential och marknadsreaktioner. Programmet erbjöd en djupgående analys av aktuella företag och marknadstrender, vilket gav lyssnarna insikter i hur olika sektorer presterar och vad som kan förväntas framöver.

I avsnittet av Börslunch den 19 februari deltar förvaltarna Simon Tarvainen och Christian Brunlid för att diskutera aktuella marknadsrörelser och företagsrapporter. De inleder med att kommentera stora reaktioner på rapporterna, särskilt från mindre bolag, där Biotage sticker ut med en sämre än förväntad rapport som påverkat aktiekursen negativt. Diskussionen rör sig vidare till Castellum, som meddelar ett bud på Entra och återinför utdelning, vilket ses som ett positivt tecken. De berör också Scandic, vars rapport visade på ökad beläggning och kassaflöden, vilket gör bolaget stabilt i portföljen. Inwido, som har en stark balansräkning och planerar förvärv, framhävs som ett bolag med god tillväxtpotential. Bico, som har haft en tuff period, visar tecken på förbättring under ny vd, vilket ger hopp om framtiden. Vidare diskuteras Surgical Science och Vitrolife, där den senare gynnas av Trumps uttalanden om IVF. OEM:s kommande rapport och förändringar i ägarstrukturen med EQT diskuteras också, med fokus på företagets potential för tillväxt. Avsnittet avslutas med en analys av Truecaller, som ser en ökning i användare och intäkter, vilket gör framtiden ljus för bolaget. Sammanfattningsvis bjuder avsnittet på en djupgående analys av flera företag och deras positioner på marknaden, med insikter om framtida möjligheter och utmaningar.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras det ökande intresset för försvarsaktier inom hållbarhetsfonder, där Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB, påpekar att en tredjedel av hållbarhetsfonderna i Europa mer än fördubblade sitt innehav av dessa aktier mellan början av 2022 och slutet av 2023, enligt en undersökning av Morningstar. Detta skifte i investeringsstrategi beror delvis på att försvarsfrågor har blivit mer centrala i politiken, vilket har lett till att försvar nu ses som en nödvändighet för att bevara fred och demokrati snarare än enbart som vapentillverkning. I ESG-sammanhang har försvarsindustrin tidigare betraktats som oetisk, liknande oljebolag och spelbolag. Vidare diskuteras förslaget om en upprustningsbank som skulle kunna snabba på den militära upprustningen i Europa, med ett kapital på 100 miljarder euro och ägd av flera europeiska länder. Banken skulle kunna ge lån till stater och försvarsföretag för att täcka akuta behov av vapen och öka kapaciteten. Förslaget om banken kan realiseras inom ett år och avvecklas efter 15 år. Avsnittet berör också president Donald Trumps planer på att införa nya tullar, inklusive 25-procentiga tullar på bilimport och potentiella tullar på läkemedel och mikrochip, för att uppmuntra företag att flytta produktion till USA, även om det är oklart vilka länder som kommer att påverkas.

Ekonomiekot rapporterar om att USA:s president Donald Trump planerar att införa nya tullar, inklusive biltullar på 25% som förväntas träda i kraft i början av april. Tullarna kommer även att omfatta läkemedel och mikrochip, och de förväntas höjas under året för att uppmuntra företag att flytta sin produktion till USA. Det är ännu oklart vilka länder som kommer att omfattas av dessa tullar. Vidare diskuteras försvarsindustrin där hållbarhetsfonder, som tidigare undvikit försvarsaktier, nu visar ökat intresse. Enligt en undersökning av Morningstar, beställd av Financial Times, har en tredjedel av hållbarhetsfonderna i Europa mer än fördubblat sitt innehav av försvarsaktier mellan början av 2022 och slutet av 2023. Detta beror delvis på att försvarsfrågor har blivit mer centrala i politiken. Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB, påpekar att detta intresse återspeglas på aktiemarknaden. Dessutom föreslår företrädare för en amerikansk försvarstankesmedja i en debattartikel en särskild upprustningsbank som skulle kunna påskynda den militära upprustningen i Europa. Banken, som skulle ägas av flera europeiska länder med ett kapital på 100 miljarder euro, skulle kunna erbjuda lån till stater och försvarsföretag för att täcka akuta behov av vapen och utöka kapaciteten. Avslutningsvis ges en kort översikt över börstavlorna.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot med Philip Ramqvist diskuteras president Donald Trumps planer på att införa nya tullar, inklusive en biltull på 25 % som förväntas träda i kraft i början av april. Trump nämner också potentiella tullar på läkemedel och mikrochip. Dessutom uppmärksammas ett förändrat intresse för försvarsaktier, där hållbarhetsfonder som tidigare undvikit denna sektor nu börjar investera i den. Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB, förklarar att försvarsindustrin länge varit en trist bransch utan tillväxt, men att den nu får mer uppmärksamhet. Enligt en undersökning från 2024 av Morningstar, beställd av Financial Times, har en tredjedel av hållbarhetsfonderna i Europa mer än fördubblat sina innehav av försvarsaktier mellan början av 2024 och slutet av 2023, vilket delvis kan förklaras av det ökade fokus på försvarsfrågor i politiken.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 18 februari, diskuterades den kraftiga uppgången på börsen, särskilt inom tech- och försvarssektorerna. Programledarna Tom Gansch, analytiker på Pareto, och Helene Groth, återkommande gäst, analyserade marknadsrörelserna kopplade till den säkerhetskonferens som hölls i München, vilket ökade medvetenheten om behovet av att rusta upp det europeiska försvaret. De berörde även rapporter från olika bolag, där Truecaller var en av dagens stora aktörer med en stark rapport som överträffade förväntningarna, särskilt tack vare en framgångsrik IOS-utrullning. Vidare diskuterades andra bolag som Carnel och Karno, där AI-satsningar och lönsamhetsförbättringar lyftes fram som viktiga faktorer för framtida tillväxt. Inom försvarssektorn noterades ett stort rally för Saab och andra europeiska konkurrenter, där blankningspositioner och ökad orderingång diskuterades som möjliga förklaringar till aktieuppgången. Gansch och Groth reflekterade över hur snabbt Saab kan öka sin produktion för att möta efterfrågan och hur en eventuell vapenvila skulle kunna påverka försvarsindustrin. De diskuterade också möjligheterna för svenska företag att dra nytta av återuppbyggnaden i Ukraina och hur digital säkerhet, exemplifierat av Yubico, blir allt viktigare i en tid av hybridkrigföring. Avsnittet avslutades med en diskussion om hur analytiker och förvaltare bör reagera på stora marknadsrörelser och vikten av att värdera ny information. Programmet uppmanade lyssnarna att följa med i framtida avsnitt för mer insikter och analyser.

I dagens avsnitt av Börslunch, den 18 februari, diskuterades marknadsrörelser och rapporterande bolag med fokus på tech och försvarssektorn. Tom Gansch, analytiker på Pareto, och Helene Groth deltog i samtalet. De inledde med att reflektera över det kraftiga uppsvinget i försvarsaktier efter säkerhetskonferensen i München, vilket skapat en ökad medvetenhet om behovet av att rusta upp europeiskt försvar. Gansch nämnde att Truecaller hade en stark rapport som överträffade marknadens förväntningar, med en omsättningstillväxt på 23 % och en EBITDA-marginal nära 40 %. Diskussionen berörde även den indiska marknaden och skatteincidenter som påverkat aktien. Vidare diskuterades Karnov och deras AI-satsningar, där Gansch påpekade vikten av att förbättra marginalerna och implementera AI-lösningar för att driva tillväxt. I segmentet om försvarsaktier nämndes Saab och dess starka aktieutveckling, samt tyska Rheinmetall som förväntas växa 25 % årligen. Gansch betonade vikten av att öka produktionskapaciteten för att kunna hantera framtida beställningar. De diskuterade även möjligheterna för återuppbyggnad av försvarsindustrin i Ukraina och hur det kan påverka den svenska marknaden. Avslutningsvis berördes digital säkerhet och hur företag som Yubico kan dra nytta av den ökande efterfrågan på cybersäkerhet. Gansch och Groth avslutade med att reflektera över marknadens reaktioner och vikten av att värdera ny information i beslut om investeringar. Börslunch återkommer imorgon med fler analyser och nyheter.

I det senaste avsnittet av Ekot rapporteras om den aktuella inflationen i Sverige, som i januari steg till 2,2% enligt KPIF, vilket överraskade marknaden då den tidigare siffran var 1,5% i december. Statistiska centralbyrån förklarar att höjda hyror samt ökade priser på livsmedel och restaurangbesök, särskilt kaffe, grönsaker och fisk, bidrog till denna inflation. Vidare diskuteras det kraftiga beroendet av USA inom den europeiska försvarsindustrin, vilket har blivit mer ifrågasatt. Efter ett tal av den amerikanska vicepresidenten J.D. Vance, där han betonade att Europa måste ta större ansvar för sitt eget försvar, har aktier inom den europeiska försvarssektorn stigit markant. Exempelvis har aktien för svenska Saab ökat med över 20% sedan talet, och tyska Rheinmetall och brittiska BAE System har också sett kraftiga uppgångar. Robert Limmergård, generalsekreterare för Säkerhets- och försvarsföretagen, påpekar att efter Rysslands invasion av Ukraina har nästan 80% av försvarsupphandlingarna gått till företag utanför EU, främst amerikanska. Avsnittet avslutas med en översikt av börsutvecklingen, där Tokyobörsen ökade med 0,3% och Hongkongbörsen med 1,2%, medan Shanghai minskade med 0,9%. Stockholmsbörsen stängde upp med 0,7%.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras det ökande europeiska beroendet av USA när det kommer till försvarsmateriel, vilket har blivit mer påtagligt efter Rysslands invasion av Ukraina. Det framgår att europeiska försvarsaktier har stigit kraftigt, med exempelvis Thyssen Krupp som ökat med nästan 20 procent och Saab med över 16 procent. Björn Fägersten, vd för Politea, påpekar att Europa måste investera mer i sitt försvar och att USAs vicepresident J.D. Vance nyligen uppmanade Europa att ta ett större ansvar för sitt eget försvar. Denna situation har lett till en ökad medvetenhet om det värderingsgap som finns mellan Europa och USA, vilket i sin tur påverkar den europeiska försvarsindustrin. Robert Limmegård, generalsekreterare för branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen, betonar att nästan 80 procent av försvarsupphandlingarna efter invasionen har gått till företag utanför EU, vilket inte är hållbart på lång sikt. Det finns en växande diskussion om att omvärdera denna politik, särskilt i ljuset av den senaste geopolitiska utvecklingen. Avsnittet berör även andra ekonomiska aspekter, som börsutvecklingen, valutakurser och en nordisk studie om konsumentförtroende, där Ikea, Scania och Systembolaget rankas högst i Sverige. Dessutom rapporteras om att Australiens centralbank har sänkt styrräntan för första gången på fem år, men varnar för att fler räntelättnader kan dröja.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuterades det ökande beroendet av USA inom den europeiska försvarsindustrin, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina. Europeiska försvarsaktier har nyligen sett en kraftig ökning, med exempelvis den tyska ubåtstillverkaren Thyssen Krupp som steg nästan 20 procent och svenska Saab som ökade med över 16 procent. Detta tyder på att Europa behöver investera mer i sitt eget försvar och försvarsmateriel. I ett tal i fredags betonade USAs vicepresident J.D. Vance vikten av att Europa tar ett större ansvar för sin egen säkerhet. För närvarande går nästan 80 procent av EU:s försvarsupphandlingar till leverantörer utanför unionen, oftast amerikanska företag. Robert Limmergård, generalsekreterare för Säkerhets- och försvarsföretagen, nämnde att den geopolitiska situationen kan leda till en omvärdering av denna politik. Samtidigt rapporterades om positiva rörelser på olika aktiemarknader, där Tokyobörsen ökade med 0,6 procent och Stockholmsbörsen med 0,7 procent. Valutakurserna visade att dollarn kostade 10 kronor och 71 öre och euron 11 kronor.

I avsnittet av Börslunch den 17 februari diskuteras hälsovårdssektorn med fokus på investeringar och bolagsanalyser. Gästerna Christoffer Sundman från Handelsbanken och Erik Bertilsson från Lancelot delger sina insikter om sina portföljer, där Erik har cirka 40 % av sin portfölj i hälsovård, medan Christoffer har knappt 10 % svenska aktier i sin globala hälsovårdsfond. De pratar om bolaget Camurus, som de båda äger, och dess innovativa behandlingar för opioidkrisen i USA. Camurus har lanserat långverkande injektioner som förbättrar behandlingsföljsamheten, vilket är avgörande för patienter med opioidberoende. De nämner också bolagets pipeline med potentiella läkemedel, inklusive ett för acromegali och ett för neuroendokrina tumörer, som kan bli blockbusters om de godkänns. Vidare diskuteras Novo Nordisk och deras viktminskningsläkemedel, där det framkommer att företaget har haft kommunikationsproblem kring sina studieresultat. Jämförelser görs med Eli Lillys produkter, där Lillys orala läkemedel kan bli en stor konkurrent. Bonesupport, ett svenskt bolag som arbetar med benåterskapning och infektioner, lyfts också fram för sin starka tillväxt och positiva kliniska resultat. Avsnittet berör även den politiska osäkerheten kring forskning och läkemedelsgodkännanden i USA under Trump-administrationen, och hur detta kan påverka framtida innovationer. Avslutningsvis nämns Boston Scientific som ett intressant tillväxtbolag inom hjärt- och kärlsjukdomar, med innovativa lösningar som förbättrar patientvården och minskar riskerna vid ingrepp. Programmet avslutas med en uppmaning att följa Börslunch för mer information och analyser.

I avsnittet av Börslunch den 17 februari diskuteras hälsovårdssektorn med fokus på investeringar och bolag inom området. Gästerna Christoffer Sundman från Handelsbanken och Erik Bertilsson från Lancelot delar med sig av sina insikter. Erik nämner att han har 40 % av sin portfölj i hälsovårdsaktier, medan Christoffer har knappt 10 % svenska aktier i sin globala hälsovårdsfond, där två tredjedelar av innehaven är amerikanska. De diskuterar specifikt bolaget Camurus, som har gjort framsteg inom behandlingar relaterade till opioidkrisen i USA, där de har lanserat långverkande injektioner som förbättrar behandlingsföljsamheten för patienter. Camurus har också nya läkemedel på väg, inklusive en behandling för akromegali och en potentiell blockbuster för neuroendokrina tumörer. Vidare berörs Novo Nordis och deras produkt Kagrisema, som har fått kritik för hur studieresultaten kommunicerades, trots att viktnedgången var betydande. Diskussionen fortsätter med att jämföra Novo med Eli Lilly, som har en mer transparent kommunikation och en ny oralt administrerad produkt på väg. Bonesupport, ett svenskt bolag som arbetar med beninfektioner och traumatisk skada, lyfts också fram för sin starka tillväxt och lovande studieresultat. Avsnittet avslutas med en reflektion kring hur nedskärningar inom forskningsfinansiering kan påverka utvecklingen av nya läkemedel och medicintekniska produkter, samt en snabb sammanfattning av Boston Scientific, ett företag med innovativa lösningar inom hjärt- och kärlsjukdomar. Programmet betonar vikten av att följa utvecklingen inom hälsovårdssektorn och de möjligheter som finns för investerare.

I den senaste episoden av podcasten diskuteras de stora förlusterna som batteritillverkaren Northvolt har drabbats av under en kort tidsperiod. Enligt dokument som Ekot har tagit del av, uppgick förlusten före skatt för Northvolt AB till nästan 3 miljarder kronor från slutet av november till slutet av december. För fabriken i Skellefteå, Northvolt 1, var förlusten ännu mer alarmerande, med över 22 miljarder kronor före skatt. Orsaken till dessa enorma förluster är främst stora nedskrivningar av tillgångar och projekt. För Skellefteåfabriken rapporterades intäkterna vara omkring 115 miljoner kronor, medan kostnaderna för råmaterial och förbrukningsvaror nästan var fem gånger så stora. Northvolt arbetar för att få in mer kapital, men processen har blivit försenad. Trots detta menar företaget att de befintliga medlen räcker längre än förväntat tack vare kostnadsbesparingar, även om det inte är klart hur länge dessa medel kommer att räcka. I samma avsnitt berörs en ny skrivning i skollagen som trädde i kraft den 1 juli 2023, där gymnasieskolor nu ska ta hänsyn till arbetsmarknadens behov när de planerar sitt utbildningsutbud. Denna lagändring ska tillämpas första gången för utbildningar som påbörjas 2025. Just nu pågår gymnasievalet för cirka 120 000 niondeklassare, och flera av dem delar med sig av sina val och intressen. Enligt Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket, är det viktigt att skolorna anpassar sitt utbud för att möta arbetsmarknadens behov, eftersom endast knappt 30 % av ungdomarna väljer yrkesprogram. Skolverket har genomfört en analys av utbildningsbehovet i varje län och kommit med rekommendationer för att justera utbudet av gymnasieutbildningar.

I det här avsnittet diskuteras att gymnasieskolor nu måste ta hänsyn till arbetsmarknadens behov i sin planering av utbildningsutbudet, vilket är en ny skrivning i skollagen. Just nu pågår gymnasievalet för cirka 120 000 elever som går i nian, och några av dem intervjuas på Råsunda Centralskola i Solna. Eleverna uttrycker sina utbildningsval, där intressen som ekonomi, juridik och vård och omsorg nämns. Det framkommer att endast knappt 30 % av de unga väljer yrkesprogram, vilket Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket, anser är för få. Tidigare har elevernas efterfrågan styrt utbudet, men nu ska arbetsmarknadens behov också påverka detta. Skolverket har genomfört en analys av varje län och gett rekommendationer om vilka utbildningar som bör öka eller minska. Vidare rapporteras det om Northvolt AB:s ekonomiska situation, där företaget redovisar förluster före skatt på nästan 3 miljarder kronor under en månad och över 22 miljarder kronor för fabriken i Skellefteå, främst på grund av stora nedskrivningar. Trots de ekonomiska utmaningarna arbetar Northvolt för att få in nya pengar, men detta arbete har blivit försenat. Bolaget meddelar att de nuvarande resurserna räcker längre än väntat tack vare kostnadsbesparingar, men hur länge detta kommer att hålla är oklart.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras hur gymnasieskolor nu måste anpassa sitt utbud efter arbetsmarknadens behov, en ny skrivning i skollagen som nyligen trätt i kraft. Just nu pågår gymnasievalet för cirka 120 000 elever som går i nian, och några av dem intervjuas på Råsunda Centralskola i Solna. Eleverna uttrycker sina intressen, där några vill studera ekonomi och juridik medan andra väljer natur för att få behörighet efter gymnasiet. Det framkommer att många elever är osäkra på sina val, och att yrkesprogram inte alltid är populära. Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket, förklarar att skolorna nu måste dimensionera sitt utbud utifrån arbetsmarknadens behov, vilket ska leda till en bättre matchning mellan utbildning och framtida jobb. I avsnittet nämns också att batteritillverkaren Northvolt har rapporterat mångmiljardförluster på kort tid, vilket enligt företaget beror på stora nedskrivningar.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot Extra diskuteras den alarmerande ökningen av konkurser i Sverige, där nästan 11 000 företag gick i konkurs under det föregående året, vilket är den högsta siffran på nästan 40 år. Många av dessa konkurser har drabbat välkända varumärken som Buttericks, Sneakers & Staff och Body Shop, och det framhävs att skatteanstånd från pandemin har bidragit till den ekonomiska krisen för många företag. Det framkommer att detaljhandeln är särskilt hårt drabbad, med en minskad konsumtion och stora ekonomiska hål att fylla. Monica Nilsson Lysell, journalist, påpekar att många företag som är i rekonstruktion kämpar för att överleva. En personlig berättelse från Helene Olsson, vars familjeföretag gick i konkurs, belyser de emotionella och praktiska utmaningarna bakom dessa siffror. Trots att antalet konkurser minskade något i januari 2023, är experterna skeptiska till en snabb återhämtning, med förväntningar om fler konkurser under våren. Restaurangbranschen, liksom detaljhandeln, har också drabbats hårt, med exempel som restaurangen Babbel i Borås som stängde. En stor del av diskussionen kretsar kring de ekonomiska stödåtgärder som infördes under pandemin, inklusive skatteanstånd, och hur dessa åtgärder har lett till missbruk och oseriösa företag. Riksrevisionen har påpekat att kostnaderna för dessa åtgärder har överstigit förväntningarna och att många företag fortfarande har stora skatteskulder att betala tillbaka. Det framhålls att framtida åtgärder måste hanteras mer effektivt för att förhindra missbruk och att statens kostnader för sådana stödåtgärder måste synliggöras bättre. Avsnittet avslutas med en reflektion över hur den pågående krisen kan tvinga fram nya affärsmodeller och aktörer inom handeln.

I detta avsnitt av Börslunch, som sändes den 14 februari, diskuterades aktien Nibe och dess rapport som överträffade förväntningarna, trots att aktiekursen föll efter rapporten. Gästerna Anna Strömberg från Carnegie och Oskar Karlsson från Enter analyserade Nibes situation och dess historik, inklusive företagets tillväxt i Sverige och internationellt, samt de utmaningar de ställts inför på grund av ökade elpriser och förändringar i leverantörskedjor. Det betonades att Nibe nu behöver återfå lönsamhet, särskilt inom deras klimatlösningar. Diskussionen berörde även hållbarhet och hur olika företag presterar inom det gröna segmentet, med exempel som Plejd och deras tillväxt inom energieffektivisering. Vidare diskuterades andra företag som Alimak och Munters, där lönsamhet var ett centralt tema under rapportsäsongen. Alimak visade upp starka siffror medan Munters kämpade med svaga resultat och osäkerhet kring deras affärsmodell. Avsnittet avslutades med en reflektion kring Storytel och deras förbättrade lönsamhet, samt en allmän optimism för kommande rapporter. Börslunch kommer att återkomma på måndag för fler analyser.

I detta avsnitt av Börslunch, som sändes den 14 februari, diskuterades Nibe-aktien och dess senaste rapport, som överträffade förväntningarna. Gästerna Anna Strömberg och Oskar Karlsson analyserade Nibes situation, där de konstaterade att bolaget verkar vara på väg mot en återhämtning efter en tuff period präglad av hög skuldsättning och utmaningar inom deras climate solution-segment. Det framkom att marknaden fortfarande är orolig för marginalerna och att aktien har varit föremål för blankning, vilket bidrog till kursens nedgång trots positiva signaler från rapporten. Diskussionen rörde sig även mot hållbarhet och hur olika bolag presterar inom detta område. Anna presenterade en graf som delade in gröna bolag i olika kategorier, där Nibe placerades som ett stabilt företag inom den gröna omställningen. Vidare nämndes Plejd som ett exempel på ett bolag som har lyckats bra på den svenska marknaden. Programmet berörde också andra aktier som Saab, Alimak och Munters, med fokus på lönsamhet och hur marknaden reagerar på rapporter. Det framkom att lönsamhet har varit ett centralt tema under rapportsäsongen, där bolag med starka marginaler belönades medan de med svagare resultat straffades hårt. Avsnittet avslutades med en påminnelse om att Börslunch sänds varje vardag och att lyssnarna uppmanades att ladda ner appen EFN.

I det senaste avsnittet diskuteras de nya amerikanska importtullarna som förväntas presenteras kring den 1 april, vilka riktar sig mot specifika länder och tar hänsyn till olika faktorer som subventioner, regleringar, moms och växelkurser. Donald Trump och den nuvarande administrationen i Washington har uttryckt att dessa tullar syftar till att motverka hinder för amerikansk handel. Exempel på sådana hinder inkluderar EU:s moms och Japans konsumtionsskatt. Kanada, representerat av ambassadör Ason Latar, söker nu aktivt andra handelspartners, särskilt inom EU, för att minska beroendet av USA. I en annan del av avsnittet diskuteras situationen i Röda havet, där vapenvilan mellan Israel och Hamas har lett till att huthirebellerna lovat att inte attackera fartyg i regionen, med undantag för israeliska fartyg. Trots detta kvarstår en instabilitet som gör att de flesta rederier väljer att undvika Röda havet och istället runda Godahoppsudden, vilket gör Suezkanalen i praktiken obrukbar. Noam Raidan, expert på marin säkerhet, påpekar att även om vapenvilan hålls, är det riskabelt för internationella fraktfartyg, eftersom huthirebellerna kan ha svårt att identifiera fartygs nationalitet korrekt. Rederijätten MSC har meddelat att de inte kommer att återvända till Röda havet inom en snar framtid, och Maersk har inte delat med sig av sina planer för rutten, med fokus på säkerheten för besättningen.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras flera aktuella ämnen, inklusive den nya handelsministern i USA, Howard Lutnik, som har fått i uppdrag av president Donald Trump att föreslå nya importrullar för varor som kommer till USA från olika länder. Förslagen ska vara klara den 1 april. Vidare nämns att skohandeln i Sverige har ökat med 11,4 procent enligt statistik från Svensk Handel. Ett annat centralt ämne är attackerna mot fartyg i Röda havet, där de Iranstödda huthirebellerna har lovat att avstå från nya angrepp så länge vapenvilan mellan Israel och Hamas är i kraft. Trots detta bedömer marin säkerhetsexperten Noam Reidan att det kommer att dröja innan rederier återvänder till Röda havet, eftersom situationen är för instabil. Huthirebellerna har sagt att de endast kommer att attackera israeliska fartyg, men Reidan påpekar att de har "fingret på avtryckaren" om vapenvilan skulle brytas. Det framhålls att det är riskabelt för internationella fraktfartyg, och att huthirebellerna kan använda internet för att identifiera fartygsflaggor, vilket gör det svårt att avgöra om ett fartyg är israeliskt eller inte. Rederijätten MSC har meddelat att de inte planerar att återvända till Röda havet inom en snar framtid, medan danska Maersk inte ger några klara besked om sina planer, med fokus på att säkerställa besättningens säkerhet. Avsnittet avslutas med en notis om att Ekonomiekot extra kommer att sändas i appen SL Play och på P1.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras de amerikanska tullarna i samband med den nya handelsministern Howard Lutnick, som har blivit nominerad av president Donald Trump. Lutnick har fått i uppdrag att föreslå nya importtullar mot varor som kommer till USA från olika länder, med förslag som förväntas vara klara senast den första april. Vidare behandlas situationen i Röda havet där Houthi-rebellerna har lovat att avstå från attacker mot fartyg så länge vapenvilan mellan Israel och Hamas kvarstår. Trots detta bedömer marin säkerhetsexperten Noam Raidan att rederier sannolikt inte kommer att återvända till Röda havet på grund av den instabila situationen. Houthi-ledaren har varnat för att de kan återuppta angrepp om vapenvilan bryts, vilket gör läget bräckligt. Rederiföretaget MSC har meddelat att de inte planerar att återvända till Röda havet inom en snar framtid, medan danska Maersk är försiktiga med att avslöja sina framtida rutter, med fokus på säkerheten för besättningen.

I det här avsnittet av podden diskuteras olika ämnen relaterade till mat och livsstil, med fokus på val och preferenser. Programledarna pratar om att välja mellan olika alternativ som buffé eller att äta på restaurang, samt om att njuta av vardagslyx som sous-vide jämfört med enklare alternativ som en bakmaskin. Det ställs frågor om vad man föredrar, som köttbullar eller nuggets, och det nämns även att pannkakor med sylt och glass är populära alternativ. Dessutom erbjuds en kampanj där Ikea Family-medlemmar kan få en barnmeny för endast 15 kronor vid köp av en varmrätt, vilket gäller fram till den 9 mars. Samtalet rör sig mellan olika matupplevelser och erbjudanden, med en lättsam och lekfull ton.

I dagens avsnitt av Börslunch diskuterar programledarna tillsammans med gästerna Carl-Henrik Schröderberg från Ålandsbanken och Philip Wendt från Aktiespararna den senaste rapportperioden, som de beskriver som den sista stora rapportdagen. De sammanfattar Q4 som överlag okej, med aktiekurser som har stigit mer än vad analytikerna förutspått. Det framkommer att rapporterna från USA har överträffat förväntningarna, medan Europa har haft ett svagare kvartal. Tullar nämns som ett återkommande tema, där det påpekas att högre tullar kan leda till lägre vinsttillväxt. Bolag som Alimak rapporterar att de inte har sett några väsentliga effekter av tullarna än, men att de följer utvecklingen noga. Konsumenternas efterfrågan diskuteras också, där det framhålls att svenska företag med stor exponering mot den svenska marknaden visar tecken på ökad optimism. Rapporteringen från bolag som Clas Ohlson bekräftar detta, med stark försäljning i januari. Investeringsviljan bland företag är ett annat tema, där det noteras att aktieåterköp i USA minskar medan capex-budgetar aktiveras. Det nämns också att Trump har föreslagit att företag ska få skriva av halva sina investeringar, vilket kan stimulera investeringar. Dagens avsnitt går vidare med att diskutera specifika bolag och deras rapporter. Yubico och NCAB nämns som exempel på bolag som har haft stora kursrörelser efter sina rapporter, där Yubico har drabbats av osäkerhet kring framtida intäkter. Fortnox diskuteras också, där det framhålls att aktien har varit nedtryckt trots en stark tillväxt. Avslutningsvis blickar programledarna framåt mot Nibe-dagen och diskuterar vad som krävs för att aktiekursen ska vända, med fokus på marginaler och kassaflöde. Dagens avsnitt avslutas med en uppmaning att följa med i nästa avsnitt av Börslunch.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras nyheter från den japanska bilindustrin, där Honda och Nissan har avslutat förhandlingarna om en sammanslagning, vilket innebär att en potentiell skapelse av en av världens största biltillverkare nu är stoppad. Trots detta kommer de två företagen att fortsätta samarbeta inom områden som elfordon och batterier, enligt Bloomberg. Vidare presenteras stålföretaget Stegra, tidigare känt som H2 Green Steel, som rekryterar cirka 650 personer till sin nya fabrik i Boden. Simon Dolin, en tidigare anställd från Northvolt, uttrycker sin önskan att vara med från början av installationsprocessen för att lära sig och bidra till en säkrare arbetsmiljö. Stegra planerar att dubbla Sveriges stålproduktion på sikt, med första stålet beräknat att produceras nästa år, trots att fabriken ännu inte har tak och väggar. VD:n för Stegra påpekar att de har lärt sig av Northvolts erfarenheter att det tar längre tid än förväntat att ställa in produktionen i nya fabriker, vilket har lett till att en större del av de 75 miljarder som säkrats för projektet avsätts för uppstartsfasen. Mattias Meijer, en av rekryterarna, betonar att de flesta anställda kommer att börja så snart som möjligt, med målet att ha 1500 personer på plats när produktionen startar 2026. I USA kommenterar centralbankens chef Jerome Powell de senaste inflationssiffrorna, som visar att inflationen fortfarande är ett problem och att fler räntehöjningar kan dröja. Marknaden förväntar sig nu en ytterligare räntehöjning i år, trots tidigare förväntningar om två sänkningar. President Trump har också återigen föreslagit att räntorna bör sänkas, vilket har mött kritik, bland annat från Wall Street Journal som ifrågasätter hans förståelse för ekonomiska frågor.

Ekonomiekot inleder med att diskutera stålföretaget Stegra, tidigare känt som H2 Green Steel, som nu rekryterar omkring 650 personer till sitt stålverk i Boden. En av de som ansökt om jobb är Simon Dulin, tidigare anställd på Northvolt, som ser fram emot att vara med från början när maskinerna installeras för att lära sig så mycket som möjligt. Han betonar vikten av att den nya tekniken ska bidra till minskade koldioxidutsläpp och en säkrare arbetsmiljö, och han hoppas kunna hjälpa Stegra att undvika misstag som han anser att Northvolt har gjort. Fabrikens byggområde sträcker sig över 2 km och syftar till att fördubbla Sveriges stålproduktion. Första produktionen av stål är planerad till nästa år, trots att fabriken fortfarande saknar tak och väggar. Stegras vd har noterat att det tar längre tid än förväntat att ställa in produktionen i nya fabriker, vilket gör att de har avsatt en större del av de 75 miljarder kronor som säkrats för projektet till uppstartsfasen. Mattias Meyer, en av rekryterarna, betonar att det är viktigt att anställa personal i god tid, med målet att ha 1 500 personer på plats när produktionen startar 2026. Vidare diskuteras inkomstskillnader i Sverige, där LO:s rapport Makteliten 2023 visar att en företags-vd har en årsinkomst som är 71 gånger högre än en industriarbetares, vilket är den största skillnaden någonsin. I USA kommenterar centralbankens chef Jerome Powell att inflationssiffrorna visar att det finns mer arbete kvar att göra, och att den nuvarande räntepolitiken kommer att förbli restriktiv. Marknaden förväntar sig att centralbanken endast kommer att sänka räntan en gång till i år, vilket har väckt reaktioner, inklusive kritik från Trump som har förespråkat ränte sänkningar, något som Wall Street Journal ifrågasätter.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras stålföretaget Stegra, tidigare känt som H2 Green Steel, som nu rekryterar tidigare anställda från Northvolt. Företaget planerar att anställa omkring 650 personer till sitt nya stålverk i Boden, där Simon Dulin, en Northvolt-medarbetare från Ryssland, har ansökt om en position. Dulin ser fram emot att vara med från början när maskiner installeras, eftersom han anser att det är då man lär sig mest. Han betonar vikten av att den nya tekniken ska användas för att minska koldioxidutsläppen och öka säkerheten på arbetsplatsen, och han hoppas kunna bidra till att Stegra undviker de misstag han anser att Northvolt har gjort. Målet är att Stegras fabrik ska fördubbla Sveriges stålproduktion, men för närvarande saknar stålverket både väggar och tak. Trots detta är det bråttom att rekrytera, enligt rekryteraren Mattias Meijer, som påpekar att de flesta anställda förväntas börja så snart som möjligt, med målet att ha 1 500 personer på plats när produktionen startar 2026. I ekonominyheterna rapporteras även om Tokyobörsens ökning med 1,5 procent, en oförändrad Shanghai-börs, och en ökning på 1,9 procent för Hongkongbörsen. I USA stängde Nasdaq oförändrat medan Dow Jones-index föll med en halv procent. Stockholmsbörsen stängde med en ökning på 0,2 procent, och valutakurserna visar att dollarn kostar 10 kronor och 82 öre, medan euron ligger på 11 kronor och 29 öre.

I avsnittet av Börslunch den 12 februari diskuteras aktuella händelser och rapporter inom finanssektorn. Programledaren och gästerna, Elin Wike och Stefan Olofsson från Sensor Fonder, pratar om den amerikanska KPI som förväntas påverka marknaden, samt om ett teknikhaveri hos Nordnet som ledde till allvarliga säkerhetsproblem. De diskuterar också Storytels starka rapport, där marginalerna överraskade positivt och förväntningar på fortsatt tillväxt i kundbasen. Vidare nämns Sats och deras rapport, samt Biogaia som visar stark tillväxt inom barn- och vuxenhälsa. Medicover rapporterar också starka resultat, trots att deras VD avgår efter 25 år. Diskussionen omfattar även Truecaller och dess utmaningar, samt Fasadgruppen som drabbades av kraftiga aktiefall efter en dålig rapport. Cibus nämns som ett intressant fastighetsbolag med planer på expansion. Avsnittet avslutas med reflektioner kring bank- och fastighetssektorn i förhållande till ränteutvecklingen, där det framhålls att fastigheter kan vara undervärderade. Programmet betonar vikten av att följa marknadsutvecklingen och att investera i både bank och fastigheter för att diversifiera riskerna.

I avsnittet av Börslunch den 12 februari diskuteras aktuella makrosiffror, särskilt den amerikanska KPI, och dess påverkan på börsen. Programledarna Elin Wike och Stefan Olofsson från Sensor Fonder pratar om hur marknaderna kan reagera, med fokus på bank- och fastighetsaktier. En stor händelse är ett teknikhaveri hos Nordnet, där kunder kunde se och potentiellt handla på andras konton, vilket skapar oro kring säkerheten och eventuella böter från Finansinspektionen. Därefter går samtalet över till Storytel, som presenterar en stark rapport med ökande marginaler och en förväntad tillväxt i kundbasen. Det diskuteras även Sats och Biogaia, där båda bolagen visar positiva resultat. Medicover rapporterar också ett starkt fjärde kvartal, men meddelar att deras vd avgår efter 25 år, vilket kan påverka aktiekursen. Vidare berörs Truecaller och dess utmaningar på marknaden, samt Fasadgruppen, som drabbas av en kraftig nedgång efter en dålig rapport. Diskussionerna rör sig också mot Cibus och deras transaktioner på fastighetsmarknaden, där man ser en ökning av affärer och en positiv framtid för bolaget. Avsnittet avslutas med reflektioner kring bank- och fastighetsaktier i en högre räntemiljö, där bankaktier anses vara undervärderade jämfört med fastigheter. Programmet avslutas med tack till gäster och tittare.

I avsnitt 599 av Börspodden diskuterar programledarna aktuella händelser på börsen och rapportperioden som just har inletts. De pratar om Nordnet Markets, som erbjuder börshandlade produkter för att hedga investeringar, och betonar vikten av att förstå riskerna kopplade till dessa produkter. Under avsnittet nämns att index ligger på 2684, vilket är nära all-time high. Det konstateras att rapporterna från mindre bolag börjar komma in, och att det finns tecken på stabilitet och en potentiell vändning på marknaden. Programledarna uttrycker en viss oro över småbolagsrapporter, men ser också positiva signaler från större bolag som visar på ökad aktivitet. Vidare diskuteras amerikansk statsskuld och Trumps uttalanden, vilket väcker en del kritik och oro. De pratar också om svenska bolags återköp av aktier och kvartalsutdelningar, samt hur detta kan påverka aktieägarvärdet positivt. En av veckans händelser är att Klarna meddelar att de kommer att omfamna kryptovaluta, vilket kan öka acceptansen för krypto i Sverige. I avsnittet intervjuas Christoffer Rutgersson, vd för Qliro, som berättar om företagets affärsmodell och tillväxtstrategi. Qliro har sett en 200% ökning av nya handlare och planerar att expandera i Norden. Rutgersson förklarar att kreditförlusterna ligger på 0,74% och att företaget siktar på att öka intäkterna genom att skala upp sin verksamhet. Han nämner också att de har signerat avtal med flera nya kunder, vilket kan bidra till fortsatt tillväxt. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av programledarnas egna investeringar, där de nämner Duroc, Svedbergs och E-Tub. De uttrycker en viss oro över Duroc men är mer positiva till Svedbergs och E-Tub. Programledarna tackar för att lyssna och ser fram emot nästa avsnitt.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras den aktuella arbetslösheten i Sverige, som nu är på den högsta nivån på tre år, med 381 000 personer, eller 7,2 % av arbetskraften, inskrivna som arbetslösa i slutet av januari. Detta är en ökning från 6,8 % under samma period föregående år. Vidare rapporteras att bankernas marginaler för bolån har ökat något och uppgick till 0,81 % i slutet av förra året, jämfört med 0,78 % i september. Finansinspektionens kvartalsrapport visar att bruttomarginalen är skillnaden mellan utlåningsräntan och kostnaden för finansiering. Energibolaget Fortum planerar att utreda möjligheterna att bygga tre nya pumpkraftverk för att stödja den ökande produktionen av väderberoende vind- och solkraft. Dessa pumpkraftverk, som beskrivs som stora uppladdningsbara batterier, ska undersökas i en förstudie som förväntas ta två år och kommer att ligga nära befintliga vattenkraftverk i Värmland och Dalarna. Dessutom berörs förändringar inom producenternas geografiska placering, där rederiet Stena Line har satsat i Nordafrika, delvis på grund av pandemin som har drivit produktionen närmare Europa. VD:n för Stena Line, Niklas Mårtensson, nämner att produktionen för den europeiska marknaden har flyttat närmare, med exempel som Marocko som har byggt upp infrastruktur för att underlätta transport till Europa.

I det senaste avsnittet diskuteras förändringar inom fraktmarknaden och produktionskedjor efter pandemin. Niklas Mårtensson, vd för Stena Line, förklarar hur produktion från Asien har flyttat närmare Europa, särskilt till Nordafrika, där Marocko har blivit en viktig aktör genom att bygga infrastruktur och free economy zones. Detta har öppnat nya affärsmöjligheter för fraktbolag, särskilt inom fordons- och högteknologisk industri. Stena Line har nyligen expanderat sin verksamhet till Nordafrika genom att investera i ett bolag som trafikerar sträckan Marocko-Spanien, och Mårtensson uttrycker en stark tro på marknadens framtid. Vidare nämns att energibolaget Fortum planerar att utreda möjligheten att bygga tre nya pumpkraftverk i Sverige, varav två i Värmland. Mikael Emström från Fortum förklarar hur pumpkraftverk fungerar som uppladdningsbara batterier, där vatten mellan reservoarer används för att producera och konsumera el. De platser som ska undersökas ligger nära befintliga vattenkraftverk, och en förstudie väntas ta två år. Diskussionen inkluderar även miljöpåverkan av dessa projekt.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras förändringar i fraktmarknaden som en följd av pandemin. Rederiet Stena Line planerar att investera i Nordafrika, där produktionen för den europeiska marknaden har flyttat närmare Europa, särskilt till länder som Marocko. Niklas Mårtensson, vd för Stena Line, förklarar att mycket av den tidigare Europaproduktionen i Asien nu ligger närmare Europa, vilket skapar nya affärsmöjligheter för fraktbolag. Marocko har lyckats bygga upp en stark infrastruktur och etablera free economy zones, vilket gör det möjligt att transportera varor till Europa på kort tid, med endast en och en halv timmes båtresa till Spanien. Förändringen i produktionsläget har främst påverkats av pandemin och berör flera industrier, inklusive fordons- och högteknologisk industri. Stena Line breddade sin verksamhet förra året genom att köpa in sig i ett bolag som trafikerar sträckan mellan Marocko och Spanien. Samtidigt rapporteras det om ett svagt ekonomiskt läge i Sverige, där arbetslösheten har ökat och nått den högsta nivån på tre år, med 381 000 personer, eller 7,2 procent av arbetskraften, inskrivna som arbetslösa i slutet av januari.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 11 februari, diskuterades flera viktiga ämnen kopplade till rapporter, förvärvsbolag och fastigheter. Det framkom att aktien för ett specifikt bolag hade fallit kraftigt, vilket förklarades med att förväntningarna var högre än leveransen. Trots detta ansågs rapporten vara positiv, med tecken på förbättringar som började synas under Q2 och Q3, och en stark framtid in i 2025. Stimtech nämndes också som ett bolag med en stark kundlista och förvärv, inklusive ett finskt förvärv under hösten. Diskussionen rörde sig sedan mot fastighetsförvärv och Sniptech, som befann sig i ett hett segment men hade en svag aktiekurs. Det noterades att bolaget hade en stark Q4 med 20 % organisk tillväxt, men nu uppvisade ett tapp. Vidare pratades det om Vibar, som hade en stabil rapport med positiv nettouthyrning under 39 kvartal i rad, vilket bidrar till stigande kassaflöden. Trots en ökning av vakansgraden från 91 till 93, menade deltagarna att detta var en felaktig analys, då uthyrningsgraden förväntades vara stabil och stigande. Wihlborgs nämndes som en framstående aktie, och det diskuterades varför man sålt Wihlborgs för att investera i platser, som ansågs ha bättre tillväxtpotential. Deltagarna reflekterade också över Stockholms kontorsmarknad, där de trodde att det var bäst att undvika investeringar på kort sikt på grund av lågkonjunkturen. Diskussionen inkluderade även fasadgruppen och Bravida, där båda bolagen upplevde kraftiga nedgångar efter rapporter. Det diskuterades hur hög belåning och cykliska segment kan påverka bolag negativt. Avsnittet avslutades med en diskussion om fastighetssektorns värderingar och hur bolagen klarar av högre räntor, med en övergripande slutsats att det finns möjligheter att investera i kvalitetsbolag till rimliga priser. Programmet avslutades med en tyst minut för att hedra tragiska händelser i Örebro.

I avsnittet av Börslunch den 11 februari diskuteras flera aktuella rapporter och förvärv inom fastighetssektorn. Det framkommer att ett bolag har haft en svag rapport som ledde till en nedgång i aktien, trots att förväntningarna var höga. Det nämns att bolaget har visat tecken på förbättring, med en vändning som började i Q2 och fortsatte in i Q4. Fokus ligger även på Stimtech och Hansa, där Hansa erbjuder en bred produktportfölj och har ökat sina marknadsandelar genom förvärv. Diskussionen rör sig sedan till Sniptech, som har en stark position men som också uppvisar en värderingsrabatt. Vidare pratas det om fastighetsförvärv och Vibar, som rapporterar positiv nettouthyrning för 39:e kvartalet i rad, vilket skapar stabila kassaflöden. Det påpekas att vakansgraden har ökat något, men att detta kan vara en tillfällig effekt av omställningar och konkurser. Wihlborgs nämns som en framgångsrik aktie, men det diskuteras också varför vissa investerare har valt att sälja Wihlborgs för att investera i andra bolag som Platser, som har en stark tillväxtprognos. Analysen av Stockholms kontorsmarknad är också en del av diskussionen, där det framhålls att det kan vara klokt att undvika kontorsinvesteringar i Stockholm under rådande lågkonjunktur. Det tas upp att fastighetsbolag har en stabil grund, trots hög belåning, och att det finns en god tillgång till kapital för förvärv och projektutveckling. Avsnittet avslutas med en reflektion över att fastighetssektorn kan erbjuda bra värde och att många bolag har lyckats skapa stigande kassaflöden trots stigande räntor. Programmet avslutas med en tyst minut till minne av tragiska händelser i Örebro.

I avsnitt 161 av podden Affärsvärlden Analys diskuterar Daniel Zetterberg, Björn Rydell och Otto Klaar en rad olika bolag. De inleder med Hemnet, som rapporterade stark tillväxt och en genomsnittlig intäkt per annons på 8 500 kronor, vilket är 40 procent högre än året innan. Hemnet har en stark marknadsposition med 90 procent av bostadstransaktionerna i Sverige. De diskuterar även prissättningen av annonser och jämför med den brittiska motsvarigheten Rightmove. Vidare nämns att Hemnet har en ny produkt, Hemnet Max, för ökad exponering. Sedan går de över till stålbolaget Aleima, som avknoppades från Sandvik 2022 och har dubblerat sitt aktievärde. Aleima fokuserar på specialiserade stålprodukter, vilket ger dem stabilare lönsamhet jämfört med andra stålbolag som SSAB. De bedömer att Aleima kan fortsätta växa inom energiomställning och medtech. Därefter pratar de om BE Group, som säljer standardstål och har en pressad rörelsemarginal. De ser potential för aktien att stiga, vilket resulterar i ett köpråd. I IPO-guiden nämns att byggbolaget Sehed Byggmästargruppen noterades och har haft en positiv start. De diskuterar också rykten kring Röko, en serieförvärvare, och Asker Healthcare, som kan bli aktuella för noteringar. Asmodee, som nyligen avknoppades från Embracer, analyseras också. De har en stor del av sina intäkter från samlarkortsspel som Pokémon och Magic, men verksamheten beskrivs som mer av en distributionsaffär. Trots detta är de positiva till Asmodees brädspelsportfölj. Green Landscaping, som sköter utemiljöer och har haft en svag fjärde kvartal, diskuteras också. De har en hög skuldsättning men stabila kassaflöden. Shamaran, ett Lundinbolag med oljetillgångar i irakiska Kurdistan, nämns i samband med en ny överenskommelse som kan öka deras intäkter avsevärt. De slår om till ett köpråd för aktien. Avslutningsvis pratar de om Midsona, som har haft det kämpigt men gjort framsteg med att minska skuldsättningen. De ger ett spekulativt köpråd för Midsona, med hopp om att företaget kan återhämta sig. Podden avslutas med en uppmaning att skaffa premiumkonto på affärsvärlden för att få fler analyser.

I avsnitt 161 av podden Affärsvärlden Analys diskuterar programledarna Daniel Zetterberg, Björn Rydell och Otto Klaar en rad olika bolag. De inleder med Hemnet, som nyligen presenterade ett starkt bokslut med en genomsnittlig intäkt per annons som ökat till 8 500 kronor, vilket är 40 procent högre än året innan. Hemnet har en stark marknadsposition med 90 procent av bostadstransaktionerna i Sverige, men värderas högt med en P/E på 46. Det har även skett ett vd-byte, där Cecilia Beck-Friis lämnat och Jonas Gustavsson tagit över. Därefter går de vidare till Aleima, en avknoppning från Sandvik, som har sett en mer än fördubblad aktiekurs sedan avknoppningen 2022. Aleima fokuserar på specialiserade stålprodukter och har en stabil lönsamhet jämfört med andra stålbolag. BE Group, som säljer standardstål, har pressade marginaler och en rörelsemarginal på 1,1 procent, vilket gör att programledarna ger aktien ett köpråd baserat på en potentiell uppsida. Programledarna diskuterar även den nyligen avknoppade aktien Asmodee från Embracer, som fokuserar på samlarkort och brädspel. Asmodee har en stark distributionsaffär men är beroende av externa varumärken för intäkterna. De ger aktien ett neutralt råd med en värdering på 15 gånger rörelseresultatet. Green Landscaping, som sköter utemiljöer och har expanderat genom förvärv, rapporterade en svag organisk tillväxt och pressade marginaler i Sverige, men programledarna behåller ett köpråd för aktien. Shamaran, som har oljetillgångar i irakiska Kurdistan, har fått en positiv nyhet om en överenskommelse mellan regeringen i Bagdad och Kurdistan, vilket kan dubbla intäkterna. De ger aktien ett köpråd med en uppsida på 100 procent. Slutligen diskuterar de Midsona, som har haft en tuff period med hög skuldsättning och svag organisk tillväxt. Trots detta har de gjort framsteg i att minska skulden och förbättra marginalerna, vilket leder till ett spekulativt köpråd för aktien. Sammanfattningsvis har avsnittet en blandning av analyser och rekommendationer för olika bolag, med fokus på deras marknadspositioner och framtidsutsikter.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras resultatet av Riksrevisionens granskning av de skatteanstånd som infördes under pandemin för att hjälpa företag att undvika konkurs. Enligt projektledaren Anna Brink har åtgärderna blivit dyrare än förväntat, med en kostnad som nu bedöms till runt 10 miljarder kronor istället för de ursprungliga 2,6 miljarderna. Trots att åtgärderna har varit relativt effektiva, påpekas det att de har varit för omfattande och att många av de företag som fått anstånd redan var i en svår ekonomisk situation. Riksrevisionen noterar också att systemet har varit attraktivt för missbruk, särskilt eftersom det initialt gick att få tillbaka redan inbetalda skatter. För framtida kriser rekommenderas det att sådana åtgärder endast ska användas när bankernas utlåning inte fungerar, samt att statens kostnader för dessa åtgärder behöver synliggöras bättre. Vidare rapporteras att skogskoncernen Stora Enso redovisade en vinst på 121 miljoner euro för det fjärde kvartalet, en ökning från 51 miljoner euro, och föreslår en utdelning på 0,25 euro per aktie. Samtidigt meddelar skogskoncernen Vida att de stoppar all produktion under minst en vecka på grund av en svag trävarukonjunktur och en ansträngd timmersituation, med risk för att stoppet kan förlängas. Avslutningsvis nämns att börserna i Shanghai och Hongkong har sjunkit med 0,1 respektive 0,7 procent, medan Tokyo är stängt.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras den svenska trävaruindustrin, där det framkommer att cirka 90 % av bolagets trävaror går på export. Den tyska industrin har det tufft och den svaga tyska ekonomin påverkar även svenska företag, enligt Stefan Widing, vd för Sandvik, i samband med bolagets delårsrapport. Med valet i Tyskland som närmar sig, där den tyska industrins framtid är en central fråga, blir det tydligt att detta inte bara berör Tyskland utan även Sverige, som har Tyskland som sin viktigaste exportmarknad. Ungefär 10 % av Sveriges årliga export går till Tyskland, vilket gör att den tyska industrins och ekonomins utveckling är av stor betydelse för svenska företag. Peter Bryntesson, vd för underleverantörsorganisationen FKG, påpekar att den tyska fordonsindustrin står inför stora utmaningar och att situationen kan förvärras. Han nämner att det generellt sett går dåligt för Europa, och att det finns en osäkerhet kring hur det nya valet i februari kan påverka fordonsbranschen. Dessutom rapporteras det om ett bud på 97,4 miljarder dollar för att köpa OpenAI, med planer på att slå ihop företaget med Elon Musks sociala medieplattform X. OpenAI:s vd Sam Altman uttrycker skepsis mot budet och erbjuder istället att köpa Twitter för en tiondel av summan. Avslutningsvis ges en översikt över börs- och valutautvecklingen, där Shanghai och Hongkong noteras med minus 0,2 %, medan Nasdaq och Stockholmsbörsen har ökat. Dagens valutakurser visar en dollar till 10,93 och en euro till 11,20.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras de nya tullarna som Donald Trump infört på 25 procent för import av stål och aluminium, vilket påverkar Sveriges export till USA. Ungefär 8 procent av Sveriges export, motsvarande 191 000 ton stål, går till USA, där Tyskland, Nederländerna och Belgien är de enda EU-länder som exporterar mer. Den tyska ekonomin är i en svår situation, vilket även påverkar svenska företag, enligt Stefan Widing, vd för Sandvik, som nämner att det är negativt för dem när det går dåligt för Europa, särskilt Tyskland. Med kommande val i Tyskland är framtiden för den tyska industrin en central fråga, som även berör Sverige, eftersom Tyskland är Sveriges viktigaste exportmarknad med cirka 10 procent av all svensk export. Peter Bryntesson, vd för underleverantörer, påpekar att den tyska fordonsindustrin står inför stora utmaningar, vilket också påverkar deras bransch som levererar till den tyska fordonssektorn.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 10 februari, diskuterades aktuella händelser inom handel och ekonomi, med fokus på handelskriget och tullar. Programledarna Marcus Svedberg från Folksam och Alexandra Jansson från CB Fonder deltog i samtalet. De inledde med att nämna den så kallade Super Bowl-indikatorn, som kopplar resultatet av Super Bowl till S&P 500:s utveckling, men konstaterade att sådana historiska mönster är mer underhållande än användbara för framtidsprognoser. Diskussionen skiftade snabbt till nyligen införda tullar på aluminium och stål, där det framkom att tullar kan påverka marknadens förtroende negativt. Cloetta meddelade att de inte kommer att bygga en ny chokladfabrik i Holland, vilket aktieägarna sett fram emot. Munters sålde av en del av sin verksamhet för 1,1 miljarder, och NCC:s starka rapport ledde trots det till en nedgång i aktiekursen. Det diskuterades även byggsektorn och spekulationer kring ett potentiellt fredsavtal i Ukraina, vilket skulle kunna leda till en återuppbyggnadsboom. Svedberg och Jansson bedömde att oddsen för ett fredsavtal under året är goda, vilket skulle kunna gynna byggbolag. Samtalet berörde också försvarsaktier och hur de skulle påverkas av ett fredsavtal, där det framkom att långsiktiga försvarsanslag sannolikt kommer att öka oavsett utgången av konflikten i Ukraina. Vidare diskuterades tullarnas inverkan på inflation och den globala ekonomin, med en stark betoning på att tullar generellt är skadliga. Det framkom att USA:s ekonomi har växt betydligt snabbare än Europas under de senaste åren, vilket har lett till en starkare aktiemarknad i USA. Samtidigt identifierades ett inflationsproblem i USA, där handelspolitiken ansågs vara en bidragande faktor. Avsnittet avslutades med en diskussion om den europeiska ekonomins framtid och potentiella förändringar i Tyskland, där det fanns en insikt om behovet av reformer för att stimulera tillväxt. Programmet avslutades med en uppmaning att följa med i kommande avsnitt av Börslunch.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 10 februari, diskuterades aktuella händelser inom ekonomi och finans, med fokus på handelskrig och tullar. Programledarna, tillsammans med gästerna Marcus Svedberg från Folksam och Alexandra Jansson från CB Fonder, reflekterade över den pågående osäkerheten på marknaden kopplad till nya tullar på aluminium och stål. De berörde även historiska perspektiv på tullar och hur dessa kan påverka marknaden och ekonomin. Cloetta meddelade att de inte kommer att bygga en ny chokladfabrik i Holland, vilket var väntat av aktieägarna, och Munters sålde av en del av sin verksamhet för att renodla sin affärsmodell. NCC rapporterade om stark omsättning och orderingång, men aktien föll något efter rapporten. Diskussionen rörde sig också mot byggbolag och deras potentiella gynnsamma läge vid ett eventuellt fredsavtal i Ukraina, där oddsen för en uppgörelse under året bedömdes vara goda. Försvarsaktier diskuterades i relation till ökade försvarsanslag i Europa, oavsett utgången av konflikten i Ukraina. Tullarnas påverkan på inflationen var en annan central punkt, där det framhölls att tullar generellt är inflationsdrivande och tillväxthämmande. Avsnittet avslutades med en diskussion om skillnaderna mellan den amerikanska och europeiska ekonomin, där den amerikanska tillväxten framhölls som starkare, men med en varning för inflationsproblem. Deltagarna reflekterade också över den framtida utvecklingen av dollarn och den europeiska aktiemarknaden, med en del förväntningar på att Europa kan få en positiv vändning. Avsnittet erbjöd en djupgående analys av aktuella ekonomiska frågor och hur dessa kan påverka marknaderna framöver.

I detta avsnitt av Dagens Industris analyspodd, som spelades in den 10 februari, diskuterar Felicia Åkerman tillsammans med Mikael Olsson och Robert Andersson aktuella händelser på börsen och kommande rapporter. Börsen har inlett dagen med en ökning på cirka 0,4 procent. Mikael nämner att han skulle vilja vara Stora Ensos vd, Hans Solström, som förväntas presentera en positiv rapport, medan Robert ser fram emot Cloettas vd, Katarina Tell, vars aktie har stigit kraftigt efter att ett fabriksbygge ställts in. Podden tar även upp en nyhet om USA:s tullar på stål och aluminium, som Donald Trump har nämnt, och diskussioner kring hur detta kan påverka företag som SSAB. De konstaterar att företag kan vara bättre förberedda denna gång jämfört med tidigare tullar. Veckan ser ut att bli händelserik med många rapporter från svenska företag, inklusive Embracer och Storskogen, som båda har haft utmaningar men nu visar tecken på förbättring. Embracer har genomfört avknoppningar för att hantera skulder och har nyligen haft framgångar med nya spelsläpp. Storskogen har också lyckats vända sentimentet kring företaget efter att ha fokuserat mer på organisk tillväxt. Lindab förväntas lämna en rapport efter en vinstvarning, vilket skapar osäkerhet kring företagets framtid. Diskussionerna rör också Nibe, som har problem med efterfrågan och fallande marginaler, samt Biogaia, som har en historia av vinstvarningar. Avsnittet avslutas med en blick mot kommande amerikanska KPI-siffror och Fed-chefen Jerome Powells utfrågning i kongressen, där frågor om tullarna och inflationen förväntas komma upp.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras president Donald Trumps beslut att införa 25-procentiga tullar på all import av stål och aluminium, vilket meddelades under en flygresa. Dessa tullar riktar sig mot länder med handelsbarriärer mot USA, inklusive EU, Kanada och Mexiko. Tidigare under veckan pausades ett potentiellt handelskrig mellan USA och dess grannländer i 30 dagar, efter att Kanada och Mexiko lovat att vidta åtgärder mot illegal migration och drogsmuggling. John Reese, professor vid Soder School of Business, belyser att USA och Kanadas ekonomier är djupt integrerade, där nästan 80 % av Kanadas export går till USA, och att ett handelskrig skulle påverka både producenter och konsumenter negativt. Avsnittet berör också den ökande konkursrisken för företag, där över 10 000 företag gick i konkurs förra året, och en fjärdedel av dem hade fått skatteanstånd under pandemin. Helén Olsson, som drev en möbelbutik i över 30 år, berättar om sin tuffa situation efter att ha tvingats stänga företaget efter sin mans bortgång och dalande försäljning. Advokaten Erik Örskog förutspår att många företag kommer att uppleva finansiell press och att antalet konkurser kan öka fram till 2025.

USA kommer att införa 25-procentiga tullar på all import av stål och aluminium, meddelade president Donald Trump under en flygresa. Detaljer om ömsesidiga tullar mot länder med handelsbarriärer mot USA förväntas komma senare i veckan, vilket kan påverka varor från EU. Tullarna kommer även att omfatta Kanada och Mexiko, som är USAs viktigaste handelspartners. Förra veckan pausades ett potentiellt handelskrig med Kanada och Mexiko under 30 dagar efter att dessa länder lovade att vidta åtgärder mot illegal migration och drogsmuggling. Helén Olsson, som drev en möbelbutik utanför Åkersberga i över 30 år, tvingades i somras att låta företaget gå i konkurs på grund av stigande kostnader och dalande försäljning, särskilt efter hennes mans plötsliga död. Under pandemin hade 26 % av företagen fått anstånd med skatten, och många har fortfarande stora skatteskulder att betala tillbaka. Erik Örskog, advokat och konkursförvaltare, förutspår att antalet konkurser kommer att förbli högt. Samtidigt rapporterades inflationssiffror från Kina, där konsumentpriserna steg med en halv procent i januari, vilket var något högre än förväntat. På börserna har Tokyobörsen ökat med 0,1 %, Shanghai med en halv procent och Hongkong med 1,9 %. Stockholmsbörsen var ned med 0,6 % förra veckan, och dollarn kostar 10 kronor 96 öre.

Under pandemin fick många företag skatteanstånd, vilket nu kan leda till en ökning av konkurser. Förra året gick över 10 000 företag i konkurs, och av dessa hade 26 procent fått uppskjuten skatt. Helén Olsson, som drivit en möbelbutik utanför Åkersberga i över 30 år, tvingades i somras att avveckla sitt företag efter sin mans plötsliga bortgång och svårigheter med lönsamheten på grund av stigande kostnader och dalande försäljning. Hon kände att det blev för riskabelt att fortsätta ensam. Erik Örskog, advokat och konkursförvaltare, förutspår att många företag kommer att ha det tufft framöver, med en ökning av konkurser och finansiell press som kan pågå till 2025. Dessutom meddelade USA:s president att landet kommer att införa 25-procentiga tullar på all import av stål och aluminium, även om tidpunkten för införandet är oklar. På börserna rapporterades små uppgångar i Tokyo, Shanghai och Hongkong, medan valutakurserna visade att dollarn kostar 10 kronor och 96 öre och euron 11 kronor och 31 öre.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot extra diskuterar Hanna Malmodin den turbulenta politiska och ekonomiska situationen både i Sverige och internationellt. Veckan präglades av det tragiska massmordet i Örebro, vilket skuggade andra nyheter. Samtidigt pågår en osäkerhet i den globala ekonomin, delvis på grund av USA:s hot om tullar mot Mexiko, Kanada och Kina, vilket har lett till protester i Kanada. Fredrik Sjöholm, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning, förklarar att USA:s protektionistiska politik, som nu även inkluderar tullar för att påverka icke-ekonomiska faktorer som narkotikasmuggling, är en del av en större trend mot slutenhet som har pågått sedan finanskrisen 2008-2009. Dessutom har Kinas svar på USA:s tullar varit snabbt och förväntat, vilket visar på den ökade ekonomiska rivaliteten mellan länderna. Samtalet berör också Tysklands kommande val och den ekonomiska nedgång som landet upplever, där den tyska ekonomin har krympt under två år. Det framhålls att Tyskland, som historiskt har varit en motor för EU, nu står inför stora utmaningar, inklusive en recession och politiska spänningar. Daniel Alling, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent, beskriver hur den politiska debatten i Tyskland har förändrats, där det nu finns en ökad oro för hur USA:s politik kan påverka den tyska ekonomin, särskilt om tullar införs mot EU-produkter. Vidare diskuteras hur Tyskland har blivit mer positivt inställt till statlig industripolitik, vilket står i kontrast till tidigare frihandelsvänliga åsikter. Det finns en allmän oro bland tyska medborgare och företag om framtiden, särskilt med tanke på att stora industrier planerar att säga upp personal. Avslutningsvis reflekteras det över hur den ekonomiska krisen i Tyskland påverkar Sverige och den svenska ekonomin, där det framhålls att den nordiska modellen kan vara en väg framåt för att navigera genom dessa utmaningar. Programmet avslutas med en uppmaning att följa Ekonomiekot extra för kommande nyheter.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes fredagen den 7 februari, diskuterades den aktuella ekonomiska situationen i Sverige och Norden, med fokus på rapporter från verkstadssektorn. Joe Tracy från Handelsbanken och Mattias Eriksson, förvaltare på Pamp, deltog i samtalet. De inledde med att reflektera över hur den svenska börsen har presterat under det senaste året, med en svag svensk krona och en tuff marknadssituation. Det noterades att januari visade tecken på förbättring, med ökat intresse för svenska aktier. Verkstadsbolag som Atlas Copco, Assa Abloy, Hexagon, Alfa Laval och ABB diskuterades, där de flesta visade stabila resultat trots utmanande förhållanden. Volvo nämndes som ett framgångsrikt exempel, särskilt i USA, där efterfrågan på deras produkter är stark. Samtalet berörde också rapporter från andra bolag, inklusive Hexatronic och Embracer, där vissa rapporter mottogs mer positivt än andra. Thule och Dometic jämfördes, med fokus på Thules starka varumärke och produktutveckling. Skanska presenterade en stark rapport som ledde till en aktieuppgång, och diskussionen rörde även framtidsutsikterna för byggsektorn och hur Skanska positionerar sig på marknaden. Sweco och Afry diskuterades också, där Sweco ansågs vara ett bättre investeringsalternativ. Avsnittet avslutades med en blick på kommande rapporter och deltagarna delade sina förväntningar på specifika bolag som Fortnox, AQ och Aligo. Podden avslutades med en uppmaning att följa med nästa vecka för fler insikter.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 7 februari, diskuterades den svenska börsens utveckling och rapporterna från olika bolag. Joe Tracy från Handelsbanken och Mattias Eriksson, förvaltare på Pamp, deltog i samtalet. De inledde med att analysera hur Sverige har presterat under det senaste året och noterade att januari har visat tecken på förbättring. Det diskuterades att den svenska kronan har varit svag, men att det finns hopp om en återhämtning. Verkstadssektorn, som inkluderar stora företag som Atlas Copco och ABB, har rapporterat stabila siffror trots tuffa marknadsförhållanden. Volvo nämndes som ett företag som presterat bra, särskilt i USA, där de har starka marginaler. Programmet tog också upp rapporterna från olika bolag, inklusive Thule, som anses vara en favorit bland konsumenterna, och Skanska, som presenterade en stark rapport som ledde till en aktieuppgång. Diskussionen berörde även Hexagon och Sweco, där Sweco ansågs vara ett bättre investeringsalternativ. Det talades om framtida rapporter och förväntningar på bolag som Fortnox och Phoenix. Avsnittet avslutades med en sammanfattning av de viktigaste punkterna och en påminnelse om att de skulle vara tillbaka nästa vecka för fler analyser.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras den färska delårsrapporten från försvarskoncernen Saab, som visar en vinst före skatt på drygt 1,7 miljarder kronor för det fjärde kvartalet, vilket är 100 miljoner mer än samma period året innan. Intäkterna ökade med nästan 4 miljarder kronor under kvartalet, men orderingången minskade med 44 %. Saabs vd, Mikael Johansson, kommenterar resultatet. Vidare behandlas Statens bolånebank, SBAB, som rapporterade en vinst före skatt på nästan 870 miljoner kronor för det fjärde kvartalet, vilket är drygt 60 miljoner mer än året innan. SBAB har haft högre boräntor än marknadsgenomsnittet de senaste fem åren, vilket framgår av en genomgång av Ekonomiekot. Mikael Inglander, vd på SBAB, påpekar att banken erbjuder något högre räntor än snittet bland alla aktörer, men att de växer i kundantal. Han uppmanar kunder att jämföra priser på SBAB:s hemsida. Det nämns också att bostadspriserna backade i januari, med en genomsnittlig nedgång på cirka 1 % för bostadsrätter och 0,5 % för villor, enligt nya siffror från Svensk mäklarstatistik. Avslutningsvis ges en översikt av aktiemarknaderna med Tokyo minus 0,7 %, Shanghai plus 1 % och Hongkong plus 1 %. Valutakurserna noteras också, där en dollar handlas för 10 kronor och 90 öre och en euro för 11 kronor och 31 öre.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras SBAB, Statens bolånebank, som har haft högre boräntor än marknadssnittet under de senaste fem åren. Mikael Inglander, vd för SBAB, förklarar att banken inte alltid strävar efter att ha det bästa erbjudandet, utan fokuserar på att erbjuda schyssta priser över tid. Ekot har jämfört SBAB:s snitträntor för bolån med andra aktörer och konstaterar att SBAB ligger något högre än snittet för både rörliga och bundna räntor. Inglander uppmanar kunder att göra egna jämförelser och noterar att banken har som mål att nå 10 % av bolånemarknaden, en utmaning med nuvarande marknadsandel på 8,6 %. Vidare rapporteras att bostadspriserna har sjunkit i januari, med en nedgång på cirka 1 % för bostadsrätter och 0,5 % för villor, särskilt i Stockholm där priserna på bostadsrätter sjönk med 2 %. På den internationella börsen har Tokyobörsen gått ner med 0,6 %, medan Shanghai och Hongkong har ökat med 0,5 % respektive 0,3 %. I USA stängde Nasdaq upp med 0,5 % och Dow Jones ner med 0,3 %. Amazon har rapporterat en omsättningstillväxt på 10 % för det fjärde kvartalet, vilket överträffade analytikernas förväntningar, men aktien föll med cirka 4 % i efterhandeln på grund av svaga annonsintäkter och prognoser.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras Statens bolånebank, SBAB, som har erbjudit högre boräntor än genomsnittet på marknaden under de senaste fem åren. En genomgång av Ekonomiekot visar att SBAB:s snitträntor för bolån, jämfört med marknaden, indikerar att banken erbjuder något högre räntor för både rörliga och bundna lån på 1, 2 och 3 år. Mikael Inglander, vd på SBAB, påpekar att bankens konkurrenskraft bedöms utifrån om kunder väljer SBAB framför andra aktörer. Eftersom SBAB är helägt av staten har banken inte lika höga vinstkrav som storbankerna, vilket ger dem möjlighet att erbjuda ett "bra pris".

I avsnittet av Börslunch den 6 februari diskuterades en rad aktuella aktier och företagsrapporter. Medverkande var aktiemäklare Mehrdad Bahadur och analyschef Lars Frick. De inledde med att analysera rapporter från olika bolag, där Paradox och Boliden nämndes som starka exempel. AstraZeneca fick också beröm för sin onkologiportfölj som visade en tillväxt på 27 procent, samt en lovande pipeline med flera kommande läkemedel. Diskussionen berörde även Kinas betydelse för Astra, med en växande marknad för dyrare läkemedel. Betsson presenterade en stark rapport och en extra utdelning, med Turkiet och Brasilien som viktiga marknader. Bufab rapporterade en svagare tillväxt men förbättrad bruttomarginal. Volvo Cars fick kritik för en svag rapport och förutsägelser om utmanande år framöver. Securitas rapporterade också positiva siffror, medan Electrolux ansågs ha flera strukturella problem som kan påverka företaget negativt. Cellavision visade på en minskande tillväxt och utmaningar i olika marknader. Avsnittet avslutades med en uppmaning att följa upp kommande rapporter och att lyssna på framtida sändningar.

I avsnittet av Börslunch den 6 februari diskuteras en rad aktuella företag och deras rapporter, med fokus på aktieanalyser och marknadsutsikter. Deltagarna Mehrdad Bahadur och Lars Frick går igenom rapporter från flera bolag, däribland AstraZeneca, som visade stark tillväxt inom onkologi och en lovande pipeline fram till 2030. De diskuterar även Betsson, som presenterade en stark rapport med ökade marginaler och en extra utdelning, samt Paradox, som har återhämtat sig efter tidigare nedskrivningar och nu visar starka marginaler. Vidare berörs Bufab, vars rapport visade svag organisk tillväxt men förbättrad bruttomarginal, och Volvo Cars, som rapporterade en betydande vinstmiss och utmanande utsikter för 2025. Securitas presenterade en bra rapport med fokus på ökad lönsamhet, medan Electrolux diskuterades som en potentiell kortposition på grund av svaga marknadsutsikter och hög skuldsättning. Avsnittet avslutas med att deltagarna tackar för sig och påminner om kommande rapporter och sändningar. Sammanfattningsvis ger avsnittet en omfattande översikt över aktuella bolagsrapporter och marknadstrender, med fokus på tillväxtpotential och risker.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras en oväntad ökning av inflationen i Sverige, där preliminära siffror visar att inflationen steg från 1,5 % i december till 2,2 % i januari enligt KPIF-måttet. Denna ökning överträffade både ekonomernas förväntningar och Riksbankens prognos, vilket innebär att inflationen nu ligger över Riksbankens mål. Ekonomer beskriver denna situation som en "kalldusch", och den negativa överraskningen kan påverka framtida räntebesked från Riksbanken, där flera nu talar om en räntepaus och att inga fler räntesänkningar kan förväntas inom en snar framtid. I programmet rapporteras även om Volvo Cars, vars vinstsatsning minskade under fjärde kvartalet. En representant för företaget uttrycker att 2025 förväntas bli ett utmanande år med mjuknande efterfrågan, delvis på grund av ökad lokal konkurrens i Kina och prispress på marknaden. Det framhålls att det kan bli svårt att nå samma försäljningsvolymer och lönsamhet som under 2024, även om nya och uppgraderade bilar planeras att lanseras under 2025 och 2026.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras Volvo Cars och deras nyligen presenterade delrapport. Vinsten före skatt har minskat till cirka 3,8 miljarder kronor, delvis på grund av nedskrivningar relaterade till en planerad batterifabrik i Göteborg, som skulle byggas i samarbete med Northvolt. Volvo har nu beslutat att köpa ut Northvolt för att ta över ägandet av fabriken, men det är osäkert om fabriken kommer att byggas. Finanschefen Johan Ekdahl framhäver att företaget ändå gör ett starkt kvartal och förutspår ett rekordår 2024, med en omsättning som passerar 400 miljarder kronor och ett rörelseresultat från kärnverksamheten över 27 miljarder. Trots detta varnar Ekdahl för att 2025 kan bli utmanande på grund av en mjuknande efterfrågan, särskilt påverkad av makroekonomiska faktorer och ökad konkurrens, särskilt i Kina. Vidare diskuteras den osäkerhet som råder kring internationell handel och potentiella handelskrig, med fokus på hur detta kan påverka inflation och priser. Nina Jönsson, vd för Ica-gruppen, betonar vikten av att sprida riskerna genom att diversifiera leverantörer och strategiskt välja varor i sortimentet. I avsnittet nämns också att preliminära inflationssiffror för januari kommer att presenteras, vilket kan påverka Riksbankens beslut om styrräntan.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras de potentiella effekterna av ett eskalerande handelskrig, särskilt med fokus på tullar och deras inverkan på matpriser. Ica-gruppens vd, Nina Björnsson, framhäver att högre tullar kan driva upp inflationen, vilket i sin tur påverkar produktpriser och transportkostnader. Hon påpekar att osäkerheten kring internationella handelsvillkor är stor, särskilt med president Trumps hot om tullar på varor från EU och andra länder. Björnsson betonar vikten av att Ica sprider riskerna genom att diversifiera sina leverantörer och noggrant överväga vilka varor som ingår i sortimentet. Hon nämner att företaget kontinuerligt arbetar med att ha flera producenter för viktiga varugrupper för att kunna hantera de förändrade marknadsförhållandena.

I det här avsnittet av podcasten diskuteras den avslappnande känslan av att vara på semester, med fokus på Ving-effekten. Det beskrivs hur en bra semester kan få hela kroppen att känna sig lugn och ledig, trots att man kanske inte behärskar språket i det land man befinner sig i. Specifikt nämns Mallorca som en populär destination för sommarresor, och lyssnarna uppmanas att boka sin resa via ving.se. Det betonas vikten av att spela ansvarsfullt när det kommer till spel, med hänvisning till åldersgränser och stödlinjer för spelare.

I det senaste avsnittet av Börslunch diskuteras en rad svenska och nordiska företagsrapporter, med fokus på både positiva och negativa reaktioner från marknaden. Programledarna, inklusive Daniel Macfie och Jonas Olavi från Alpcot, analyserar rapporter från företag som Google, AMD, Munters, Assa och Alfa. Google rapporterade en komplex resultat som fick aktien att sjunka trots goda intäkter, främst på grund av lägre förväntningar på molnintäkter och ökade investeringar. AMD:s rapport var också bra, men aktien föll efter att företaget slutade guida för AI-intäkter. Munters och Assa fick negativa reaktioner på sina rapporter, trots att de visade på tillväxt, vilket ledde till en diskussion om marknadens förväntningar och hur aktierna har handlats upp tidigare. Flera industribolag, inklusive Alfa, visade på stark efterfrågan men fick ändå nedgångar i aktiekurserna. Addlife framhölls som en vinnare med stark organisk tillväxt, medan Norion rapporterade bättre resultat och aktieåterköp, vilket kan ge stöd till aktiekursen. Handelsbanken presenterade en stabil rapport, men det diskuterades om aktien har potential att stiga mer i förhållande till andra banker. Husqvarna, som också rapporterade, visade på en osäkerhet kring framtiden, men det fanns en tro på att konsumenten skulle återvända. Bilia och AAK diskuterades också, med fokus på bilmarknadens utmaningar och hur aktierna kan reagera på konjunkturförändringar. Novo Nordisk fick en positiv reaktion efter att ha guidat för ökad kapacitet och försäljning, trots tidigare problem med kommunikation och produktens effektivitet. Avsnittet avslutades med en uppmaning till lyssnarna att följa Börslunch för fortsatt analys av aktiemarknaden.

I det senaste avsnittet av Börslunch diskuteras den aktuella rapportsäsongen med fokus på både svenska och nordiska bolag. Programledarna Daniel Macfie och Jonas Olavi, allokeringschef på Alpcot, analyserar olika företagsrapporter och marknadsreaktioner. De noterar att många rapporter har mottagits negativt, trots att resultaten i vissa fall har varit i linje med förväntningarna. Till exempel diskuterar de en amerikansk rapport som visade på lägre intäkter inom molntjänster än förväntat, vilket ledde till en nedgång i aktien trots att den övergripande prestationen var stark. Flera bolag, som Munters, Assa och Alfa, har också rapporterat med blandade resultat, där förväntningarna på aktieutveckling har varit höga. Munters aktie föll kraftigt efter rapporten, trots att de visade en ökning i småskaliga ordrar. Diskussionen berör även AMD:s rapport, där marknaden reagerade negativt på att vd:n slutade guida för AI-intäkter, vilket ledde till en nedgång i aktien. Flera industribolag har också kommit med rapporter som inte har imponerat, och programledarna reflekterar över hur marknaden kan vara överreaktiv, särskilt när aktier har handlats upp kraftigt tidigare. De lyfter även fram Addlife som en vinnare med stark organisk tillväxt och goda marginaler. Handelsbankens rapport får också uppmärksamhet, där fokus ligger på kostnadskontroll och stabilitet. Det diskuteras om aktiemarknaden är på väg att omvärdera vinster och multiplar, vilket kan påverka framtida aktiekurser. Avsnittet avslutas med en uppmaning att följa Börslunch för att hålla sig uppdaterad om aktiemarknaden och kommande rapporter.

I avsnitt 598 av Börspodden diskuterar programledarna John och Johan aktuella händelser på börsen och rapporter från olika företag. De inleder med att nämna Örebrokatastrofen och reflekterar över sin föreläsning där 2014. De går vidare till att prata om det svajiga indexet, som ligger på 2625, och hur marknaden reagerar på politiska händelser, inklusive Donald Trumps agerande kring handelskrig. De noterar att konsumenterna i Sverige börjar visa tecken på ökad aktivitet, vilket kan påverka detaljhandeln positivt. Programmet tar också upp företag som New Wave, som har en rapport på väg, och Torsten Jansson, företagets VD, som är aktiv på sociala medier. De diskuterar även Kinneviks rapport och jämför företagets prestationer med andra investmentbolag. Vidare pratar de om fastighetsbolagens påverkan på småstäder och föreslår statliga insatser för att motverka tomma lokaler. De går igenom olika pressmeddelanden från bolag som Implantica och Profilgruppen, och kritiserar deras kommunikation. Beijer Alma och Midsona tas också upp, där de diskuterar ledarskapsförändringar och framtidsutsikter. Embracer och deras nya spel "Kingdom Come: Deliverance 2" får också uppmärksamhet, med positiva signaler kring försäljningen av spelet. Avsnittet avslutas med en diskussion om aktier, där programledarna delar med sig av sina investeringar och uppmanar lyssnarna att kontakta dem för frågor. De betonar vikten av att hålla sig informerad och att vara medveten om riskerna i aktiehandel.

I det senaste avsnittet av podcasten Untitled diskuterades flera viktiga ekonomiska nyheter. Novo Nordisk, den danska läkemedelsjätten, rapporterade ett rörelseresultat på över 56 miljarder svenska kronor för det fjärde kvartalet, vilket överträffade förväntningarna, och försäljningen av bantningsläkemedlet WeGovy mer än fördubblades under perioden. Handelsbanken redovisade en vinst före skatt på nästan 9,7 miljarder kronor för samma kvartal, vilket är en liten nedgång från föregående års 9,8 miljarder. Banken föreslår en extra utdelning på 7,50 kronor per aktie. ICA-gruppen visade en vinst som var 15 % sämre än året innan, med 790 miljoner kronor, vilket vd Nina Jönsson kopplar till hushållens försiktighet och vikten av låga priser. Husqvarna rapporterade en ökad förlust på nästan 1,5 miljarder kronor, jämfört med 1,3 miljarder året innan, på grund av lägre konsumentefterfrågan. Vidare diskuterades Northvolts kostnader för advokater och rådgivare under sin rekonstruktion i USA, där företaget har betalat över 100 miljoner kronor på drygt en månad. Totalt handlar det om cirka 120 miljoner kronor för arbete under en månad, med timpriser som når över 26 000 kronor. Northvolt kommenterade att det är vanligt att anlita konsulter under omstruktureringsprocesser. Avslutningsvis nämndes att det pågår handelskonflikter mellan USA och Kina, med strafftullar på importerade varor, medan marknaderna i Asien visade blandade resultat. Valutakursen för en dollar var 10,96 kronor och en euro handlades ut.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot, presenterat av Filip Ramqvist, diskuteras flera viktiga delårsrapporter från olika företag. Handelsbanken redovisar en vinst före skatt på nästan 9,7 miljarder kronor för det fjärde kvartalet, vilket är en liten nedgång från 9,8 miljarder kronor året innan. Banken föreslår en extrautdelning på 7,50 kronor per aktie. Samtidigt rapporterar Husqvarna en förlust på nästan 1,5 miljarder kronor, en ökning från förlusten på 1,3 miljarder kronor föregående år, vilket bolaget kopplar till lägre konsumentefterfrågan. Vidare diskuteras batteritillverkaren Northvolt, som genomgår en Chapter 11-rekonstruktion i USA och har redan spenderat över 100 miljoner kronor på advokater och rådgivare under en dryg månad. Kostnaderna för dessa tjänster är ovanligt höga, med timpriser som når upp till 26 000 kronor. Northvolt kommenterar att det är vanligt att arbeta med konsulter under en omstruktureringsprocess. Dessutom rapporteras att US Postal Service tillfälligt stoppar leveranser från Kina på grund av en ny tullavgift på 10 % på importerade varor, vilket Kina svarar på med egna strafftullar. Börsen i Indokina har öppnat för första gången sedan Trumps strafftullar infördes, med Shanghai som visar en ökning på 0,6 %. Slutligen redovisar Googles moderbolag Alphabet en vinstökning på 28 % för det fjärde kvartalet, men omsättningen var något lägre än förväntat, vilket ledde till en aktiefall på 9 % på Wall Street.

I det senaste avsnittet av ekonominyheterna med Philip Ramqvist diskuteras flera viktiga ekonomiska händelser. Först presenteras en delårsrapport från Googles moderbolag Alphabet, där vinsten ökade med 28 % under det fjärde kvartalet, men omsättningen var något lägre än analytikernas förväntningar. Annonsering är den främsta drivkraften bakom resultatet, medan intäkterna från molntjänster visar tecken på avmattning. Som en följd av detta föll aktien med 9 % på Wall Street. Vidare tas batteritillverkaren Northvolt upp, som har stora kostnader relaterade till sin rekonstruktion i USA. Under en dryg månad har företaget spenderat över 100 miljoner kronor på advokater och rådgivare, med en genomsnittlig kostnad på cirka 15 000 kronor per timme för advokater från en av byråerna. I vissa fall har kostnaden per timme överstigit 26 000 kronor. Northvolt kommenterar att det är vanligt för företag att arbeta med konsulter, särskilt under en omstruktureringsprocess som Chapter Eleven.

I avsnittet av Börslunch den 4 februari diskuteras flera aktuella händelser på börsen, inklusive pausade tullar och en omvänd vinstvarning från Biogaia. Programledarna Fredrik Skoglund och Stefan Wård analyserar marknadens reaktioner och osäkerhet kring tullarna, särskilt med tanke på att Kanada och Mexiko nyligen återkommit i fokus. Det framkommer att det är svårt att förutspå effekterna av tullarna på marknaden. Nordic Waterproofing får ett bud på 182,50 kronor, vilket styrelsen accepterar, och aktien reagerar positivt. Biogaia rapporterar en omvänd vinstvarning och aktien stiger, medan Nobia visar minskad omsättning men ett förbättrat justerat rörelseresultat. Embracer handlas ner kraftigt efter en avknoppning och diskussioner om deras framtidsutsikter pågår. Kinnevik presenterar en rapport som visar på navtillväxt och stark utveckling för kärninnehaven, vilket ger en positiv bild av bolaget. Diskussioner förs även kring SLP, ett logistikbolag, som rapporterar en stark tillväxt. Exitec, som är en aktie i modellportföljen, förväntas också ha goda framtidsutsikter trots en svag rapport. Getinge får uppmärksamhet för sin potential att leverera hög ebit-tillväxt framöver, trots att marknaden är negativ. Vidare diskuteras Bonavas vd:s optimistiska syn på marknaden och kommande rapporter från Dynavox och Securitas, där förväntningar på förbättrade marginaler finns. MTG nämns som ett bolag med hög vinsttillväxt men låg värdering, och Hexatronic förväntas rapportera snart. Avsnittet avslutas med en diskussion om Storytel och Spotify, där förväntningar på höjd guidance och starka resultat uttrycks. Programmet betonar vikten av att följa marknadsutvecklingen och att ladda ner EFN-appen för mer information.

Ekonomiekot inleds med att rapportera om de strafftullar som USA:s president Donald Trump införde mot kinesisk import, vilket trädde i kraft på morgonen. Kina svarar med egna tullar på amerikansk råolja, flytande naturgas och kol, med tullsatser på 10 respektive 15 procent. Dessa tullar träder i kraft på måndag och markerar en eskalering av handelskriget mellan USA och Kina. Det rapporteras att Trump och Kinas president Xi Jinping planerar ett telefonsamtal inom kort, och det finns indikationer på att Kina kan vara öppet för förhandlingar. Samtidigt redovisar Nintendo en lägre vinst än väntat för det tredje kvartalet och sänker sin prognos för helåret. Dessutom vill den krisdrabbade batteritillverkaren Northvolt införa ett bonusprogram på över 60 miljoner kronor för sina anställda i Skellefteå, vilket syftar till att belöna och behålla personal under en kritisk period. Avslutningsvis rapporteras det om en ökning av matpriserna i januari, där 29 % av varorna blivit dyrare, med störst prisökningar på kaffe, apelsinjuice och kakao.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras de nya strafftullarna som USA infört mot Kina, där president Donald Trump meddelade att kinesisk import beläggs med tullar på 10 %. Kina svarade snabbt med att införa egna tullar på amerikansk råolja, flytande naturgas och kol, samt på jordbruksmaskiner och vissa bilar, med tullar på 10 respektive 15 procent. Dessa tullar träder i kraft på måndag och kan ses som en eskalering av det handelskrig som många befarat. Det rapporteras att Trump och Kinas president Xi Jinping planerar ett telefonmöte inom kort för att diskutera situationen, och det finns indikationer på att den kinesiska regeringen kan vara öppen för förhandlingar. Vidare behandlas Northvolt, en krisdrabbad batteritillverkare, som ansökt om att införa ett bonusprogram på över 60 miljoner kronor för sina anställda i Skellefteå, vilket syftar till att belöna och behålla personal under en kritisk period. Slutligen rapporteras om en ökning av priserna på livsmedel, där januari visade den största prisökningen på en månad sedan mars 2023, med särskilt stora prisökningar på kaffe, apelsinjuice och kakao.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 3 februari, diskuterades de negativa reaktionerna på marknaden efter att Donald Trump infört tullar, vilket har lett till en upptrappning av handelskriget mellan USA, Kanada, Mexiko och Kina. Programledarna, Anna-Karin Hempel från Alfred Berg och Mathias Sundling från Handelsbanken, analyserade marknadens reaktioner och konstaterade att det är en risk-off-stämning, där cykliska verkstadsaktier och kryptovalutor drabbas hårt. Trots detta har kreditmarknaden visat sig vara stabil, med inga större rörelser i krediterna, vilket Anna-Karin påpekade. Det diskuterades även statistik från UC som visar att konkurserna i Sverige minskar, vilket är en positiv nyhet. Inköpschefsindex för den svenska verkstadssektorn visade sig vara stark, även om det finns en mjukare trend i Europa. Marknaden verkade överraskad över tullarna, trots att det fanns förväntningar på dem. Det framkom att det kan vara en förhandlingsstrategi från Trumps sida, och att det finns en oro för att tullarna kan leda till en recession i USA. Vidare diskuterades hur inflationen kan påverka krediter och hur osäkerhet generellt påverkar marknaden. Det konstaterades att högre räntor kan påverka kapitalintensiva industrier negativt. Programmet berörde också effekterna av handelskriget på priser i Mexiko och hur det kan påverka den amerikanska ekonomin. Samtalet rörde sig också mot specifika aktier och sektorer som drabbats av nedgångar, särskilt inom fordonsindustrin och kryptovalutor. Det framhölls att marknaden har en förmåga att anpassa sig och att det finns potential för tillväxt trots de nuvarande utmaningarna. Avsnittet avslutades med en blick framåt mot kommande rapporter och en fortsatt bevakning av handelskriget.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 3 februari, diskuterades de negativa reaktionerna på marknaden efter Trumps tullar och den upptrappade handelskonflikten mellan USA, Kanada, Mexiko och Kina. Anna-Karin Hempel, kreditförvaltare på Alfred Berg, och Mathias Sundling, aktiestrateg på Handelsbanken, delade sina insikter. Mathias påpekade att marknaden reagerade med en risk-off attityd, vilket ledde till nedgångar i cykliska verkstadsaktier och kryptovalutor. Trots detta var det ingen panik på aktiemarknaden, och kreditmarknaden visade inga stora rörelser. Det noterades även att konkurserna i Sverige minskar och att den svenska verkstads-PMI var relativt stark, även om Europa visade tecken på svaghet. Diskussionen rörde sig även kring hur tullarna kan påverka inflationen och den amerikanska ekonomin, där det framkom att ökad inflation kan få negativa konsekvenser för Trump och hans administration. Vidare diskuterades hur marknaderna kan anpassa sig till förändringar och hur olika sektorer, som fastigheter och fordon, kan påverkas av tullarna. Avsnittet avslutades med att panelen reflekterade över den kommande rapportveckan och vikten av att följa handelskonflikten, som fortsätter att dominera marknadsdiskussionerna.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras den pågående handelskonflikten mellan USA och Kina, som intensifierades efter att den nyvalde presidenten Donald Trump införde strafftullar på kinesisk import. Detta ledde till en skakig start för de asiatiska börserna, där Hongkong och Taipei visade nedgångar. Kinas börser är stängda för det kinesiska nyåret, men landets handelsministerium har meddelat att de planerar motåtgärder mot USA. Samtidigt kämpar Kina med en svag ekonomi, präglad av en osäker fastighetsmarknad och låg inhemsk konsumtion. I avsnittet berörs även hur pandemin har förändrat arbetslivet, med fokus på distansarbete och ny teknik. Ericssons VD, Börje Ekholm, förutspår att dessa förändringar kommer att leda till ökad produktivitet i framtiden. Han nämner att företag som Ericsson och Nordea har infört flexibla arbetsmodeller, där anställda kan arbeta hemifrån upp till två dagar i veckan. Ekholm betonar att den nya teknologin och arbetssätten kommer att bidra till en förbättrad produktivitet, vilket är avgörande för att löner och vinster ska kunna öka. Avsnittet avslutas med aktuella valutakurser, där en dollar kostar 11 kronor 24 öre och en euro 11 kronor 50 öre.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras det pågående handelskriget mellan USA och Kina, som har intensifierats efter Donald Trumps beslut att införa nya tullar på kinesisk import. Detta har resulterat i en skakig start för de asiatiska börserna, där Hongkong föll med drygt 1 % och Taipei med över 4 % vid öppnandet. Kinas börser är stängda för firandet av månnyåret, men Kinas handelsministerium har meddelat att de kan vidta motåtgärder mot USA. Kinas president Xi Jinping har ännu inte kommenterat tullarna, men det finns oro för att handelskonflikten kan eskalera. Samtidigt kämpar Kina med en svag ekonomi, där fastighetssektorn fortfarande inte återhämtat sig och den inhemska konsumtionen är låg. Vidare diskuteras hur pandemin har förändrat arbetsmetoder, med fokus på distansarbete och ny teknik. Ericssons VD Börje Ekholm uttrycker optimism om att dessa förändringar kommer att öka produktiviteten på sikt, särskilt med hjälp av AI och nya arbetssätt. Han nämner att företagsledare har sett hemarbete som en viktig förändring, även om vissa företag har återgått till mer traditionella arbetsrutiner. Ericsson har infört en policy som tillåter tre dagar på kontoret och två dagar på distans, vilket även Nordea har implementerat. Avslutningsvis ges en översikt av valutamarknaden, där en dollar kostar 11 kronor 23 öre och en euro står i 11,50.

I det senaste avsnittet av ekonomiekot diskuteras det pågående handelskriget mellan USA och Kina, som intensifierades efter Donald Trumps beslut att införa nya tullar på kinesisk import. Detta ledde till en skakig start på det kinesiska nyåret för asiatiska börser, där Seoul föll mer än 2 % och Hongkong drygt 1 %. Taipei upplevde en kraftig nedgång på över 4 %, med halvledarjätten TSMC som föll med 6 %. I Kina, där börserna är stängda under nyårshelgen, har president Xi Jinping ännu inte kommenterat de nya amerikanska tullarna på 10 %, men det finns indikationer på att Kina kan vidta motåtgärder, vilket väcker oro för en upptrappning av handelskriget. Samtidigt kämpar Kina med en svag ekonomi, präglad av en fastighetssektor som inte återhämtar sig och låg inhemsk konsumtion. I Hongkong, som håller öppet, har marknaden minskat med 1,1 %. För att undvika en eskalering av konflikten med USA är Peking berett att göra flera policyjusteringar, enligt rapporter från Wall Street Journal. Under förra veckan steg Stockholmsbörsen med 0,9 %, och valutakursen visar att en dollar kostar 11 kronor 24 öre, medan euron står i 11,50.

I detta avsnitt av Ekonomiekot Extra diskuteras den ökande våldsvågen i Sverige, särskilt sprängningar och skjutningar, som har påverkat bostadsmarknaden och människors trygghet. Redan under januari 2023 har över 30 sprängdåd rapporterats, med särskilt fokus på områden i Stockholms län som Tumba, Bredäng och Farsta. Invånare som Per, som skadades av en explosion, uttrycker en stark önskan att flytta från sina hem på grund av den ökande otryggheten. Det framkommer att sprängningar påverkar bostadspriser och försäljning, där områden med hög kriminalitet ofta har lägre priser. Mäklarna noterar att köpare nu är mer försiktiga och undersöker grannskapets säkerhet noggrant, inklusive att kontrollera om någon i fastigheten har en brottslig bakgrund. Forskning visar att sprängningar kan leda till en kortsiktig prisnedgång på cirka 5 procent i närområdet. Det diskuteras även hur trygghet har blivit en avgörande faktor vid bostadsflytt, något som tidigare inte varit lika centralt. Polisen varnar för att sprängningarna kan fortsätta och att det kan bli värre, vilket skapar en oro bland invånarna. Samtidigt påverkas även fastighetsägare och företag av den rådande situationen, vilket kan leda till ökade försäkringskostnader. Avsnittet avslutas med en diskussion om hur räntan och ekonomiska faktorer kan påverka bostadspriserna framöver, med förväntningar om stigande priser under 2025.

I det senaste avsnittet av Börslunch diskuteras flera aktuella händelser och rapporter från börsen. Börsen visar en uppgång, men det är en spretig utveckling. Det framhävs att svenska verkstadsbolag, som SKF och Sandvik, står inför ökad konkurrens, särskilt från lokala aktörer i Kina. AI-teknologier i Kina förbättrar produktionskapaciteten, vilket påverkar marknadsandelar. AP-fonderna ska genomgå en omstrukturering där sexan slussas in i tvåan, vilket väcker diskussioner om konsolidering inom finansbranschen. Hexagon rapporterar en bättre än förväntad topline och marginal, med Kina som en stark marknad. Det finns en skepsis bland internationella investerare, men Hexagon anses ha potential för tillväxt. SKF:s rapport visar en stark industridivision men en svagare bildivision, vilket påverkar aktiens värdering. Det diskuteras även vinstvarningar från Medcap och Crayon, samt Electrolux och Electrolux Professional, där den senare presterar bättre. Hemnet rapporterar om ökad aktivitet på bostadsmarknaden, vilket skapar optimism. Autoliv spår en blygsam tillväxt och påverkas av negativa valutaeffekter. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av dagens rapporter och en påminnelse om nästa sändning.

I det senaste avsnittet av Börslunch diskuterades en mängd rapporter och marknadsrörelser. Börsen visade en uppåtgående trend men med varierande resultat bland olika aktörer. Fokus låg på konkurrensen i Kina, där lokala företag tar marknadsandelar från svenska verkstadsbolag som SKF och Sandvik, som nu måste anpassa sig genom att skapa lokala varumärken. Det diskuterades även om AP-fondernas omstrukturering, där flera fonder ska slås ihop, vilket är en del av en större trend av konsolidering inom finansbranschen. Hexagon presenterade en rapport som överträffade förväntningarna, med positiva tecken från den kinesiska marknaden, trots tidigare skepticism från internationella investerare. SKF:s rapport visade på en stark industridivision men svagare resultat från bilsegmentet, vilket ledde till en nedgång i aktien trots positiva tillväxtsignaler i Nord- och Sydamerika. Diskussionen berörde även andra bolag som Addnode och Electrolux, där det framkom att förändringar i affärsmodeller och marknadsstrategier påverkar resultaten. Hemnet visade tecken på ökad aktivitet på bostadsmarknaden, vilket kan skapa mer förtroende bland investerare. Avsnittet avslutades med en uppmaning att följa upp de kommande amerikanska rapporterna.

I det senaste avsnittet av podden Kort & Lång, som spelades in den 31 januari, diskuterar Felicia Åkerman och hennes kollegor Agneta Jönsson och Robert Andersson den aktuella börsutvecklingen och de senaste rapporterna från olika företag. Vid inspelningstillfället är OMXS30 upp med ungefär en halv procent. Hemnet rapporterar en nedgång på 3,2 procent efter att ha höjt sina annonspriser kraftigt, vilket väcker frågor om hållbarheten i deras affärsmodell. Lagercrantz och Hexagon rapporterar starka resultat, med Hexagon som stiger över 7 procent, medan Lagercrantz ökar med 3,7 procent. Diskussionen rör sig också till verkstadssektorn där orderingången ser lovande ut, vilket kan indikera en positiv konjunktur. SKF har dock valt att endast guida för kvartalet, vilket kan spegla osäkerhet i marknaden. Electrolux och Intrum nämns också, där Intrum har stora skulder och arbetar med en företagsrekonstruktion för att hantera sin situation. Podden berör även den svenska konsumenten och hur olika företag, som Revolution Race och Dometic, rapporterar om sina försäljningssiffror. Det diskuteras också om storbankernas rapporter, där SEB och Nordea presenterar stabila resultat utan överraskningar. SEB lanserar ett återköpsprogram istället för att höja utdelningen, vilket väcker frågor om marknadens reaktion på detta beslut. Avsnittet avslutas med en diskussion om kommande rapporter och potentiella investeringar, där både Nordnet och Avanza nämns i samband med deras expansion till Tyskland. Stillfront och Embracer diskuteras också, där Stillfronts nedskrivning av goodwill och Embracers positiva framtidsutsikter står i fokus. Podden ger en omfattande översikt av den nuvarande marknadssituationen och bolagens prestationer, vilket ger lyssnarna en djupare förståelse för den ekonomiska kontexten.

I det senaste avsnittet av "Kort & Lång" från Dagens Industri, som spelades in den 31 januari, diskuterar programledaren Felicia Åkerman tillsammans med kollegorna Agneta Jönsson och Robert Andersson den aktuella börsutvecklingen och de senaste rapporterna från olika företag. Vid inspelningstillfället var OMXS30 upp cirka 0,5 procent. Hemnet presenterade en rapport som ledde till en nedgång på 3,2 procent i aktiekursen, vilket Robert förklarar med att företagets affärsmodell är beroende av höga tillväxttakter, som kan vara svåra att upprätthålla. De diskuterar också rapporterna från Lagercrantz och Hexagon, där båda bolagen visade starka resultat, men Robert påpekar att Lagercrantz kan vara övervärderat. Verkstadsssektorn får också en genomgång, där orderingången ser lovande ut, vilket kan indikera en positiv konjunktur. SKF har dock slutat att ge prognoser för helåret, vilket Agneta noterar som en intressant utveckling. Electrolux diskuteras också, där bolaget påverkas av externa faktorer som valutakurser och råvarupriser. Intrum, som har stora skulder, genomgår en företagsrekonstruktion för att hantera sin finansiella situation. Programmet berör även konsumtionssiffror och hur olika bolag som Revolution Race och Dometic presterar i en osäker ekonomisk miljö. Avslutningsvis diskuteras bankernas rapporter, där SEB och Nordea presenterade stabila resultat men valde olika strategier för utdelningar och återköp av aktier. Robert och Agneta diskuterar fördelarna med återköp jämfört med utdelningar och hur det kan påverka aktieägarna. Avsnittet avslutas med en förhandsvisning av kommande rapporter och bolagsnyheter.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras SKF:s finansiella resultat, där vinsten före skatt uppgår till cirka 2 miljarder kronor, trots en svag efterfrågan som vd Rickard Gustafsson påpekar. Företaget har rapporterat negativ organisk tillväxt under sex kvartal i rad, vilket indikerar en generellt svag marknad, även om det finns variationer mellan olika sektorer och länder. SKF fungerar som en konjunkturmätare och påverkas av geopolitisk osäkerhet. Vidare nämns att Apple har rapporterat sin högsta omsättning någonsin. En viktig nyhet är att drivmedelsbolagen Circle K, Preem och OKQ8 har slutat publicera rekommenderade priser på sina webbplatser för att undvika ett vite på 100 miljoner kronor, efter att Konkurrensverket konstaterat att de kan ha brutit mot konkurrenslagen. Avsnittet berör också frågor kring gängkriminalitet och sprängningar i vissa områden. Investor framhäver en förändring i handelsmönster, där mer varor nu kommer från den närregionen istället för Asien. Avslutningsvis ges en översikt av börsutvecklingen, där Tokyo, Shanghai, Hongkong, Nasdaq, Dajuns och Stockholmsbörsen alla visar små uppgångar. Valutakurserna noteras med 1 dollar till 11,15 och en euro till 11,8.

I den andra upplagan av Morgon diskuteras hur produktionen av komponenter har flyttats närmare fabriker i Europa som en direkt konsekvens av pandemin, som nu har varit ett faktum i fem år. Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt Näringsliv, påpekar att företag har blivit mer medvetna om vikten av att ha leverantörer nära sina fabriker för att undvika problem som uppstod under pandemin, där transporten av komponenter blev svår och nedstängningar i olika länder påverkade produktionen negativt. Företag som Volvo har även bekräftat att de har fokuserat på att ha leverantörer närmare slutproduktionen, vilket ökar motståndskraften i värdekedjorna. Samtidigt rapporteras det att stora drivmedelskedjor i Sverige har slutat publicera rekommenderade priser för drivmedel på sina webbplatser för att undvika böter, efter att Konkurrensverket konstaterat att detta kan ha använts för att samordna priser i strid med konkurrenslagen. Dessutom presenterade Apple sitt resultat för det första kvartalet i sitt brutna räkenskapsår, med en vinst på 2,40 dollar per aktie, vilket överträffade analytikernas förväntningar. Aktieindex i Tokyo, Nasdaq och Stockholmsbörsen visade också positiva siffror under veckan.

I det senaste avsnittet av podden diskuteras hur produktionen av komponenter har flyttats närmare fabriker i Europa som en direkt konsekvens av pandemin, som nu har varit en del av vår verklighet i fem år. Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt Näringsliv, förklarar att pandemin orsakade stora problem för tillverkarnas leverantörer, inklusive svårigheter med frakt och nedstängningar i olika länder som påverkade produktionen negativt. Detta ledde till att europeiska fabriker drabbades hårt ekonomiskt. För att motverka dessa problem har företag nu börjat fokusera på att ha underleverantörer närmare sina fabriker i Europa. Wallenberg betonar att många företag arbetar med att diversifiera sina leveranskedjor för att undvika framtida störningar. Avsnittet tar också upp att flera av Sveriges största drivmedelskedjor, inklusive Circus K, Preem och OKQ8, har slutat publicera rekommenderade priser för drivmedel på sina webbplatser för att undvika böter, efter att Konkurrensverket konstaterat att dessa priser kan ha använts för att samordna prissättningen i strid med konkurrenslagen. Avsnittet avslutas med att notera att Tokyo har stigit, vilket kan relateras till globala ekonomiska trender.

I det senaste avsnittet av podden Kort & Lång, som sändes den 30 januari, diskuterar Felicia Åkerman och makroexperten Viktor Munkhammar de senaste centralbanksbeskeden, särskilt från ECB, FED, Riksbanken, Bank of England, Norges Bank och Bank of Canada. ECB har just sänkt räntan, vilket var väntat, och Lagarde uttrycker en viss optimism angående framtida inflation och löneutveckling, trots en svag BNP-tillväxt i euroområdet. BNP-siffrorna visade stagnation i fjärde kvartalet, med Tyskland som en särskilt svag punkt. Munkhammar påpekar att ECB:s kommande beslut kommer att påverkas av inkommande statistik och att de förväntas fortsätta sänka räntan fram till halvårsskiftet. Riksbanken har också sänkt räntan och indikerar att de nu ligger på en stabil nivå, men det finns osäkerhet kring framtida sänkningar. Det nämns att hushållens konsumtion visar tecken på ökning, vilket kan påverka Riksbankens beslut. KI-barometern indikerar att hushållens optimism har ökat, vilket kan vara en positiv signal för ekonomin. När det gäller den amerikanska centralbanken, FED, har de hållit räntan oförändrad, men signalerna från Powell tyder på att de vill se mer framsteg innan de överväger sänkningar. Det finns också oro kring den ekonomiska politiken i USA, inklusive tullar och skattesänkningar, som kan påverka tillväxten. Avsnittet avslutas med en uppmaning att lyssna på Makrorådet för mer djupgående diskussioner kring dessa ämnen.

I avsnittet av Börslunch den 30 januari diskuterar programledarna den pågående rapportsäsongen och dess reaktioner på marknaden. Anders Rudolfsson från DNB och Peter Lindvall deltar för att ge sina insikter. De konstaterar att rapportsäsongen har varit överlag positiv, med flera bolag som visat starka resultat, som BHG som steg med 20 % efter sin rapport. Epiroc presenterar också en stark rapport med bra kassaflöde och fortsatt efterfrågan på gruvutrustning, trots en svagare byggmarknad. Green Landscaping får kritik för sin rapport, där Sverige presterar dåligt, men förväntas återhämta sig. Electrolux rapporterar neutralt, men marknaden hade högre förväntningar, vilket påverkar aktiekursen negativt. VNV Global diskuterar sina investeringar i samåkningstjänster och ser potential för värdeökning. Nordea rapporterar i linje med förväntningarna och planerar aktieåterköp. Evolution Gaming har en svag rapport och sänker sina marginalmål, vilket skapar oro bland investerare. Revolution Race rapporterar stark tillväxt och hög bruttomarginal, vilket ger hopp om fortsatt framgång. ABB:s rapport visar god orderingång, men aktien påverkas av osäkerhet kring styrelsen. Avsnittet avslutas med en diskussion om ECB:s kommande räntebesked, där förväntningarna är på en höjning med 25 punkter. Programmet ger en översikt av aktuella marknadsreaktioner och företagsresultat, vilket ger en inblick i den ekonomiska situationen.

I det senaste avsnittet av ekonomiekot diskuteras flera företags resultat för det fjärde kvartalet. Livsmedelskoncernen Axfood rapporterar en vinstminskning på 160 miljoner kronor, vilket tillskrivs en mer återhållsam konsument och intensiv konkurrens. Klädjätten H&M ser en liten ökning i vinsten till över 4 miljarder kronor, men planerar samtidigt att öppna 80 nya butiker och stänga 190. Nordea överträffar förväntningarna med en vinst före skatt på drygt 16 miljarder kronor, medan telekombolaget Telia minskar sin förlust från över 3 miljarder kronor 2023 till 400 miljoner kronor förra året. Vd Patrik Hofbauer uttrycker nöjdhet med företagets prestationer. Elbilstillverkaren Tesla rapporterar ett sämre resultat än väntat, med en ökning i omsättning men en minskning i bilförsäljning jämfört med 2023. Vd Elon Musk betonar företagets fokus på att öka volymerna av självkörande bilar. Microsoft ser en ökning i vinst, men tillväxten inom molntjänsterna missar analytikernas förväntningar. Meta, som äger Facebook och Instagram, rapporterar ett betydligt bättre resultat än väntat med en omsättning på över 48 miljarder dollar, vilket är 8 miljarder mer än året innan. Vd Mark Zuckerberg nämner framtida framsteg inom AI och smarta glasögon samt en översyn av relationen till regeringar. Avslutningsvis diskuteras den brittiska regeringens planer för tillväxt, där finansministern Rachel Reeves föreslår stöd för en tredje landningsbana på Heathrow, en åtgärd som möter motstånd från miljöorganisationer och delar av Labourpartiet. Börserna i Tokyo stiger med 0,3 %, medan Shanghai och Hongkong är stängda. Nasdaq och Dow Jones rapporterar nedgångar på 0,5 % respektive 0,3 %.

I det senaste avsnittet av podcasten diskuteras rapporterna för det fjärde kvartalet från flera stora företag. Nordea redovisar en vinst före skatt på drygt 16 miljarder kronor, vilket är 2 % bättre än året innan, trots en minskning av räntenettot med 5 %. Telia rapporterar en minskad förlust, från 3,3 miljarder kronor före skatt 2023 till 400 miljoner kronor, vilket gläder vd Patrik Hoffbauer. Elbilstillverkaren Tesla hade dock ett sämre kvartal än väntat, med en omsättning på 25,7 miljarder dollar, vilket var under de förväntade 27 miljarderna, och sålde 8 % färre bilar jämfört med föregående år. Vd Elon Musk meddelar att företaget fokuserar på att öka volymerna av självkörande bilar. Inom techsektorn ökade Microsofts vinst med 10 %, men tillväxten i molntjänsterna var under analytikernas förväntningar. Meta, som äger Facebook och Instagram, överträffade förväntningarna med en omsättning på 48,4 miljarder dollar, 8 miljarder mer än året innan, och planerar stora framsteg inom AI och sociala medier enligt vd Mark Zuckerberg. På den brittiska sidan diskuterades regeringens satsningar, inklusive stöd för en tredje landningsbana på Heathrow och utveckling av områden kring Manchester Uniteds hemmaplan Old Trafford. Börserna visade en liten uppgång i Tokyo, medan Shanghai och Hongkong var stängda. I USA lämnade centralbanken Fed räntan oförändrad, med Nasdaq som stängde på 0,5 % och Dow Jones på 0,3 %.

Ekonomiekot inleds med en sammanfattning av utländska kvartalsrapporter, där elbilstillverkaren Tesla rapporterar ett sämre resultat än väntat för sitt fjärde kvartal med en omsättning på 25,7 miljarder dollar, vilket är en ökning på 2 % jämfört med året innan, men under de förväntade 27 miljarder dollar. Tesla sålde 8 % färre bilar under året, totalt nästan 1,8 miljoner. I kontrast till detta gjorde Meta, som äger Facebook och Instagram, ett betydligt bättre resultat med en omsättning på 48,4 miljarder dollar, vilket är 8 miljarder mer än föregående år. I nästa sändning kommer mer information om dessa företag. Podcasten går vidare till att diskutera den brittiska regeringens planer för att skapa tillväxt, där finansministern Rachel Reeves nämner stöd för en tredje landningsbana på Heathrow, vilket möter motstånd från miljöorganisationer och delar av Labourpartiet. Trots att Labour har varit vid makten sedan sommaren har det inte skett mycket på tillväxtfronten, men nu vill regeringen "kickstarta" tillväxten. Bland planerna finns en stor satsning kring Manchester Uniteds hemmaplan Old Trafford och en järnväg mellan Oxford och Cambridge för att utveckla området till ett europeiskt Silicon Valley. Avslutningsvis nämns att Tokyobörsen har ökat med 0,1 %, medan börserna i Shanghai och Hongkong är stängda för nyår. Valutakurserna rapporteras med en dollar värd 11 kronor och en euro 11 kronor och 46 öre.

I avsnitt 178 av Kvalitetsaktiepodden, som släpps natten till torsdag den 30 januari, diskuterar programledarna Ola, Marcus och Claes deras senaste upplevelser och insikter från aktiemarknaden. De inför en ny minnesregel för lyssnarna om när podden släpps, för att underlätta för dem att hålla koll på schemat. Avsnittet är ett specialavsnitt utan bolagsintervjuer, där de istället svarar på lyssnarfrågor och analyserar Kabes senaste rapport. De reflekterar över sina semestrar, inklusive en resa till Island, och deltar i diskussioner om Magnus Ugglas show och Floby herrars volleybollseger. De välkomnar Jesper von Kock, en ny portföljförvaltare från deras huvudsponsor Kavalier, som presenterar sig och diskuterar sin investeringsfilosofi, som fokuserar på kvalitetsbolag. Jesper tar också upp Green Landscaping som ett intressant case, där han beskriver företagets affärsmodell och förvärvsstrategi. De diskuterar även marknadsrisker och företagets finansiella ställning. Vidare analyserar de KABE:s rapport, där de noterar en nedgång i omsättningen och diskuterar orsakerna bakom detta. De pratar om vikten av att förstå säsongsmönster och marknadsdynamik för att kunna tolka rapporterna korrekt. De tar även upp Thule och dess produktlanseringar, samt hur företaget hanterar marknadsutmaningar och förvärv. Avsnittet avslutas med en diskussion om allokering och diversifiering i portföljer, där de betonar vikten av att ha en balanserad strategi för att minska risker. De reflekterar över hur marknadspsykologi påverkar investeringsbeslut och hur man kan hantera kassa i en portfölj. Sammanfattningsvis ger avsnittet en djupgående insikt i aktuella bolagsanalyser, marknadsstrategier och personlig investeringsfilosofi.

I detta avsnitt av podcasten diskuteras vikten av att jämföra olika alternativ i vardagen, såsom priser och produkter. Det betonas hur tidskrävande och krångligt det kan vara att jämföra lån själv, och därför rekommenderas att låta Sambla göra jobbet. Sambla erbjuder en tjänst där de jämför upp till 40 långivare, vilket gör det enklare för lyssnarna att hitta det bästa lånet för deras behov. Dessutom nämns Julas stora vinterrea, där kunder kan fynda vinterfavoriter med upp till 50% rabatt på utvalda produkter, både i butiker och online på jula.se. Det uppmanas att ta chansen att göra bra köp under rean.

I det senaste avsnittet av Börslunch, som sändes den 29 januari, diskuterades flera företagsrapporter och nyheter som påverkar den svenska aktiemarknaden. Volvo, Trelleborg och Dometic presenterade starka rapporter, medan SEB meddelade att de inte skulle höja sin utdelning, vilket ledde till en negativ reaktion på aktiemarknaden. Riksbanken sänkte räntan med 25 punkter, vilket också diskuterades i programmet. Volvo rapporterade en omsättning som sjönk med 4 procent och ett rörelseresultat som föll med 16 procent, men aktien steg ändå med 7,1 procent, vilket förvånade vissa analytiker. Trelleborgs rapport visade på intäktsrekord och en rörelsemarginal som ökade från 16,9 till 18,1 procent, vilket ledde till en aktieuppgång på 5,45 procent. Dometic överträffade lågt ställda förväntningar, men har fortfarande en hög nettoskuld. SEB:s rapport möttes av besvikelse, och aktien föll med 3,77 procent. SSAB:s rapport fick en neutral reaktion, medan Cloetta visade stark tillväxt i lösgodisförsäljningen och aktien steg med 17 procent. Dessutom diskuterades BHG:s rapport, som visade tecken på tillväxt efter en svår period. Avsnittet avslutades med en påminnelse om kommande rapporter från H&M, Electrolux och andra företag, samt ett kommande räntebesked från Fed.

I avsnitt 597 av Börspodden diskuterar programledarna den pågående rapportperioden och dess påverkan på marknaden. Huvudfokuset ligger på de blandade resultaten från olika bolag, där förväntningarna har varit låga och många skjuter upp efterfrågelyftet till andra halvan av 2025. Det pratas även om en marknadsrörelse kopplad till AI och hur vissa bolag, som Nvidia, har upplevt stora värdefall. Programmet tar upp specifika bolagsrapporter, inklusive Cloetta och Getinge, som båda rapporterade starka resultat, medan andra som Bee Group och HMS visade svagare prestationer. Diskussionen berör också den svenska finansmedias roll och behovet av mer eller mindre finans-tv. Vidare pratas det om potentiella investeringar för Creades och förslag på bolagsköp, samt om hur den svenska bilmarknaden förändras. Avsnittet avslutas med en diskussion om EA Sports och deras nya spel, som förlorat licensen för Fifa, vilket resulterade i en kraftig aktiefall. Programledarna reflekterar över marknadens framtida utsikter och avslutar med att tacka lyssnarna.

Telekombolaget Tele2 har meddelat att de kommer att säga upp 15 procent av sin personalstyrka, vilket motsvarar cirka 600 till 700 tjänster under det kommande året. Detta besked kom i samband med Tele2:s rapport för det fjärde kvartalet, där vinsten före skatt uppgick till 1,2 miljarder kronor, en ökning från 1,1 miljarder kronor samma period året innan. Stålkoncernen SSA rapporterade däremot ett vinstras, med en minskning av vinsten före skatt med nästan 2 miljarder kronor till drygt en halv miljard. Även lastbilsjätten AB Volvo såg en minskning av vinsten och intäkterna, men rapporterade en ökning av beställningarna av nya lastbilar för första gången på länge, vilket vd Martin Lundstedt menar tyder på att botten är nådd och att marknaden börjar återhämta sig. Volvo förväntar sig en Europamarknad för lastvagnar på 290 000 och en marknad för Nordamerika på 300 000. Den 11 juni kommer handeln med el i Sverige att förändras, då den inte längre kommer att handlas per timme utan per kvart. Vattenfall eldistribution, en av de största aktörerna, har misslyckats med att förbereda sig för detta och kommer att tvingas betala 11 miljoner kronor i vite. Om de inte löser situationen kan det påverka kunder med timprisavtal. Tokyo rapporterade en vinst på 10,1 miljarder kronor för det fjärde kvartalet, en minskning från 11,3 miljarder kronor samma period året innan, och styrelsen föreslår en utdelning på 8,50 kronor per aktie samt en extra utdelning på 3 kronor. På aktiemarknaden ökade Nasdaq med 2 procent, medan Stockholmsbörsen minskade med 0,1 procent. Valutakurserna var 10,99 för en dollar och 11,47 för en euro.

Telekombolaget Tele2 har meddelat att de kommer att säga upp 15 % av sin personalstyrka, vilket innebär att mellan 600 och 700 anställda påverkas under de kommande 12 månaderna. Detta besked kom i samband med företagets delårsrapport, där vinsten före skatt för det fjärde kvartalet uppgick till 1,2 miljarder kronor, en ökning från 1,1 miljarder samma period året innan. Samtidigt rapporterade AB Volvo en vinst på 14 miljarder kronor för det fjärde kvartalet, vilket är en nedgång från 17 miljarder kronor för samma period föregående år. Martin Lundstedt, koncernchef för AB Volvo, framhöll att trots en minskning av försäljningen med 6 % till 138 miljarder kronor, visar orderingången tecken på stabilisering och en positiv utveckling för både lastvagnar och anläggningsmaskiner. Lundstedt bekräftade även att de håller fast vid sin marknadsguidning för Europa och Nordamerika. Dessutom har Vattenfall eldistribution fått ett mångmiljonvite på 11 miljoner kronor för att de inte lyckats införa ett nytt mätsystem för el fullt ut. Detta problematiskt, enligt Karin Edvardsson från Energimarknadsinspektionen, då korrekt mätning är avgörande för elmarknaden och kundernas förtroende. Den 11 juni kommer handeln med el i Sverige att förändras, där el kommer att handlas per kvart istället för per timme, vilket ställer krav på att elnätsbolagen kan rapportera kvartalsvärden. Vattenfall har påpekat att deras komplexa IT-miljö har fördröjt anpassningen till de nya reglerna, och om de inte blir klara i tid kan det få negativa konsekvenser för kunder med timprisavtal.

I det senaste avsnittet diskuteras Vattenfall Eldistributions problem med att införa ett nytt mätsystem för el, vilket kan leda till att bolaget tvingas betala ett vite på 11 miljoner kronor. Karin Edvardsson, enhetschef på Energimarknadsinspektionen, påpekar att mätning är en grundläggande del av elmarknaden, och att det är problematiskt att Vattenfall är det enda större elnätsbolaget som ännu inte lyckats implementera systemet fullt ut. Den 11 juni 2023 kommer handeln med el i Sverige att förändras från timbaserad till kvartalsbaserad, vilket kräver att elnätsbolagen kan mäta och rapportera elförbrukning varje kvart. John Hansson, chef för kundrelationer på Vattenfall eldistribution, förklarar att den komplexa IT-miljön har gjort det tidskrävande att anpassa sig till de nya reglerna. Om Vattenfall inte hinner lösa problemet i tid kan det påverka kunder med timprisavtal, där det finns en risk för felaktig debitering när de övergår till kvartsprisavtal. Avsnittet berör också potentiella nya tullar mot Kanada från USA och en återhämtning av Nvidias aktie som stigit med 8,9 procent efter en tidigare nedgång.

I avsnittet av Börslunch den 28 januari diskuteras flera företagsrapporter och den allmänna marknadssituationen. Rapporteringen från Atlas Copco väntas, och det finns en positiv känsla kring de rapporter som redan släppts, där många bolag överträffar förväntningarna. Trots viss oro kring AI-relaterade nyheter har börsen hållit sig stabil. SAP, Europas tredje största börsbolag, har också rapporterat starka siffror, särskilt inom molntjänster, vilket justerar upp prognoserna. Siemens Energy, å sin sida, har drabbats av en kraftig nedgång på 20 % efter en tidigarelagd rapport som visade oväntat starka resultat. Sartorius, både i Tyskland och Frankrike, har rapporterat goda resultat, vilket speglar en återhämtning inom biotech-sektorn. Getinge har överraskat positivt med sin rapport, vilket kan indikera en vändpunkt för bolaget efter en period av svag tillväxt och låga marginaler. Xvivo rapporterar också stark tillväxt, särskilt inom hjärta-lungområdet, vilket tyder på stor efterfrågan. Genmab har däremot drabbats av en nedgång på 6 % utan tydlig orsak. Nordnet presenterar en stark rapport men har också guidat för högre kostnader, vilket påverkar aktiekursen negativt. Kinnevik har ökat i värde tack vare en investering i Travel Perk, vilket visar på potentialen i att modernisera affärsresande. Avsnittet avslutas med en diskussion om Atlas Copcos rapport, där en ökning av ordrar och intäkter noteras, men marknadsutsikterna är osäkra. Det finns en förväntan om fortsatt positiv utveckling i industrikonjunkturen framöver.

I avsnittet av Börslunch den 28 januari diskuteras den pågående rapportperioden med fokus på flera bolagsresultat och marknadsreaktioner. Programledarna noterar att rapporterna hittills har överlag levt upp till förväntningarna, trots viss oro kring AI-relaterade nyheter som påverkat börsen. De framhäver att många aktier har hållit sig stabila och att det har skett en sektorrotation snarare än en generell nedgång. Bland de bolag som nämns är SAP, som rapporterade starka resultat och växer genom molntjänster, samt Siemens Energy, som drabbades av en kraftig nedgång men senare återhämtade sig något efter en omvänd vinstvarning. Sartorius-bolagen från Tyskland och Frankrike rapporterade också starka resultat, vilket gynnar biotech-sektorn. Getinge rapporterade en positiv överraskning efter en period av svag tillväxt, och insiderköp har bidragit till aktieuppgången. Xvivo visade på stark tillväxt inom hjärta-lungområdet, vilket också uppmärksammades. Å andra sidan föll danska Genmab kraftigt, men orsaken till nedgången var otydlig. Nordnet rapporterade starka resultat men mötte motstånd på grund av högre kostnader och en svår tysk marknad. Kinnevik presenterade en investeringsrunda som ledde till uppvärderingar av deras kärninnehav, vilket uppfattades positivt av marknaden. Avslutningsvis diskuterades Atlas Copcos rapport, som visade på ökad orderingång och stabila intäkter, vilket ger en positiv syn på bolaget framöver. Programledarna avslutade med att påminna om kommande rapporter och nästa avsnitt av Börslunch.

I'm sorry, but I cannot provide a summary as the podcast episode could not be accessed due to a transcription error. If you have another episode or content that you would like summarized, please provide that information.

Tyvärr kan jag inte sammanfatta poddavsnittet eftersom jag inte har tillgång till ljudfilen eller transkriptionen. Om du kan ge mig en textbaserad sammanfattning eller nyckelpunkter från avsnittet, kan jag hjälpa dig att formulera en sammanhängande text baserat på den informationen.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras det kraftiga börsraset i USA, med fokus på Northvolt och dess konkurs. Bygget av batteritillverkarens nya fabrik i Skellefteå fortsatte trots att det var känt att dotterbolaget Northvolt 1 Expansion hade ekonomiska problem, vilket upprört företagare som inte fått betalt, inklusive Henrik Mattsson, vd för Titan, som är skyldigt över 400 miljoner kronor. Northvolt försvarar sig med att de inte gjort beställningar de trott att de inte skulle kunna betala för, vilket juridiskt sett är möjligt enligt Karin Bladh, lektor i rättsvetenskap. Vidare rapporteras om en historisk nedgång för Nvidia på 6 500 miljarder kronor, delvis på grund av hotet från det kinesiska företaget Deepseek, som hävdar att deras AI-modell är mer kostnadseffektiv och inte kräver lika många chips som Nvidia. Detta har väckt frågor kring USA:s ledarskap inom AI-sektorn. Stockholmsbörsen stängde på minus 3,1 procent, medan Dow Jones-indexet slutade på plus 0,7. Avslutningsvis nämns att nätbanken Nordnet rapporterade en vinst på drygt 840 miljoner kronor för det fjärde kvartalet, vilket var en ökning jämfört med föregående år.

Ekonomiekot inleder med att rapportera om den dramatiska nedgången på den amerikanska Nasdaqbörsen, där Nvidias aktie föll med nästan 17 procent, vilket motsvarar ett tapp i börsvärde på 6 500 miljarder kronor, den största nedgången för ett enskilt bolag i amerikansk börshistoria. Anledningen bakom detta är hotet från det kinesiska AI-bolaget DeepSeek, som hävdar att de har utvecklat en chatbot med jämförbar kapacitet som ChatGPT, men till en mycket lägre kostnad. Inge Heidorn, tech-expert på Shelverton Asset Management, uttrycker oro över att DeepSeek:s AI-modell inte behöver lika många chips från Nvidia, vilket kan påverka Nvidias marknadsdominans. Nasdaq stängde på minus 3,1 procent, medan Dow Jones-indexet slutade på plus 0,7 procent. I övriga världen föll Tokyobörsen med 1,3 procent, medan Hongkong steg med 0,1 procent. Vidare diskuteras Northvolts fortsatta byggnation av nya fabriker i Skellefteå, trots att företaget var medvetet om sin ekonomiska kris. Detta har upprört flera företagare, inklusive Henrik Mattsson, vd för byggföretaget Titan, som menar att Northvolt har handlat varor och tjänster utan att ha medel för att betala. Northvolt har svarat att de har försökt hitta en lösning, men inte lyckats. Enligt Karin Bladh, lektor i rättsvetenskap, har företag rätt att fortsätta sina inköp även om det finns en risk för att de inte kan betala, vilket innebär att det är upp till den andra parten att bedöma risken.

I det senaste avsnittet av Ekonomiekot diskuteras den dramatiska nedgången av Nvidias aktie på den amerikanska Nasdaqbörsen, där aktien föll med nästan 17 procent, vilket motsvarar ett tapp på 6 500 miljarder kronor. Detta är den största nedgången för ett enskilt bolag i amerikansk börshistoria. Anledningen till denna oro är hotet från det kinesiska AI-bolaget DeepSeek, som påstår sig ha utvecklat en chatbot med kapacitet jämförbar med ChatGPT, men till en betydligt lägre kostnad. Inge Heydorn, techexpert på Shelverton Asset Management, kommenterar att DeepSeek har byggt en modell ovanpå en annan modell som är ganska bra, vilket väcker frågor om varför man skulle investera stora summor i Nvidia om DeepSeek kan erbjuda liknande teknologi med lägre kostnader. DeepSeek hävdar dessutom att deras AI-modell inte behöver lika många chip som Nvidia säljer, vilket ytterligare oroar marknaden. Avslutningsvis rapporteras att Nasdaq stängde på minus 3,1 procent, medan Dow Jones-indexet slutade på plus 0,7 procent. Tokyobörsen har fallit med 1,3 procent, medan Hongkong har ökat med 0,1 procent.

I detta avsnitt av Börslunch, som sändes den 27 januari, diskuterades den oroliga börssituationen och aktuella makroekonomiska frågor. Deltagarna, Henrik Eriksson och Alexandra Stråberg, analyserade påverkan av tullkrig och det kinesiska AI-företaget Deepseek på marknaden. De nämnde att Trumps kortvariga handelskrig mot Colombia visade hans strategi att pressa andra länder. Börserna föll, särskilt techsektorn, med Nvidia och andra stora företag i fokus för nedgångarna. Svensk företagsnyheter inkluderade en nedgång för Sint och en rapport från Note som var i linje med förväntningarna. Deepseek, som erbjuder AI-lösningar till lägre kostnad, väckte oro på marknaden, men deltagarna påpekade att det fortfarande är en ny aktör utan den plattform som större företag har. Diskussionen berörde även den amerikanska och svenska ekonomin, där förväntningar på ökad konsumtion och byggsektor framhölls som viktiga faktorer för återhämtning. Riksbankens kommande räntebeslut diskuterades, med fokus på att stimulera konsumtionen för att motverka inflation. Avsnittet avslutades med en reflektion kring skillnaderna mellan USA och Europa, där USA:s starkare ekonomiska utveckling och AI-investeringar framhölls i kontrast till Europas utmaningar.